Två av SMHIs experter deltar på Havs- och vattenforum 21-22 maj

Hallå där, Bengt Karlson på SMHIs forskningsavdelning. Vad ska du prata om?

– Jag kommer att hålla en presentation med titeln "Varningar för blomning av cyanobakterier i Östersjön – fokus på Gotlands kustvatten”. Växtplankton är grunden i den marina näringsväven, men några kan ställa till problem. Presentationen handlar om resultat från två forskningsprojekt gällande cyanobakterieblomningar. Det ena har fokus på alggifter som produceras av vissa växtplankton. Frågor som tas upp är bland annat: ”Vilka växtplankton är det som producerar alggifter?”, ”Hur mäter man gifterna på ett bra sätt?”, ”Var finns alggifterna?” och ”Vad har de för effekter?”. Det andra projektet handlar om att utveckla varningssystem för skadliga alger baserade på observationer i havet och från satellit i kombination med havsmodeller.

Vad är den största utmaningen i samband med detta?

– För att producera meningsfulla varningar behövs information om nuläget i havet och korta framtidsprognoser. Var finns algerna? Är de giftiga? Hur fort tillväxer de? Vart för strömmar och vindar algerna? Inom traditionell miljöövervakning är det inte bråttom med resultaten, men för att producera varningar behövs data inom ett dygn. Sedan behövs prognoser för algernas tillväxt och hur de förflyttas med strömmar. Det är många pusselbitar som behöver falla på plats.

Hur ser det ut framöver?

– På lång sikt är det stor risk att cyanobakterieblomningar ökar på grund av ett varmare hav. När det gäller varningar på kort sikt så använder vi ett sorts automatiskt mikroskop (Imaging FlowCytobot) ombord på forskningsfaryget Svea för att analysera planktonprover. Detta ger snabba resultat med detaljerad information om det finns giftiga arter i vattnet, eller inte. Nya satelliter med bättre sensorer ger också möjlighet att få en uppfattning om utbredningen av blomningarna. En sorts undervattensdrönare testas också. Vi använder modern teknik för att analysera cyanobakteriernas gifter. Nyutvecklade havsmodeller gör det möjligt att göra användbara prognoser, men de blir inte längre än väderprognoserna, det vill säga upp till tio dagar ungefär.

Ola Kalén, oceanograf på SMHI, vad är det du ska prata om?

– Jag kommer att prata om havsnivåhöjningen – vad som orsakar den, vilka konsekvenser den har, och hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Det är ett högaktuellt ämne eftersom havsnivån redan stiger globalt, vilket påverkar kustområden, samhällsplanering och ekosystem. Anledningen till att vi måste bry oss är att havsnivåhöjningen inte är något avlägset framtidsscenario – den pågår redan nu och påverkar människors livsmiljöer. Den är dessutom i delvis oåterkallelig i det långa perspektivet. Att förstå mekanismerna bakom och vad vi kan göra åt det är avgörande för att kunna fatta informerade beslut, både som samhälle och som individer.

Vad är den största utmaningen i samband med detta?

– Havsnivåhöjningen drivs till stor del av mänskliga utsläpp av växthusgaser. Den största utmaningen är att ställa om hela samhällsutvecklingen – från en fossilberoende och resursintensiv modell till en mer hållbar riktning som inte driver på klimatförändringarna. Det kräver förändringar i allt från energisystem och transporter till konsumtionsmönster och stadsplanering. En annan utmaning är att havsnivåhöjningen till viss del är oundviklig på grund av historiska utsläpp. Det gör att vi samtidigt som vi bromsar framtida påverkan också måste anpassa oss till förändringar som redan är i rörelse.

Finns det hopp?

– Ja, det finns hopp, men det kräver snabba och kraftfulla insatser. Genom att minska utsläppen av växthusgaser så snabbt som möjligt kan vi bromsa takten på havsnivåhöjningen och därmed ge samhällen mer tid att anpassa sig. Även på individnivå finns möjligheter att påverka: att minska sin egen klimatpåverkan genom livsstilsval som att sluta flyga eller äta kött är viktigt. Men jag tror också det är viktigt att lyfta frågan och engagera sig. När många visar att de bryr sig kan det skapa ett tryck på beslutsfattare att agera kraftfullare. En majoritet av befolkningen vill ha kraftfullare klimatpolitik, visar undersökningar.

Havs- och Vattenforum riktar sig till verksamma inom miljövård, fiske, energi, turism, jordbruk, skogsbruk, VA, sjöfart och fysisk planering och arrangeras av Havs- och vattenmyndigheten.

Under eventet deltar dessutom Magnus Rödin, chef för avdelningen Samhällsplanering på SMHI, i programpunkten ”SamHav - Myndigheternas åtaganden för miljömålsuppfyllnad”, onsdag klockan 14:00.