Utredningsförslag: inför ett nationellt system för uppföljning av klimatanpassning

Efter ett regeringsuppdrag inför budgetåret 2024 fick SMHI i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket ta fram ett förslag på ett nationellt uppföljningssystem för klimatanpassning. Den 28 februari överlämnades en utredning till regeringen som föreslår hur ett nationellt system för uppföljning och utvärdering av klimatanpassningsarbetet i Sverige kan fungera.

– Syftet med systemet är att skapa en samlad bild av effektiviteten i det svenska klimatanpassningsarbetet och att bidra till styrning mot gemensamma mål. Den uppföljning vi har idag är otillräcklig för att följa utvecklingen, och det nya systemet ska bidra till att identifiera nödvändiga åtgärder och det stöd som behövs för att förbättra förutsättningarna för klimatanpassning, berättar Åsa Sjöström, klimatanpassningsexpert vid SMHI, som arbetat med utredningen tillsammans med Timo Persson med kollegor från Naturvårdsverket.

Myndighetsövergripande uppföljning

Det föreslagna systemet bygger på redan existerande strukturer men introducerar en ny myndighetsövergripande nationell uppföljning. Förutom att komplettera de nuvarande strukturerna föreslås även vissa förändringar för att stärka och möjliggöra införandet av det nya systemet.

– För att uppföljningssystemet ska fungera effektivt behövs tydliga nationella prioriteringar och mål. Vi föreslår därför att regeringen beslutar om långsiktiga nationella prioriterade områden och utser målansvariga myndigheter för varje område, säger Åsa Sjöström och menar vidare att dessa myndigheter i sin tur ska ta fram långsiktiga mål och indikatorer för uppföljning.

Genom att de målansvariga myndigheterna får en tydligt definierad uppgift, inklusive finansiering, kan de få de förutsättningar som krävs för att samordna uppföljningen inom respektive område, ett ansvar som innebär att utveckla och uppdatera målsättningar samt att samla in, analysera och rapportera data.

– För att underlätta myndigheternas arbete föreslår vi också att det nationella systemet bör integreras med befintliga uppföljningssystem så långt det är möjligt, exempelvis genom miljömålssystemet, menar Åsa Sjöström.

Längre policycykel

Utöver de långsiktiga målen föreslår utredarna att regeringen beslutar om kortsiktiga strategiska mål i form av en nationell handlingsplan för klimatanpassning, som ska uppdateras varje mandatperiod och följas upp av det Nationella expertrådet för klimatanpassning.

För att ge tid åt det nationella uppföljningssystemet föreslås att den nuvarande policycykeln bör förlängas från fem till åtta år, vilket skulle innebära att den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen uppdateras vart åttonde år, följt av en översyn av målsättningarna och en uppdatering av den nationella klimatanpassningsstrategin. En halvtidsavstämning och uppföljning av de kortsiktiga strategiska målen föreslås ske vart fjärde år.

– Den nuvarande femåriga policycykeln för klimatanpassning har visat sig vara för kort för att möjliggöra en effektiv strategiutveckling och uppföljning. Myndigheter och kommuner arbetar med egna tidsramar, vilket skapar utmaningar i samordningen. För att ge bättre förutsättningar för långsiktigt klimatanpassningsarbete föreslår vi att policycykeln förlängs till åtta år, vilket också skulle harmonisera bättre med mandatperioderna, menar Åsa Sjöström.

Förslaget överlämnades till regeringen den 28 februari för vidare behandling och beslut.