Ökad nederbörd över tid styrks av studie med historisk mätutrustning
En stark trend av ökad nederbörd observeras i Sverige, särskilt för de senaste 80 åren. För att undersöka om delar av nederbördsökningen kan förklaras med övergången till moderna och noggrannare mätinstrument har SMHI låtit nytillverka kopior av den mätutrustning som användes under 1800-talet.
– Vår studie visar att den ökande nederbörd vi observerat inte beror på byte av mätutrustning, säger Magnus Joelsson, klimatolog på SMHI.
Erik Kjellström, Magnus Joelsson och Sandra Andersson har alla bidragit till studien.
Den pågående klimatförändringen innebär en ökning av nederbörd över stora delar av områdena på medelhöga till höga latituder samt i tropikerna. I Sverige observeras en ökande trend av nederbörd sedan slutet av 1800-talet.
– Vi förväntar oss att den årliga medelnederbörden kommer att öka ytterligare i framtiden, då en varmare atmosfär kan hålla mer vattenånga. Så ju högre utsläpp av växthusgaser, desto större uppvärmning, och desto mer nederbörd i Sverige, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
.png)
Staplarna i diagrammet visar summerad nederbörd per år. Gröna staplar visar högre och orangea visar lägre nederbörd än normalperioden 1961-1990. Den grå linjen visar ett glidande medelvärde beräknat över ungefär tio år. Observationer innan 1930 anses ha lägre tillförlitlighet än senare observationer, detta markeras med en grå skuggning i diagrammet.
Historiska mätserier viktiga
För att observera förändringar i nederbörden och förstå framtida förändringar krävs långa och noggranna mätserier. Sverige har haft ett nät av kontinuerliga mätningar av nederbörd sedan omkring 1880.
– Historiskt användes utrustning som är enklare än den moderna utrustning som vi har idag. Genom att återskapa den historiska utrustningen kunde vi visa att skillnaden mellan moderna och historiska instrument inte är så stor att den kan förklara den observerade ökningen av nederbörd, säger Magnus Joelsson.
Tre olika generationers nederbördsmätare på samma bild.
Jämförelse av mätutrustning
Med den rekonstruerade 1800-talsutrustningen gjordes dagliga mätningar mellan november 2016 och maj 2021. Mätningarna jämfördes sedan med närliggande automatiska nederbördsgivare samt med dagens manuella observationer.
– Vi gjorde mätningarna i alla väder och ungefär samma tid varje vardagsmorgon. Då tog vi in kannorna och hällde över dygnets nederbörd i mätglas och vägde den. Kannorna är stora och otympliga jämfört med de mindre nederbördskannor som används för manuella observationer idag. Det gällde att hålla tungan rätt i munnen så det inte blev spill eller nederbörd kvar i kannan. Efter projektet har vi fått en ökad respekt för de långa mätserier vi har i Sverige och arbetet bakom dem, säger Sandra Andersson, klimatolog på SMHI.
Vissa av de ursprungliga mätinstrumenten från 1800-talet finns än idag sparade på SMHI. Tomas Johansson, som arbetar i SMHIs verkstad bär ut de gamla instrumenten till mätplatsen.
– Vi beställde åtta kopior av dessa nederbördsmätare. De installerades sedan här på SMHI i Norrköpingoch uppe i Katterjåkk vid Riksgränsen, säger han.
Tomas Johansson med kärl för nederbördsmätningar och tillhörande vindskydd och avdunstningsskydd. Till vänster den nya rekonstruerade utrustningen, och till höger de ursprungliga från 1800-talet.
Vindskydd påverkar
Mätinstrumenten placerades på de olika platserna på grund av deras klimatologiska skillnader. Norrköping är en relativt väl skyddad plats med låg andel frusen nederbörd, medan Katterjåkk är mer öppet med hög andel frusen nederbörd. Mätningarna gjordes både med och utan vindskydd för att undersöka hur installeringen av vindskydd under tidigt 1900-tal kan ha påverkat mätningarna.
– På de instrument där vi inte använde vindskydd blev skillnaden stor mellan de moderna och historiska mätarna när det gäller att mäta nederbörd i form av snö. De moderna mätarna samlar generellt in mer nederbörd än de historiska mätarna utan vindskydd, säger Magnus Joelsson.
Kan SMHI ändå använda dessa mätningar?
– Ja, detta är ett välkänt fenomen och vi arbetar med att korrigera för denna typ av fel när vi använder äldre mätserier. Vi hoppas att studien kan leda till en ökad förståelse så att vi nu kan bli ännu bättre på att korrigera för fel i mätdata. Dock gör det att data före 1933 bedöms som mer osäkra och är därför gråmarkerade när vi visualiserar våra mätserier, säger Erik Kjellström.
Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, visar upp den historiska nederbördsgraf som de historiska mätarna bidragit till.
