Fortsatt höga vattenflöden
Den senaste tiden har rikligt med nederbörd fallit i södra Sverige. Det har lett till höga flöden i stora delar av Götaland. I flera vattendrag är flödena nu mycket höga, men på de flesta håll sjunkande.
Översvämning vid Ljungby i Lagan
Vintern har varit ovanligt nederbördsrik och vissa av SMHI:s mätstationer har uppmätt rekordstora mängder. Stationer som har uppmätt den högsta februarinederbörden sedan mätningarna startade är bland andra Ljungby, Ulricehamn och Växjö.
Den rikliga nederbörden har lett till höga flöden i vattendrag i stora delar av Götaland.
Många vattendrag har nu flöden med en återkomsttid på över 10 år, det är alltså flöden som i snitt beräknas inträffa en gång under en 10-årsperiod. På de flesta håll är flödena nu sjunkande.
Läget framöver
Under den närmsta veckan väntas mindre mängder nederbörd och vattenflödena beräknas fortsätta sjunka eller ligga på en stabil nivå.
Det finns mycket vatten i sjöarna och det tar tid för dem att tappa sitt vatten. Det medför att flödena nedströms stora sjöar kommer att vara stabilt höga under en tid framöver.
– Vi kommer fortsatt att ha klass 2-flöden i några vattendrag de närmaste dagarna, säger René Capell, vakthavande hydrolog.
Varningar uppdateras
Just nu har SMHI varningar utfärdade i många vattendrag, både klass 1 och klass 2. Varningarna uppdateras varje dag och aktuell information finns på SMHI:s Varningssida.
För information om läget lokalt hänvisas till kommunens hemsida.
Högsta uppmätta flöden
SMHIs hydrologer har sammanställt en tabell över aktuella uppmätta vattenflödena och det högsta tidigare uppmätta, samt hur länge mätningarna pågått. Observera att uppgifterna är preliminära och att tabellen uppdateras dagligen.
Aktuella flöden 23 mars 2020
Vattedrag och station | Aktuellt flöde (m3/s) | Tidigare maxflöde sedan startår (m3/s) | Tidpunkt tidigare max | Startår |
|---|---|---|---|---|
Göta Älv, Säveån - Jonsereds krv | 62 | 108 | 2006 December | 2006 |
Viskan - Ås | 90 | 301 | 1943 Februari | 1909 |
Ätran - Yngeredsforsens krv | 129 | 201 | 2006 December | 1997 |
Ätran - Hillared | 26 | 60 | 1951 April | 1931 |
Ätran, Assman - Assmebro | 22 | 79 | 1951 April | 1925 |
Nissan - Nissaström | 110 | 247 | 2002 Februari | 1997 |
Nissan - Vikaresjön | 37 | 105 | 1951 April | 1932 |
Fylleån - Simlången | 9.2 | 58 | 1959 Januari | 1951 |
Lagan - Ängabäcks krv | 207 | 282 | 2007 Januari | 1961 |
Lagan, Härån - Fryele | 20 | 82 | 2004 Juli | 1984 |
Lagan, Vänneån - Norekvarn | 2.1 | 25 | 2012 Februari | 1977 |
Lagan, Allgunnen - Rörvik | 5.2 | 6 | 1912 December | 1907 |
Helge å - Torsebro krv | 85 | 252 | 1980 December | 1908 |
Helge å - Möckeln | 34 | 44 | 1951 April | 1921 |
Skräbeån - Collins Mölla | 27 | 36 | 1988 Februari | 1974 |
Mörrumsån - Mörrum | 100 | 136 | 1928 December | 1910 |
Mörrumsån, Lekarydsån - Dansjön | 6 | 18 | 2004 Juli | 1983 |
Bräkneån - Bräkne Hoby | 9 | 19 | 1995 Februari | 1976 |
Ronnebyån - Krokfjorden | 25 | 23 | 2002 Februari | 1998 |
Nätrabyån - Gredeby | 8.6 | 21 | 1977 mars | 1976 |
Emån - Stensåkra | 20 | 28 | 2002 Februari | 1984 |
Emån - Blankaström | 64 | 222 | 1951 April | 1928 |
Så funkar det
Vid SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst arbetar hydrologer som är experter på sjöar och vattendrag. En av de viktigaste uppgifterna är att varna för höga flöden i vattendrag. Vid allvarliga flödessituationer mobiliseras en speciell organisation inom SMHI för att kunna ge ett ökat stöd, framförallt till beslutsfattare.
Vid arbetsdagens början är det vakthavandes uppgift att samla in och analysera de observationer och beräkningar (modelldata) som finns för att sedan kunna göra en bedömning av läget och vilka varningar som behöver publiceras, eller om befintliga varningar ska ned- eller uppgraderas. Analysen av observationer består dels i att gå igenom SMHIs egna mätningar, dels att samla information från vattenkraftindustrin som också gör mätningar.
Sara-Sofia Asp
– Det är ett omfattande och intensivt arbete vi gör för att senare under dagen kunna förse andra myndigheter, kommuner och räddningstjänster med beslutsunderlag. Media är förstås också en viktig kanal för oss för att nå ut med information om läget, så snart vi gjort våra beräkningar och analyser, berättar Sara-Sofia Asp, gruppchef för hydrologiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.
Hydrologiska varningar
Klass 1: Höga flöden i vattendrag på en nivå som uppkommer i snitt mellan vartannat och vart tionde år.
Klass 2: Mycket höga flöden i vattendrag på en nivå som uppkommer i snitt mellan vart tionde och vart femtionde år.
Klass 3: Extremt höga flöden i vattendrag på en nivå som uppkommer i snitt vart femtionde år.
