Regeringen presenterar ny nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning
Regeringen presenterade den 20 mars 2024 Sveriges nya nationella strategi och handlingsplan för klimatanpassning, med tydlig ambition att gå från ord till handling.
Regeringen har nu reviderat den nationella strategin för klimatanpassning från 2018. En förändring jämfört med den tidigare versionen är att strategin nu även innehåller regeringens handlingsplan för klimatanpassning inom en rad områden.
Romina Pourmokhtari, Klimat- och miljöminister
– De senaste årens extrema väderhändelser visar oss alla att vårt samhälle behöver bli mer robust mot naturolyckor och klimatförändringarnas effekter. Nu måste vi gå från ord till handling i klimatanpassningsarbetet, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, Klimat- och miljöminister i ett pressmeddelande om den nya strategin.
Utredning tillsätts
Regeringen menar att takten i klimatanpassningsarbetet måste öka på lokal nivå och vill därför ta bort de hinder som idag finns i lagstiftningen. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredning som i april 2025 ska lämna förslag på hur kostnadseffektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras snabbare, genom ny eller anpassad lagstiftning samt tydligare finansieringsmodeller.
– Det krävs mycket bättre samarbete mellan bland annat myndigheter, kommuner och fastighetsägare. Vi behöver också ta fram ny lagstiftning för att förtydliga både ansvarsfördelningen och finansieringsmodeller för att kunna effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet, så att det kan genomföras i snabbare takt, säger Romina Pourmokhtari vidare i pressmeddelandet.
Regeringens pressmeddelande om den nya strategin
Länk till annan webbplats.
Nationellt uppföljningssystem utvecklas
Det Nationella expertrådet för klimatanpassning, som har sitt sekretariat vid SMHI, har ett regeringsuppdrag att ge förslag och rekommendationer till regeringen om det nationella klimatanpassningsarbetet. I februari 2022 utkom Expertrådets första rapport som varit ett viktigt inspel till strategin.
Den nya strategin hänvisar genomgående till Expertrådets rapport och nämner även att Nationella expertrådet fått ett utökat uppdrag; en nationell klimat- och sårbarhetsanalys ska tas fram. Det är det första steget för att kunna bedöma vilka risker som får störst påverkan på samhället.
I strategin omnämns också det uppdrag som SMHI och Naturvårdsverket fått att tillsammans utveckla ett nationellt uppföljningssystem för klimatanpassning. Regeringen beskriver att detta system ska möjliggöra utvärdering av samhällsekonomiska risker och sårbarheter kopplade till ett förändrat klimat, och att det kommer att utgöra en viktig del av det långsiktiga och strategiska arbetet med klimatanpassning.
Tio utmaningar för klimatanpassningsarbetet
(sid 9 i Nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning)
I den nationella strategin identifierar regeringen att följande tio stora utmaningar behöver hanteras:
- översvämningar, högre vattenflöden och havsnivåhöjningar som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv
- höga temperaturer som innebär risker för hälsa och välbefinnande för människor och djur
- osäker tillgång till vatten av tillräcklig mängd och god kvalitet för enskilda, samhället och näringsliv
- ras, skred och erosion som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv
- torka och bränder som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv
- ökad förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva främmande arter som påverkar människor, djur och växter
- klimatförändringarnas effekter på biologisk mångfald som påverkar ekosystemens resiliens och möjligheten att tillhandahålla ekosystemtjänster
- klimateffekter som hotar en trygg energi- och livsmedelsförsörjning
- klimateffekter som påverkar förutsättningar för finans- och försäkringsbranschen
- globala klimateffekter som påverkar handel, livsmedelsproduktion, immigration, internationella relationer och säkra livsmiljöer.
