Uppdatering av Klimatscenariotjänsten – klimateffekterna på svensk hydrologi blir tydligare
SMHIs klimatscenariotjänst har uppdaterats, med betydande nyheter inom den hydrologiska delen. Ett nytt scenario utan regleringar av svenska vattendrag har lagts till, vilket underlättar analysen av klimatförändringarnas faktiska påverkan. Tjänsten har även utökats med nya indikatorer för markfuktighet, lågflöde och vegetationsperiodens slut.
Klimatscenariotjänstens hydrologiska del kan nu visa olika regleringsscenarier.
Klimatscenariotjänsten är ett verktyg från SMHI som tillhandahåller resultat från klimatforskning inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. Tjänsten visualiserar klimatscenarier i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data, vilket ger användare möjlighet att analysera hur klimatet kan utvecklas i Sverige fram till år 2100 utifrån olika utsläppsscenarier. Informationen är användbar för både privatpersoner och yrkesverksamma som behöver planera för framtidens samhälle.
Klimatscenariotjänsten uppdateras löpande i takt med att nya data och nya funktioner tillkommer. Nu har en större uppdatering skett i tjänsten, avseende reglering av vattenflöde inom området hydrologi.
Klimatscenariotjänsten på smhi.se
Viktigt att ta hänsyn till reglering av flöden
Sveriges hydrologi är kraftigt påverkad av mänsklig aktivitet, särskilt genom regleringar av vattenflöden för energiproduktion. Samtidigt har klimatförändringarna en påtaglig effekt på vattenflöden och hydrologiska förhållanden. Den uppdaterade klimatscenariotjänsten ger nu användarna möjlighet att välja mellan två olika scenarier: Oreglerat och Nuvarande reglering av vattenkraftsmagasinen. Skillnaden mellan dessa val är avgörande för analysen av klimateffekter.
– Regleringar kan maskera klimatförändringarnas påverkan på vattenflödet, särskilt vid extrema hög- och lågflöden, samt vid säsongsvariationer. Detta eftersom vattenflöden i reglerade system styrs av elmarknadens efterfrågan, vilket jämnar ut flödet över året, förklarar Anna Eklund, hydrolog på SMHI.
Tidigare baserades resultaten i klimatscenariotjänsten endast på scenariot Nuvarande reglering, där beräkningarna inkluderade regleringar och överledningar för vattenkraft i de större vattendragen. Det nya alternativet Oreglerat beskriver vattenflödet som det skulle vara utan dessa påverkande faktorer.
– Det är viktigt att användarna får tillgång till detta scenario vid klimatanalys, eftersom klimatförändringarnas effekter blir tydligare i oreglerade flöden, säger Joel Dahné, projektledare för uppdateringen av tjänsten.
Fler nyheter i klimatscenariotjänsten
Utöver regleringsscenarierna innefattar den senaste uppdateringen av Klimatscenariotjänsten följande förändringar:
- Borttagning av Enkel klimatscenariotjänst
Den enklare versionen av klimatscenariotjänsten har avvecklats och den mer avancerade varianten heter nu endast Klimatscenariotjänst. Detta beslut motiveras av att klimatscenarier alltid är komplexa samt att det finns ekonomiska fördelar med att förvalta en enda webbtjänst.
- Ny meteorologisk indikator
Indikatorn "Vegetationsperiodens slut" har lagts till, samtidigt som "Vegetationsperiodens start" och "Vegetationsperiodens längd" har uppdaterats. Analysen visar att vegetationsperiodens längd förväntas öka ytterligare i framtiden, och att starttiden generellt förändras mer än sluttiden. - Nya hydrologiska indikatorer
Två nya indikatorer har tillkommit: "Antal dygn med låg markfuktighet" och "Medel av årets lägsta flöde" (MLQ). Dessa visar tydliga förändringar, särskilt i Götaland, södra Svealand och delar av Norrlandskusten, där fler dagar med låg markfuktighet och minskande lågflöden väntas. - Maskering av områden med höga osäkerheter
Elva avrinningsområden har identifierats som osäkra vid beräkning av högflöden med vissa återkomsttider. Dessa kommer nu att maskeras för att förbättra precisionen i tjänsten. - Uppdaterad modellensemble
De hydrologiska beräkningarna bygger på flera globala och regionala klimatmodeller. En ny modell har nu lagts till, vilket har viss påverkan på resultaten, men förändringen är i de flesta fall liten. Den största förändringen ses i indikatorn "Snövatteninnehåll (max)", där minskningen av snömängden nu bedöms vara något mindre än tidigare.
