I Linköping blir analyser av luftmiljön viktigt beslutsunderlag vid stadsplanering
Genom analyser från SMHIs luftkvalitetsexperter kan Linköpings kommun konstatera att det gör skillnad om man kan minska biltrafiken i innerstaden. SMHI har på uppdrag av kommunen utfört en förstudie inför beslutet om huruvida ett nytt åtgärdsprogram ska sättas in och hur det i så fall bör utformas.
Ett tidigare åtgärdsprogram för att förbättra stadens luftmiljö är inne på sitt sjätte och sista år och frågan är nu om ett nytt åtgärdsprogram ska formuleras för de kommande åren. SMHI har därför utfört beräkningar för tre scenarier i Linköpings innerstad där man utvärderat luftkvaliteten i gaturum i staden. Detta har gjorts för 18 gatuavsnitt där luftkvaliteten anses kunna vara i riskzonen för att överskrida miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) och/eller kvävedioxid (NO2). Resultaten visar att normen för kvävedioxid är svårare att klara än för partikelhalterna. Kvävedioxidhalter över miljökvalitetsnormen beräknas förekomma i dagsläget på flera gator i staden.
Förstora bildenBilden ovan visar resultatkartan för NO2 i nuläget, 98-percentil av timmedelhalter.
– Köbildningssituationerna på de hårt belastade gatorna bidrar en hel del till de höga beräknade halterna av kvävedioxid. Olika grader av kö ingår tillsammans med sedvanliga trafikflöden med mera som indata till SIMAIRs beräkningar numera, säger SMHIs meteorolog Jörgen Jones som arbetat med beräkningarna.
Tre scenarier
I studien har SMHIs experter analyserat nuläget avseende 2018. De har också gjort analyser utifrån två olika framtidsscenarier. Ett scenario är baserat på kommunens trafikprognos för år 2025 med ökade trafikflöden. Det andra framtidsscenariot är baserat på kommunens långsiktiga trafikmål som innebär kraftigt minskad biltrafik och ökad kollektivtrafik.
– Genom att olika scenarier studerades kunde beräkningarna visa med stor tydlighet att ett genomförande av Linköpings trafikmål skulle innebära en radikal minskning av luftföroreningshalterna. Men situationen behöver hanteras för tiden innan kommunens trafikmål är uppfyllt. Framtidsscenariot med kommunens trafikprognos för 2025 visade att en fortsatt ökad trafikmängd kan vara svårförenlig med kravet att hålla haltnivåerna under miljökvalitetsnormerna, ett tvingande krav även från EU-nivån, säger Sven Kindell, projektledare, SMHI.
Analyser från SMHIs luftkvalitetsexperter visar att det gör skillnad om man kan minska biltrafiken i Linköpings innerstad.
För framtidsscenariot med ökande trafik visar SMHIs beräkningar halter av kvävedioxid över miljökvalitetsnormen för flera av gatuavsnitten. Det är fråga om hårt trafikerade delar av gatunätet med omfattande köbildning under delar av dagen. Halterna blir allmänt högre än i nuläget. Nio av gatuavsnitten beräknades överskrida normen, jämfört med sju för nuläget.
För framtidsscenario med kraftigt minskad trafik beräknades avsevärt lägre halter än för nuläget och framtidsscenariot med ökad trafik. Normen klaras med bred marginal för alla de 18 gatuavsnitten.
– SMHIs kartläggning utgör ett viktigt beslutsunderlag för att avgöra om Linköpings kommun ska upprätta ett åtgärdsprogram för partiklar (PM10) och/eller kvävedioxid och vilka gator som kommunen behöver fokusera på i arbetet med luftfrågorna, säger Sara Johansson, miljösamordnare, Linköpings kommun.
Beräkningarna visar behov av åtgärder
Resultatet av SMHIs beräkningar visar för flera gatuavsnitt överskridanden av miljökvalitetsnormerna om trafiken fortsätter att öka. Beräkningarna visar därigenom tydligt på ett behov av åtgärder för framförallt att minska biltrafiken, oavsett om man beslutar om ett nytt formellt åtgärdsprogram eller inte.
Mer om projektet
Åtgärdsprogram i Linköping – en bakgrund
Sveriges kommuner är skyldiga att följa upp luftkvaliteten i sin kommun för att vid behov vidta åtgärder. Åtgärdsprogram måste en kommun normalt ta fram om en miljökvalitetsnorm överskrids. I vissa fall kan ett överskridande tolereras under något enstaka ogynnsamt år. Åtgärdsprogrammet ska sedan godkännas av länsstyrelsen. SMHI hjälper i det aktuella fallet till med att studera om åtgärdsprogram kan behövas även fortsatt efter 2020, samt mer specifikt vägleda angående för vilka gatuavsnitt ett åtgärdsprogram behöver gälla.
Om SIMAIR-väg
Beräkningarna har utförts med modellsystemet SIMAIR-väg som utvecklats av SMHI tillsammans med Trafikverket för att möjliggöra att relativt enkelt beräkna föroreningshalter i gaturums-och vägmiljö samt jämföra med miljökvalitetsnormer och tillhörande så kallade utvärderingströsklar.
SIMAIR kan ta fram totalhalter som är direkt jämförbara med miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar och miljökvalitetsmål.
