För att ta del av referenser och ytterligare information se originalrapporten: MSB - Värmens påverkan på samhället (pdf)
Den samhällsviktiga sektorn ”Kommunalteknisk försörjning” innehåller bland annat dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning och väghållning. De möjliga effekterna av en värmebölja inom sektorn som nämns i litteraturen handlar, utöver ett fåtal rapporter om stinkande sopor, enbart om påverkan på dricksvattenförsörjningen, varför det är i huvudsak den som diskuteras nedan.
Möjliga effekter
Hälften av det råvatten som används för dricksvatten i Sverige kommer från ytvatten och den andra hälften kommer från grundvatten. Under 2005 fick mellan 1,0 och 1,5 miljoner svenskar sitt dricksvatten helt eller delvis från enskilda brunnar, vilka inte omfattas av Livsmedelsverkets myndighetsansvar.
Påverkan på grundvattentäkter
Grundvattensystemet är förhållandevis trögt och påverkas inte direkt vid en värmebölja. I och med att det ligger under jord så kommer vattentemperaturen inte höjas och man slipper därmed de problem som beror av en ökad vattentemperatur (se ytvatten nedan). Generellt påverkar heller inte värmen tillgången på grundvatten. Den faktor som har mest inflytande på grundvattennivån är istället längre perioder med avsaknad av nederbörd. Om grundvattennivån sjunker går det oftast långsamt vilket innebär att förvarningstiden blir relativt lång, åtminstone för kommunala vattenverk som följer hur grundvattennivån förändras. Ägare av enskilda brunnar har gissningsvis en kortare framförhållning för att bedöma en eventuell vattenbrist. Vattenbrist kan i synnerhet vara problematiskt för dem som har odlingar eller djurbesättningar som kräver stora volymer vatten. I värsta fall kan stora ekonomiska värden stå på spel. Ytterligare ett problem som kan uppstå om tillgången av vatten minskar under en värmebölja är att händelsen inträffar samtidigt som efterfrågan på vatten ökar för såväl hushåll, företag och offentlig verksamhet. Utöver att låga grundvattennivåer kan leda till vattenbrist så finns det även exempel på att vatten har förorenats då torka har följts av kraftiga skyfall.
Påverkan på ytvattentäkter
I ytvattentäkter kan ökande vattentemperaturer leda till att nya vattenburna och sjukdomsalstrande virus, protozoer och parasiter får fäste. En ökad temperatur i råvatten kan också resultera i högre halter av organiskt material och att bakterietillväxten ökar. Förekomsten av algblomning i råvatten, som ökar under varma perioder, försvårar också vattenreningsprocessen. Sammantaget påverkar dessa bidrag dricksvattenkvaliteten negativt och kan i värsta fall leda till ett sjukdomsutbrott. Det är dock svårt att utifrån litteraturen avgöra hur mycket några graders temperaturhöjning av råvattnet påverkar risken för utbrott av vattenburen smitta. Däremot går det att konstatera att de flesta vattenburna utbrott förekommer under de varmaste årstiderna. Varmare dricksvatten ökar också risken för tillväxt av mikroorganismer i ledningsnäten.
Möjliga åtgärder
Före:
- En kommunal VA-verksamhet kan genomföra risk- och sårbarhetsanalyser riktade mot enskilda vattentäkter samt mot frågeställningen hur vattenverkens reningssteg, ledningsnät och avloppshantering klarar höga vattentemperaturer. Ta fram tekniska och praktiska åtgärder. Gör nödvändiga investeringar för att möta eventuella risker. Risken för otjänligt vatten kan exempelvis reduceras genom ökad bekämpning av bakterier i ledningar med t.ex. UV-ljus, och klorering vid inmatning i vattennäten.
- Gör en analys av om befintliga vattentäkter klarar behovet av dricksvatten under en värmebölja i kombination med torka eller om de behöver ersättas, alternativt kompletteras med reservvattentäkter.
- Gör en handlingsplan över hur vattenuttaget ska regleras vid en eventuellvattenbrist.
- Ta fram rutiner för vilken information som behöver nå olika intressenter och hur denna ska spridas.
- Stärk samverkan mellan tekniskt ansvariga för dricksvattenförsörjningen och omsorgen för att få en större förståelse för hur eventuellt uppkomna problem med dricksvattnet kan hanteras.
- Ta ställning till hur förfrågningar från ägare till enskilda brunnar som har sinat ska hanteras och vem de kan hänvisas till.
- Se över alternativ och möjligheter till samarbete kring vattendistribution mellan offentliga och privata aktörer vid vattenbrist.
- Se över nödvattenplaneringen.
- Se över reservkraften i vattenverken.
Under:
- Överväg att tömma soptunnorna oftare för att undvika oönskad lukt och fluglarver.
- Om det blir vattenbrist, ta eventuellt beslut om bevattningsförbud och ransonering enligt tidigare upprättade handlingsplaner. Sprid information till berörda aktörer.
- Koppla vid behov in reservsystem, exempelvis genom att utnyttja reserv- vattentäkter eller genom att distribuera vatten med tankbilar utifrån en eventuell nödvattenplan.