Ny teknik och globala samarbeten – SMHI på Europas största forskningskonferens

– Förutom att träffa kollegor och få direkt input på det man själv forskar på, ger EGU en bra överblick över forskningsfronten inom andra viktiga och intressanta frågor. Det är oerhört inspirerande och ger idéer till nya projekt och samarbeten, säger Lars Arneborg, professor i oceanografi vid SMHI, som deltog på konferensen.

Konferensen hålls både på plats i Wien i Österrike och digitalt och samlade i år omkring 20 000 deltagare, däribland ett tjugotal från SMHI.

SMHI bedriver forskning inom hydrologi, klimatologi, oceanografi och meteorologi, discipliner som alla representeras på konferensen. SMHIs forskare medverkade i över 30 programpunkter, med ämnen som sträckte sig från invasiva arter i Orust-Tjörn-systemet till hur drönare och maskininlärning kan användas för att uppskatta snömängd i fjällområden, och hur risken för extremväder förändras beroende på hur mycket den globala temperaturen ökar.

AI revolutionerar forskningen

Många av de nya forskningsresultaten som presenterades på EGU bygger på AI och maskininlärning – tekniker som redan förändrat forskningen. Ramon Fuentes-Franco, klimatforskare vid SMHI, ledde under konferensen en session om AI-drivna prognoser för väder, klimat och extrema väderhändelser.

– Det är tydligt att AI redan spelar en viktig roll i att förbättra väderprognoser. Den större utmaningen ligger dock i att bättre kunna förutse extrema väderhändelser och klimatförändringen på längre sikt. För att lyckas bättre där tror jag att vi behöver AI som inte enbart är datadriven, utan också bygger på förståelse av fysiska processer. Om vi bättre kan förutsäga extrema väderhändelser bidrar det i sin tur till bättre varningar till samhället. I en tid då klimatförändringen ökar både intensiteten och frekvensen av vissa extrema väderhändelser är det en viktig fråga, säger han.

Samlar forskare från hela världen

Forskarna på konferensen bildar tillsammans ett enormt pussel, där varje individ bidrar med sin specifika kunskap om en liten del av planeten. Helheten ger en större, sammanhängande bild av hur vår värld fungerar.

– Det är intressant att gå på presentationer inom helt andra fält än sitt eget, för att lära sig vilka metoder som används där – och se om de går att tillämpa i den egna forskningen, säger Berit Arheimer, professor i hydrologi vid SMHI.

Även om majoriteten av deltagarna är europeiska, närvarar forskare från hela världen. En viktig del av konferensens syfte är just att utbyta erfarenheter över nationsgränserna.

– I år har det varit omöjligt att inte påverkas av den svåra situation som flera forskare i USA befinner sig i. De berättar om en oroande osäkerhet, där de inte vet om deras forskningsprojekt riskerar att avbrytas när som helst. En klimatforskare vittnade till exempel om hur han och flera kollegor blivit avskedade, förlorat tillgången till sitt arbete, och sett sina forskningsresultat raderas från myndighetens webbplats. Det är tydligt att många nu söker stöd och nya möjligheter med hjälp av europeiska kollegor, säger Berit.

Kunskapsutbyte ger forskningsframsteg

Hur går då en så stor forskningskonferens till? De flesta deltagarna presenterar sina senaste forskningsresultat – i form av posters, paneldiskussioner eller muntliga framföranden.

Wei Yang som är hydrologisk forskare vid SMHI, är en av dem som presenterade sin forskning genom en poster. I studien hon presenterade har maskininlärning använts för att undersöka tidiga tecken på värmeböljor i Sverige. Till postern strömmade ett konstant flöde av intresserade besökare.

– Här har jag fått möjlighet att prata på djupet med andra som forskar på liknande saker. Sådana här typer av konferenser hjälper oss att snabbare ta forskningen framåt, säger Wei innan nästa nyfikna deltagare klev fram för att ställa sina frågor.