Samråd är en obligatorisk del av detaljplanearbetet som syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör ett planförslag. I listan nedan presenteras tips inför samråd vid tillståndsprövning.
Samråd inför tillståndsprövning
Inför samrådet bör tillgängliga uppgifter om till exempel risk för översvämningar, ras och skred tas fram, alternativt informera om var sökanden kan hitta uppgifter.
Punkter som bör tas upp vid samrådet är:
- Vilka alternativa lokaliseringar finns?
- Har sökanden bedömt platserna ur ett längre tidsperspektiv? En större tillståndspliktigverksamhet bör räkna med att anläggningen och byggnaderna kommer att finnas på platsen minst 50–100 år.
- Behöver verksamhetsutövaren göra en riskanalys med perspektivet klimatanpassning?
- Behövs en klimatutredning?
- Om det är en befintlig verksamhet som är lokaliserad till ett område med risk för skred eller ras ska en stabilitetsutredning göras. Beroende på resultatet måste verksamhetsutövaren i ansökan redovisa förslag till åtgärder för att förhindra skred eller ras.
- Nylokalisering ska undvikas i områden med risk för skred eller ras.
- Finns det risk för erosion?
- Finns eller kommer verksamheten att finnas inom ett område som är utpekat enligt översvämningsförordningen? Vad säger i så fall riskhanteringsplanen?
- På vilken nivå kan byggnader placeras till exempel vid hav och sjöar?
- Ligger eller kommer verksamheten att ligga i ett område som riskerar att bli översvämmat?
- Vilka skyddsåtgärder kan vidtas? Är det en långsiktigt lämplig lokalisering?
- Undvik nyetablering i översvämningshotade områden.
- Ingen nyetablering av miljöfarlig verksamhet bör ske i områden som påverkas av beräknat högsta flöde (nivå).
- Befintlig miljöfarlig verksamhet bör anpassas för funktion även vid beräknat högsta flöde (nivå) om den ligger inom ett område med översvämningsrisk.
- För lägre flöden med högre sannolikhet kan olika typer av permanenta åtgärder behövas.
- Var kommer kemikalie- och avfallslager att vara placerade? Vilka åtgärder kommer att göras för att skydda dessa så att invallningar inte skadas eller blir översvämmade vid ennaturolycka. Det finns exempel på att en invallning blev skadad av jordmassor, från enjärnvägsbank, vid ett skyfall.
- Kommer recipienten att klara utsläppen vid extrema lågvatten? Behövs särskilda villkor som gäller vid lågvattenflöde?
- Är vattentillgången tillräcklig för verksamheten även vid extrem torka? Vattenbesparande åtgärder? Tänk på hushållning med naturresurser.
I Länsstyrelsens Klimatanpassning i fysik planering (pdf) framgår vad som rör klimatanpassning vid kontroll och tillsyn enligt plan- och bygglagen (PBL).
Krav
12 kap 2§ Krav att byggnadsnämnden lämnar råd och upplysningar som rör nämndens verksamhet.
Möjligheter
11 kap. 32 § Möjlighet för byggnadsnämnden att förbjuda att byggarbetet fortsätter om byggherren inte följer någon väsentlig del av kontrollplanen.
11 kap. 33 § Möjlighet för byggnadsnämnden att förbjuda att den som äger eller har nyttjanderätten till ett byggnadsverk får använda hela eller delar av byggnadsverket, om förutsättningar inte finns för att ge slutbesked.
11 kap. 37 § Möjlighet för byggnadsnämnden att förena förbud enligt 11 kap. 32-33 §§ (ovan) med vite.
Materialet kommer från Miljösamverkan Sveriges och länsstyrelsernas rapportKlimatanpassning i prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden (pdf)