Framtida vattenstånd längs Sveriges kust

Hur medelvattenståndet i Sverige förändras över längre tid bestäms huvudsakligen av världshavens vattenstånd och den pågående landhöjningen. Den förväntade höjningen av den globala nivån kommer påverka de svenska kusterna i mycket olika grad eftersom landhöjningens hastighet varierar på olika platser.

Medelvattenståndet är den nivå som avgör var strandlinjen normalt ligger och som höga och låga vattenstånd varierar kring. Det globala medelvattenståndet har stigit under det senaste århundradet och takten på stigningen väntas öka i framtiden när klimatet värms upp. De främsta orsakerna till att havsnivån stiger är dels att vatten utvidgar sig och tar mera plats när det värms upp (så kallad termisk expansion) och dels att färskvatten tillförs havet när glaciärer och landisar smälter. Längs Sveriges kust kommer medelvattenståndet att förändras olika mycket, främst beroende på att landhöjningen kompenserar för havsnivåhöjningen i olika utsträckning på olika platser.

Global havsnivåhöjning

Många olika vetenskapliga undersökningar, rapporter och sammanställningar, har konstaterat att såväl den globala medeltemperaturen i luften, som temperaturen i haven och det globala medelvattenståndet har ökat. Dessa kommer dessutom att fortsätta öka framöver.

Analyser av vattenståndsmätningar visar att medelhastigheten för den globala havsnivåhöjningen var 1,7 mm/år mellan 1901 och 2010. Under slutet av perioden har hastigheten ökat till 3,2 mm/år mellan 1993 och 2010. FN:s klimatpanel IPCC bedömer dessa hastigheter som mycket sannolika eftersom många olika studier där olika metoder och oberoende mätteknik (mätstationer för havsvattenstånd och satellitmätningar av vattenytan) har använts säger ungefär samma sak. Man räknar med att ungefär 75 % av den globala havsnivåhöjningen sedan 1970 beror på avsmältningen av glaciärer och den termiska expansionen av haven.

IPCC angav i sin femte utvärderingsrapport, AR5 som utkom 2013, att det är en sannolikhet på mer än 66 % att det globala medelvattenståndet kommer att ha stigit med mellan 28 – 98 centimeter år 2100. Hastigheten och nivån på havsnivåhöjningen kan dock bli olika på olika platser och därmed avvika från det globala medelvärdet.

Regionala variationer i havsnivåhöjning

Regionala variationer i havsnivåhöjning uppkommer eftersom förändringarna i klimatet ger olika påverkan på olika platser. Den termiska expansionen kan bli olika stor på olika platser eftersom temperaturen inte stiger lika mycket överallt. Detta gör att cirkulation och storskaliga strömningsmönster i haven kan förändras när vattnet strävar efter att uppnå jämvikt. När ismassor på Grönland och Antarktis smälter förändras dessa landmassors gravitationskraft, och vattenståndet sjunker då nära land, trots att det totalt sett har blivit mer vatten i oceanerna när isen har smält. Vattenståndet stiger istället mer på andra platser längre ifrån dessa områden.

Eftersom Östersjön är ett innanhav påverkas vattenståndet där också av väderrelaterade förändringar i nederbörd, avdunstning och tillrinning av färskvatten. Dels för att det helt enkelt blir mer eller mindre vatten i havet men även för att sötare vatten, precis som varmare vatten, tar mera plats. Dessutom kommer flödena till och från Östersjön genom de danska sunden att förändras när havsnivån stiger.

Landhöjning och vattenstånd

Både land och havsyta rör sig i förhållande till varandra men med olika hastighet. I Norra Kvarkenområdet är landhöjningen som störst, nästan 10 mm/år. I södra Sverige är landhöjningen nästan obefintlig. Detta innebär att trots att havsnivån stiger med samma hastighet runt Sveriges kust kommer den lokalt upplevda höjningen att variera på grund av att landhöjningen har motsatt verkan mot havets stigning.

Havsnivåhöjningen längs Sveriges kust

Längs Sveriges kust har havsnivån stigit i ungefär samma takt som det globala genomsnittet. Detta gäller både med avseende på den totala höjningen sedan förra seklet och jämfört med den högre takt som den globala medelnivån har stigit med under senare år. I Sverige förväntas inte avvikelser från det globala medelvärdet för havsnivåhöjningen bli så stora att man måste ta hänsyn till dem. Det framtida medelvattenståndet längs Sveriges kust påverkas däremot i stor utsträckning av landhöjningen. När man vill uppskatta ett framtida medelvattenstånd vid en viss plats längs Sveriges kust bör man alltså utgå ifrån medelvattenståndet vid platsen under en referensperiod, lägga till den globala havsnivåhöjningen och dra bort den platsspecifika landhöjningen.

Mätning av vattenstånd

Vattenstånd Smögen
Vattenståndet i Smögens hamn observeras i den grå betongbyggnaden till vänster. I det röda huset i mitten mäts absolut tyngdkraft, medan pelaren uppe till höger är en GPS-station för mätning av landhöjning, dessa båda sköts av Lantmäteriet. Foto Thomas Hammarklint Förstora Bild

Tillsammans ansvarar SMHI och Sjöfartsverket för att mäta vattenståndet vid ett sextiotal stationer längs Sveriges kust. SMHI har tillgång till flera långa mätserier från olika platser i Sverige. Dessa kan användas för att uppskatta havsnivåhöjningen förhållandevis långt tillbaka i tid.

När en vattenståndstation etableras förankras fixpunkter i berggrunden, vilka Lantmäteriet mäter in i rikets höjdsystem, RH2000. Mätningar av vattenstånd och absolut landhöjning på en och samma plats gör det möjligt att följa den globala havsnivåhöjningen.

Uppmätt havsnivåhöjning

För att kunna mäta hur mycket havsnivån stiger krävs instrument som mäter vattenståndet med stor noggrannhet. Dessutom behöver vattenståndet mätas över en så lång tid att en trend går att urskilja från den ganska stora variationen som förekommer mellan olika år. Just nu är havsnivåhöjningen några millimeter per år och dessutom kompenserar landhöjningen för mer eller mindre av denna höjning. Av den anledningen är det mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att själv kunna mäta upp hur mycket havsytan stiger vid exempelvis den egna bryggan.

SMHI har sammanställt havsnivåhöjningen i Sverige från 1886 till 2017 utifrån observationer från svenska mätstationer för havsnivåer. Eftersom även landhöjningen har uppmätts kan mätningarna korrigeras för detta och höjningen av havsnivån sedan ett visst utgångsår beräknas.
 

Havsnivåhöjning
Nettohavsnivåhöjning i Sverige 1886-2017 utifrån medelvärden av totalt 14 mätstationer för havsvattenstånd belägna längs Sveriges kust. Figuren har tagits fram genom att dra bort landhöjningens effekt på vattenståndet lokalt. Den svarta linjen visar ett utjämnat förlopp. Förstora Bild

Havsnivåhöjningen i Sverige liknar den globala

Havsnivåhöjningen i Sverige liknar den globala, även om variationen mellan olika år är stor. Figuren ovan visar att vattenståndet längs Sveriges kuster har stigit med drygt 25 cm sedan 1886, motsvarande 2 mm/år. Liksom IPCC:s bedömning av den globala havsnivåhöjningen visar SMHI:s egna mätningar på en accelererande havsnivåhöjning på senare år. Beräknat över perioden 1993 till 2012 i figuren är stigningstakten exempelvis 2,5 mm/år. Detta innebär att man längs kusten i Skåne, där landhöjningen är liten, har kunnat uppleva att havet stigit. Men på andra platser där landhöjningen är större, som till exempel längs Bottniska vikens kust, uppfattas det fortfarande som att havsnivån har sjunkit.

Värt att känna till är att stigningstakt redovisad på en tiondel av en millimeter ger sken av en exakthet som bör tas med en nypa salt. Eftersom den naturliga variabiliteten i vattenstånd är stor ger denna typ av analyser ganska stora osäkerheter när man tittar på så kort tid som 20 år. Stigningstakten blir till exempel inte exakt densamma om man väljer att titta på de senaste 10, 20 eller 30 åren, eller om man väljer att analysera mätstationer i Östersjön eller längs västkusten separat. Om analysen skulle baseras på en annan samling mätstationer eller höjddata från satelliter kan resultatet också bli lite annorlunda. För den som är intresserad av att fördjupa sig finns en sammanställning av resultat från olika studier i exempelvis Second Assessment of Climate Change for the Baltic Sea Basin (BACC, 2015).

Havsnivån stiger allt snabbare

Även om olika analyser kan ge mindre skillnader är det fullständigt klarlagt att havsnivån stiger globalt. Olika studier av data från mätstationer för havsvattenstånd och höjddata från satelliter bekräftar också att stigningstakten har varit accelererande under senare år. Att stigningstakten ökar bedöms därför vara mycket sannolikt.

Sedan 1886 har alltså havsnivån längs Sveriges kust stigit omkring 25 centimeter. På de platser längs Sveriges kust där landhöjningen är lägst har det gett en effekt på omkring 15 cm. Det problem som vi står inför nu är att havet stiger allt snabbare. Vid SMHI:s mätstation vid Klagshamn är exempelvis landhöjningen 0,84 mm/år. På 100 år stiger alltså landmassan vid Klagshamn drygt 8 cm. Om havet under samma tidsperiod skulle stiga nästan en meter, som i IPCC:s övre intervall, är det förstås något som vi måste ta hänsyn till.
 

Vattenstånd Klagshamn
Redan nu har man börjat märka effekterna av ett stigande hav i södra Sverige. Figuren visar årsmedelvärden för vattenståndet vid SMHI:s mätstation vid Klagshamn. Den röda linjen är en linjär regression som visar den upplevda havsnivåhöjningen under den tidsperiod som mätstationen har varit aktiv. Förstora Bild
Filmen Stigande hav - så påverkas Sverige förklarar hur havet stiger och vilka effekter det kan få för samhället. Videon togs fram i samarbete med Norrköpings Visualiseringscenter C, våren 2016.