9:or på besök bland plankton, havsbojar och invasiva krabbor
Hur påverkas havet av klimatförändringen och hur ser man skillnad på en invasiv krabba och en vanlig, svensk strandkrabba? Det var två av frågorna som klass 9G från Påvelundskolan i Göteborg fick svar på när de besökte SMHI under Vetenskapsfestivalen den 7 april.
– Det var jättekul! Det var intressant att höra vad som händer i havet och få det förklarat av de som faktiskt jobbar med detta, säger Signe Steinströ, som fortsätter:
– Jag visste till exempel inte att det var så stor syrebrist i Östersjön. Jag vet inte vad man kan göra åt det, men vi har ju ett ansvar. Det tänker jag mer på nu, efter att vi har varit på SMHI.
Även Ottilia Bjerling är nöjd med besöket:
– Det var roligt att titta på plankton i mikroskop och se när de rörde sig!
– Det var ett väldigt trevligt studiebesök och jag tar med mig många nya kunskaper om havet, säger klasskompisen Lea Tetri.
Signe Steinstö tyckte besöket på SMHI var intressant. Här tar hon sig en närmare titt på invasiva krabbor i en glasburk.
Klimatförändringar och havet
Besöket på SMHI var intensivt. Eleverna bjöds på ett fiktivt dyk ner under havsytan. Vad är det som händer där nere egentligen och hur mår havet utanför Sveriges kuster?
Elin Almroth Rosell, ledare för forskning om havsmiljö och Sam Fredriksson, chef för den oceanografiska forskningsverksamheten, inledde med att berätta om övergödning och hur havet påverkas av klimatförändringen. Det handlade bland annat om havsnivåhöjning och problematiken med invasiva, främmande arter.
– Algblomningar och döda bottnar är tecken på övergödning i våra hav och sker när det är för mycket näring i vattnet. Då kan algerna växa och föröka sig för mycket. Men, algblomning är inte bara dåligt utan alger är både en källa till syre i vattnet genom dess fotosyntes och mat till zooplankton och musslor, som i sin tur också äts av fiskar och kräftdjur, berättade Elin.
Under besöket fick eleverna bland annat lära sig se skillnad på två invasiva, främmande krabbarter, och vanlig svensk strandkrabba - som vi ska vara rädda om.
Kiselalger – havets chips!
För att eleverna skulle få ut så mycket som möjligt av besöket, delades klassen sedan in i två grupper. Den ena gruppen började med att följa med marinbiolog Maria Karlberg som berättade spännande fakta om sin passion: växtplankton! Samtidigt kunde eleverna titta på dem i mikroskop – och uppförstorade på en datorskärm. Tillsynes självlysande rörde sig olika geometriska former av liv mellan glasskivorna med vattenprov. Eftersom vårblomningen är igång var de flesta kiselalger.
– De är havens chips, krispiga och fulla med fett! Mumsiga för alla djurplankton, berättade Maria.
– Växtplankton är grunden för livet i havet. Inga växtplankton, inget liv i havet! Hur coolt är inte det, frågade Maria retoriskt. Eleverna var imponerade och fascinerade och tittade nyfiket både i mikroskopen och på skärmarna och hade många frågor. ”Var är det här för ett plankton?”, frågade någon. ”Ah ha! Det är en giftalg – en Dinophysis norvegica!”, svarade Maria – som lugnade eleverna med att den inte är dödlig för människor. Speciellt inte i så små mängder som finns i laboratoriet...
Eleverna kikade på plankton i mikroskop samtidigt som Maria Karlberg, marinbiolog, delade med sig av massor av fascinerande fakta om dessa spännande varelser.
Besök i laboratoriet och verkstaden
Den andra gruppen fick en rundvisning i laboratoriet och verkstaden. Det är i laboratoriet SMHIs oceanografer, kemister, marinvetare och biologer bland annat analyserar de senaste provtagningarna från expeditionsresorna med forskningsfartyget Svea, som SMHI gör varje månad. Provtagningarna är en del av Sveriges marina miljöövervakning och analyserna bidrar till att beslutsfattarna ska kunna ta kloka beslut för en fortsatt hållbar förvaltning av våra hav.
– Genom proverna kan vi till exempel kartlägga utvecklingen av syrefria bottnar i Östersjön och följa upp om de åtgärder som gjorts för att minska exempelvis övergödning har effekt, säger Amanda Nylund, marinvetare.
Amanda Nylund, marinvetare, berättar hur syrehalten i vattnet analyseras kemiskt genom att tillföra två reagenser som binder till syret. Färgen på provet ger en indikation på hur syrerikt vattnet är. Äppeljuice-färgat = syrerikt vatten. Färglöst = väldigt syrefattigt.
I verkstaden servas bland annat SMHIs mätbojar, som till vardags tjänstgör ute till havs och samlar in information om till exempel våghöjd, luft- och vattentemperatur, konduktivitet och syre.
– Datan från dessa bojar kommer in till SMHI i nära realtid via satellit eller telenätet. När bojarna plockas upp hämtas dessutom ytterligare data in som har sparats i bojen eller instrumenten under tiden, berättar Kristoffer Johansson Dale, marin mättekniker.
Havsmiljön sliter hårt på bojarna. Både genom fysiska påfrestningar som nöter, men också genom att bojarna och instrumenten utsätts för påväxt av olika slag beroende på var de är lokaliserade. Detta kan vara allt från musslor och havstulpaner till alger. Därför behöver de servas antingen på plats i havet, eller genom att de tas upp och gås igenom i verkstaden i Göteborg. Servicen kan vara allt ifrån rengöring av instrument och skrov, byte av delar som nöts på förankring, till uppdateringar av konstruktionen.
I verkstaden berättade Kristoffer Johansson Dale, marin mättekniker, om hur SMHIs bojar fungerar och samlar in data.
Roligt och viktigt att nå ungdomar
– En av SMHIs uppgifter är att förmedla vår kunskap till allmänheten. Att kunna göra det så här, genom att träffa nyfikna niondeklassare är förstås extra roligt. Vi hoppas att de har haft kul och att de har fått upp ögonen för hur mycket havet betyder, på olika sätt, och att vi måste vara rädda om det. Självklart vore det fantastiskt om vi har bidragit till att de vill lära sig mer, kanske till och med läsa vidare inom naturkunskap och sedan börja jobba här hos oss, säger Sam Fredriksson, chef för den oceanografiska forskningsenheten.
Premiär för SMHI i Vetenskapsfestivalen
Vetenskapsfestivalen Göteborg har arrangerats sedan 1997. Det finns ett publikt program som genomförs på platser runt om i centrala Göteborg och som vänder sig till alla nyfikna. Dessutom finns skolprogrammet, där lärare kan boka in sina klasser på olika event. Huvudmän för Vetenskapsfestivalen är Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Västra götalandsregionen, Näringslivsgruppen Göteborg & co och Vetenskapsrådet. I år var första gången som SMHI deltog.
Ottilia Bjerling och Signe Steinstö från klass 9G på Påvelundsskolan var nöjda med besöket. Båda tyckte det var kul att titta på plankton i mikroskop och blev förvånade av att höra att det är så stor del av Östersjöns havsbotten som är syrefri.
