Förorenade områden - klimathänsyn i prövning och tillsyn

Här följer en nedkortad version av Miljösamverkan Sveriges rapport om Klimathänsyn i prövning och tillsyn som behandlar klimatförändringens påverkan på miljö- och hälsorisker för förorenade områden och deponier. 

För att läsa kapitlet om förorenade områden i sin helhet och ta del av exempel gå till kapitel 5.2.5. i rapporten Klimatanpassning i prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden (pdf). 

Klimatförändringars påverkan på förorenade områden

Klimatförändringens effekter kan på olika sätt påverka miljö- och hälsoriskerna för förorenade områden och deponier. Det gäller föroreningarnas biotillgänglighet, toxicitet och rörlighet men också hur föroreningarna transporteras och sprids.

Grundvatten

• Höjda grundvattennivåer innebär en minskning av jordens hållfasthet.
• Sänkta grundvattennivåer kan ge sättningar i lös jord och i porös berggrund, minskat mothåll för konstruktioner och orsaka att organiska material som till exempel träpålar ruttnar.
• Fluktuerande grundvatten medför också att föroreningar kan brytas ner till farligare ämnen.

Erosion, ras, skred, slamströmmar, översvämning

• Ökad vattenströmning på och i marken kan leda till ökad erosion, ravinbildning, ras och skred. Vidare kan det innebära en ökad risk för inre erosion och borttransport av material i skiktade jordar och i porösa berg
• En ökad nederbördsintensitet medför kraftigare markerosion, som leder till ökad jordtransport och spridning av förekommande ytliga föroreningar.
• Ökade vattenflöden i vattendrag kan innebära ökad erosion längs vattendraget och kring geokonstruktioner som är grundlagda i vattendrag, vilket kan äventyra deras funktion.
• Minskade vattenflöden som leder till låga vattennivåer kan orsaka lägre mothåll för slänter mot vattendrag, och därmed lägre säkerhet för skred och ras.
• Erosion längs kusten skapar betydande sedimenttransport och markförlust.
• Förändrade vattenflöden till hav och sjöar ger också upphov till förändringar i sedimenttransport.
• Höga flöden kan också medföra att mer förorenade sediment blottläggs, till exempel kommer detta att ske vid extrema flöden i vattendraget Viskan samtidigt som stora mängder föroreningar transporteras nedströms till översvämmade områden eller till havet.

Temperatur

• Högre årsmedeltemperatur i kombination med långvariga perioder med liten eller ingen nederbörd kan medföra att det uppstår torka, som kan leda till att växter torkar ut och dör. Det leder till en minskning av växternas skyddande verkan mot erosion på markytan.
• En förändrad medeltemperatur kan påverka både kemiska processer (till exempel gasavgång av flyktiga ämnen) och föroreningarnas toxicitet.

Mikrobiologiska förändringar i markmiljön

• Föroreningar som påverkas av mikroorganismer är till exempel klorerade lösningsmedel och deras nedbrytningsprodukter, samt petroleumföroreningar. Det rör sig om olika typer av mikroorganismer och olika mikrobiologiska processer som bryter ner föroreningarna.
• Genom förändrade nederbördsmönster kan grundvattnets kvantitativa och kemiska tillstånd förändras, men kopplingarna är svåra att förutse och generalisera för alla förorenade områden.

Undersökningar

Framtagande av en plan för undersökningar och provtagningsplan bör göras i samråd med tillsynsmyndigheten. Det är viktigt att redan i planeringsskedet ta reda på all information som finns om området (tidigare översvämningar, fluktuerande grundvatten, torka, skred/raskänslighet) förutom den vanliga historiska beskrivningen av verksamheten som föregår en miljöteknisk markundersökning.

Informationen i förhållande till ovanstående beskrivna parametrar bör beaktas i planeringen av en undersökning.

När undersökningar ska göras i skredkänsliga områden måste riskerna beaktas redan i val av provtagningsmetod. Torka i leriga jordar kan ha medfört sprickor som har ökat spridningen av föroreningar. Hur kommer det att undersökas? Vid fluktuerande grundvattennivåer kan utlakningen och spridningen av föroreningar öka. Förändrade grundvattenförhållanden kan också ha betydelse för processer som nedbrytning och fastläggning av föroreningar genom att parametrar som syretillgång och biologisk aktivitet påverkas. Det kan då krävas analys av grundvatten vid flera tillfällen vid olika nivåer för att få en rättvisande bild av föroreningsspridningen.

Varierande grundvattennivåer kan påverka rörligheten och förekomstformen av föroreningar vilket gör att spridningen ökar. I riskbedömningen måste man ta hänsyn till detta.

Val av åtgärder

Vid riskbedömning och val av vilka förorenade områden som ska åtgärdas anger Naturvårdsverket i sin vägledning att ett 1000-års perspektiv ska tillämpas. Detta gäller även vid val och utformning av åtgärder.

I åtgärdsutredningarna bör olika scenarier belysas och kostnadsuppskattas. Klimatanpassning och beständighet bör ingå som parametrar i riskvärderingen av de olika alternativen.

Åtgärdsutredningar i områden som kan påverkas av klimatförändringar måste göras med stor noggrannhet så att de inte medför negativa följdeffekter. Erosionsskydd får till exempel inte utformas så att de ökar erosionen på ett annat område.

Beräkningar och utformning av stabiliseringsåtgärder såsom tryckbankar måste göras med god kunskap liksom till exempel täckningsåtgärder i skredkänsliga områden för att inte orsaka olyckor.

Höga grundvattennivåer och skred/raskänsliga områden kräver spontning och ibland stabiliseringsåtgärder innan själva saneringsåtgärden påbörjas.

Vid schaktsaneringar är det mycket viktigt att tänka på var man lägger upp massor för att inte orsaka ökad föroreningsspridning till exempel vid skyfall, översvämningar eller genom skred/ras.

Nya geokonstruktioner behöver byggas robusta och beständiga, och därmed också dimensioneras för att motstå framtida klimatförändringar.

Vid dimensionering och utformning av åtgärder måste högre havsnivåer och ytvattennivåer i sjöar beaktas.

Högre havsnivåer och ytvattennivåer i sjöar leder till ökad belastning på geokonstruktioner som tidigare legat över vattenytan och som nu utsätts för vattnets eroderande kraft.

Geokonstruktioner under markytan, såsom pålar och fundament, utsätts för ökat tryck.

Stormar med kraftig vinduppstuvning i kombination med högt havsvattenstånd leder ibland till kortvarig men kraftig översvämning och erosion, vilket kräver ordentliga marginaler vid dimensionering och underhåll.

Kontinuerligt stigande havsnivåer längs södra Sveriges kuster kommer att fortgå under åtminstone flera sekler.

Låga ytvattennivåer leder omvänt till minskat mothållande tryck på geokonstruktioner. Det kan orsaka lägre mothåll för slänter och därmed lägre säkerhet för skred och ras, samt att stabiliteten för stödkonstruktioner minskar.