Medelvattenståndet är den nivå som avgör var strandlinjen normalt ligger och som höga och låga vattenstånd varierar kring. Det globala medelvattenståndet har stigit under det senaste århundradet och hastigheten på stigningen har ökat när klimatet värmts upp. Det finns två dominerande orsaker till att havsnivån stiger. Dels beror det på att vatten utvidgar sig och tar mera plats när det värms upp, så kallad termisk expansion och dels att färskvatten tillförs havet när glaciärer i bergsområden och inlandsisar smälter. Längs Sveriges kust förändras medelvattenståndet på olika sätt, bland annat beroende på att landhöjningen kompenserar för havsnivåhöjningen i olika utsträckning på olika platser.
Regionala variationer i havsnivåhöjning
Förändringarna i klimatet ger olika påverkan på jordens havsområden. Temperaturen stiger inte lika mycket överallt vilket medför att den termiska expansionen varierar regionalt. Skillnader i havsnivåhöjning mellan olika regioner gör att cirkulation och storskaliga strömningsmönster kan förändras när vattnet strävar efter att uppnå jämvikt.
Gigantiska mängder is smälter nu bort från inlandsisarna på Grönland och Antarktis, det rör sig om flera hundra miljarder ton is varje år1. Det får till följd att isarnas gravitationskraft minskar, och vattenståndet sjunker då i området kring den smälta isen, trots att det totalt sett har blivit mer vatten i oceanerna när isen har smält. Vattenståndet stiger istället mer på andra platser längre ifrån dessa områden. Områden i närheten av ekvatorn får därför högre havsnivåhöjning än regioner närmare polerna.
Eftersom Östersjön är ett innanhav påverkas vattenståndet dessutom av väderrelaterade förändringar i nederbörd, avdunstning och tillrinning av färskvatten. Dels för att det helt enkelt blir mer eller mindre vatten i havet men även för att sötare vatten, precis som varmare vatten, tar mera plats. Dessutom förändras flödena till och från Östersjön genom de danska sunden när havsnivån stiger.
Landhöjning och vattenstånd
Både land och havsyta rör sig i förhållande till varandra men med olika hastighet. I Norra Kvarkenområdet är landhöjningen efter den senaste istiden som störst, nästan 10 mm/år. I södra Sverige är landhöjningen mycket mindre, under 1 mm/år i södra Skåne2. Detta innebär att även om havsnivån skulle stiga med en likartad hastighet runt Sveriges kuster skulle den lokalt upplevda höjningen variera på grund av att landhöjningen har motsatt verkan mot havets stigning. Läs mer om landhöjning på sidan Landhöjning och vattenstånd
Havsnivåhöjningen längs Sveriges kust
Längs Sveriges kust har havsnivån i medeltal stigit i ungefär samma takt som det globala genomsnittet. Detta gäller både med avseende på den totala höjningen sedan förra seklet och jämfört med den högre takt som den globala medelnivån har stigit med under senare år.
Det framtida medelvattenståndet längs Sveriges kust påverkas i stor utsträckning av landhöjningen och i viss utsträckning av andra regionala variationer. För att uppskatta ett framtida medelvattenstånd vid en viss plats längs Sveriges kust bör man alltså utgå ifrån medelvattenståndet vid platsen under en referensperiod och lägga till en prognos för höjning där hänsyn är tagen till regionala variationer. Havets höjning korrigeras sedan med den platsspecifika landhöjningen.
Uppmätt havsnivåhöjning
För att kunna mäta hur mycket havsnivån stiger krävs instrument som mäter vattenståndet med stor noggrannhet. Dessutom behöver vattenståndet mätas över en så lång tid att en trend går att urskilja från den ganska stora variationen som förekommer mellan olika år. Just nu är den globala havsnivåhöjningen cirka 4 millimeter per år3 och landhöjningen kompenserar för mer eller mindre av de lokala effekterna av denna höjning. Av dessa anledningar är det mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att själv noggrant kunna mäta upp hur mycket havsytan stiger vid exempelvis den egna bryggan.
På sidan Klimatindikator – havsnivå visar SMHI den klimatdrivna havsnivåförändringen vid ett trettiotal mätstationer med längre mätdataserier längs Sveriges kust. Den klimatdrivna havsnivåförändringen vid respektive station beräknas genom att subtrahera den långsiktiga landhöjningen från observationer av vattenståndet.
Havsnivåhöjningen i Sverige liknar den globala
Havsnivåhöjningen i Sverige liknar den globala, även om variationen mellan mätstationer, perioder och år kan vara stor. Figuren ovan visar på en klimatdriven havsnivåförändring på cirka 15 cm vid mätstationen Ratan sedan slutet av 1800-talet.
Gemensamt för alla stationer är att årsmedelvärdena varierar mycket från år till år. Men liksom FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC:s bedömning av den globala havsnivåhöjningen, visar SMHI:s egna mätningar på en accelererande havsnivåhöjning under senare år.
Havsnivån stiger allt snabbare
Även om olika analyser kan ge mindre skillnader är det fullständigt klarlagt att havsnivån stiger globalt. I rapporten ”AR6 Delrapport 1- Den vetenskapliga grunden” (2021) slår IPCC fast att sedan åtminstone 1970-talet är den mänskligt orsakade klimatförändringen den största orsaken till den pågående havsnivåhöjningen4. Olika studier av data från mätstationer för havsvattenstånd och höjddata från satelliter bekräftar också att hastigheten på höjningen har accelererat under senare årtionden.
Det problem som vi står inför nu är alltså att havet stiger allt snabbare. Vid exempelvis SMHI:s mätstation vid Klagshamn är landhöjningen knappt 1 mm/år. På 100 år har alltså landmassan vid Klagshamn stigit med nästan 10 cm. Om havet i framtiden skulle stiga med drygt en meter över liknande tidsskala är det förstås något som måste tas hänsyn till. En sådan höjning ligger i den övre delen av det sannolika intervallet för ett klimatscenario med höga utsläpp enligt IPCC:s senaste rapport från 20215.
Framtida havsnivåer i Sverige
Hur högt medelvattenståndet kommer bli i framtiden vid en viss plats längs Sveriges kust beror på många olika faktorer. Hur den globala havsnivån påverkar Sveriges hav styrs av regionala variationer. Den lokala nivån i sin tur är starkt påverkad av hur snabbt landhöjningen fortgår på just den aktuella platsen.
Mänskligheten kan påverka hur snabbt och hur mycket havet stiger. Detta kan göras genom att begränsa mängden växthusgaser i atmosfären och därmed den globala uppvärmningen. Hur framtida politik kommer att utformas för att begränsa utsläppen är en stor osäkerhet i bedömningarna av framtida havsnivåer. För prognoser på kommunnivå av möjliga framtida medelvattenstånd fram till år 2150, se sidan Framtida medelvattenstånd.
Förutom den gradvisa höjningen av medelnivån som diskuterats här så förekommer även tillfälligt höga vattenstånd, högvattenhändelser, som kan medföra kortvariga översvämningar. Dessa händelser kontrolleras av väder och vind, läs mer om detta på sidan Högvattenhändelser och extremnivåer.
