Så kan arbetet med klimattjänster utvecklas

För att planera framtidens samhälle behövs information och data om klimat och klimatförändringar. Via klimattjänster, som exempelvis SMHIs klimatscenariotjänst på smhi.se, kan användaren få tillgång till information i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data. Det är av stor betydelse att tjänsterna är utvecklade och anpassade efter användarnas behov för att de exempelvis ska kunna ta informerade beslut.

Långsiktiga lösningar för bättre användning

I den vetenskapliga artikeln "Navigating towards strengthened climate service processes” publicerad i Ambio reflekterar forskarna Lotten Wirén, Linköpings universitet och Gustav Strandberg, SMHI över klimattjänsters utmaningar och hinder. De argumenterar för att det finns ett behov av att produktionen och användningen av klimatinformation inte sker i kortsiktiga studier och initiativ, utan är en del av långsiktiga processer. För att på så sätt skapa motståndskraftig utveckling och överbrygga en ihållande användarbarhetsklyfta (engelska: usability gap).

Läs den vetenskapliga artikeln i Ambio (link.springer.com) Länk till annan webbplats.

Mer specifikt rekommenderar forskarna att främja dataproduktion och analys, etablera ett forum för samarbete om klimattjänster, arbeta för aktiva användare och prioritera långsiktig finansiering.

– Det vi kan säga generellt baserat på våra erfarenheter och litteraturen är att det finns en lucka i hur/vad tjänsten levererar och användarnas behov. Genom att föra en aktiv och engagerad dialog med användare kan vi få svar på vad de vill ha och hur informationen ska presenteras för att vara användbar. Finansieringen är också en viktig aspekt för att kunna planera långsiktigt, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

I arbetet med SMHI:s klimatscenariotjänst hanteras de lärdomar som tas upp i den vetenskapliga artikeln.

– Vi vill att vår klimatscenariotjänst ska få effekter i samhället. Då räcker det inte att anta vilka våra målgruppers behov är, eller att bara visa upp sådant vi själva är stolta över på det för oss mest logiska sättet. En nyligen uppstartad användargrupp i Göteborg har redan gett oss insikter i vilka förutsättningar användare ges för att ta till sig och använda informationen vi försöker förmedla – och det varierar stort. Vi behöver engagera oss i användarna, ha en öppen kultur för dialog och vara beredda på att anpassa oss, om vi ska minska ”the usability gap”, säger Pontus Törnwall, produktansvarig klimatinformation på SMHI.

Frågan om långsiktig planering är även det en aktuell fråga.

– Produktionskedjan bakom klimattjänster är ofta lång och komplicerad, och kräver långsiktig planering. Vi pratar ofta år, inte månader, för större ingrepp i tjänstens innehåll och funktion. Vi strävar efter att kunna ha ett så långsiktigt perspektiv som möjligt, men utmaningarna är många, säger Pontus Törnwall.

Forskning för klimattjänster i framkant

I det nya forskningsprojektet “Exploring the Transformative Potential of Climate Services.” kommer SMHI:s forskare samarbeta med en grupp forskare från Tema Miljöförändring och Medie- och informationsteknik vid Linköpings universitet för att ta sig an klimattjänsternas framtid.

– I projektet kommer vi att bidra med vår expertis inom klimatmodellering och med klimatdata. Paketeringen är viktig men man får inte glömma bort utvecklingen av modellerna. Vi kommer också att bidra med våra erfarenheter av att driva en klimatscenariotjänst, säger Gustav Strandberg.

Forskarna ska främst rikta in sig på klimattjänster för jordbruket, stadsplanering och energisektorn. De kommer dra nytta av insikter från kommunikationsforskning, visualiseringsforskning och klimatmodellering. Projektet har fått finansiering av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse och ska pågå i fem år.