Skogsbränder påverkar luftkvaliteten – hälsoeffekter observerade efter bränderna 2018
Stora skogsbränder ökar mängden fina partiklar i luften, vilket påverkar hälsan hos dem som utsätts för brandröken. Detta kunde även observeras i samband med de stora skogsbränderna i Sverige 2018. Det är en del av slutsatserna från ett nu avslutat ett internationellt forskningsprojekt där SMHI deltagit, om skogsbränder och luftföroreningar i området kring Arktis.
Under senare år har många stora skogsbränder härjat i områden i eller på gränsen till Arktis, bland annat i Sibirien och Kanada. I Sverige minns många fortfarande de stora skogsbränderna 2018. Den pågående klimatförändringen, med fortsatt ökad lufttemperatur och minskad relativ luftfuktighet, gör att risken för skogsbränder ökar på höga latituder, det vill säga i områden som gränsar till Arktis.
Hälsoeffekter av skogsbränderna 2018
I ett nyligen avslutat internationellt forskningsprojekt har forskare från Storbritannien, Norge, Finland, Frankrike, USA och Sverige undersökt hur ett förändrat klimat med stigande temperaturer och fler extrema värmeböljor påverkar förekomsten av skogsbränder och mängden luftföroreningar från dessa.
I projektets svenska del har SMHI tillsammans med hälsoforskare från Umeå universitet undersökt hur luftföroreningarna från de omfattande skogsbränderna i norra Sverige sommaren 2018 påverkade människors hälsa.
– Vi har modellerat spridningen av skogsbrandröken för att forskare från Umeå universitet ska kunna undersöka hälsoeffekterna i spridningsområdet, säger Joakim Langner, forskare på SMHI och huvudprojektledare för den svenska delen av projektet.
Forskarna från Umeå universitet har undersökt hur rök från skogsbränderna påverkade frekvensen av sjukvårdskontakter för astma och störningar i de nedre luftvägarna i Region Jämtland-Härjedalen. Studien visar på en signifikant påverkan, men antalet fall var få på grund av låg befolkningstäthet och relativt kortvarig exponering.
Forskare från SMHI har tillsammans med hälsoforskare från Umeå universitet undersökt hur luftföroreningarna från de omfattande skogsbränderna i norra Sverige sommaren 2018 påverkade människors hälsa.
Ökning av fina partiklar sommartid
I projektets internationella studier har forskarna kunnat konstatera att stora skogsbränder på höga breddgrader har lett till en ökning av partiklar i luften sommartid, särskilt i Sibirien och Kanada. I vissa delar av Sibirien har det lett till en fyrfaldig ökning av halterna fina partiklar (PM2,5) sommartid under perioden 1998-2020.
Den pågående klimatförändringen gör att skogsbränder förflyttas norrut, bort från mer befolkade områden. Trots det går cirka 21 000 dödsfall per år att hänföra till exponering för brandrök från bränder i Arktiska rådets länder under perioden 2001-2020. En stor del av dessa dödsfall inträffar andra i länder på grund av gränsöverskridande röktransport.
Arktiska rådet
Arktiska rådet är det främsta mellanstatliga forum som främjar samarbete, samordning och samverkan mellan de arktiska staterna, arktiska urfolk och andra invånare i Arktis rörande gemensamma arktiska frågor, miljöskydd och hållbar utveckling i Arktis.
I Arktiska rådet ingår Danmark (inklusive Grönland och Färöarna), Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA.
Källa: Naturvårdsverket, Arktiska rådet.
Skogsbränder skapar nya livsmiljöer för fästingar
Forskarna undersökte även förändring i vektorburna sjukdomar, det vill säga sjukdomar som sprids av ett värddjur, som fästingar. Skogsbränderna skapar förändringar i vegetationen och i kombination med klimatförändringen bildas nya områden där fästingar trivs. Det kan leda till en ökning av fästingburna sjukdomar.
De kunde observera en ökning av fästingsäsongens längd och andelen borrelios i de södra kanterna av den boreala skogen, det vill säga det stora barrskogsområdet som sträcker sig runt norra halvklotet på gränsen till Arktis. Den här trenden förväntas fortsätta i ett varmare klimat.
Samhällsnyttig kunskap
Forskningsprojektet ACRoBEAR pågick 2020-2024. I Sverige deltog forskare från SMHI och Umeå universitet. I den svenska delen av projektet medverkade en referensgrupp med representanter för olika samhällsaktörer, vilket bidragit till spridning av resultat från projektet. Bland annat har kunskap från projektet bidragit till Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys och till de checklistor/handböcker kring luftfrågor vid skogs-och avfallsbränder som tagits fram i samarbete mellan arbets- och miljömedicinska kliniker och luftvårdsförbund. Genom projektet har SMHIs spridningsmodell för luftföroreningar MATCH finjusterats och kompletterats med GFAS- och FINNv2.2-inventeringar av biomassautsläpp.
Projektet ACRoBEAR, Arctic Community Resilience to Boreal Environmental change: Assessing Risks from fire and disease är beviljat medel genom Belmont Forums utlysning Climate, Environment and Health. Utlysningen samlade forskning som ska öka förståelsen för kopplingar mellan klimat, miljö och hälsa över hela världen. Svensk finansiering av projektet har skett genom forskningsrådet Forte.
