Så kartlägger SMHI is till havs

Varje dag under issäsongen kartlägger SMHI isen på haven runt Sverige och på Mälaren och Vänern. Satellitbilder, observationer och väderanalyser ligger till grund för kartläggningen. Sjöfarten använder informationen från SMHI för att planera fartygens rutter och isbrytarnas insatser.

SMHIs iskarta är anpassad till sjöfarten, som använder den för att planera isbrytarnas insatser och fartygens rutter. Även många andra använder kartan, till exempel skärgårdsbor, skridskoåkare och andra som är intresserade av isen till havs. Iskartor har ritats av SMHI sedan mitten av 1950-talet. Därför ger iskartorna detaljerad och sammanhängande information om hur isen på havet förändrats de senaste årtiondena.

Iskarta för maximal isutbredning 1980.
Iskarta för maximal isutbredning 1980. Förstora Bild

Satellitbilder

För att rita iskartan används satellitbilder, observationer och väderanalyser. De satellitbilder som används mest är bilder tagna med radar. Dessa bilder har hög upplösning och iskarteraren kan se vilken typ av is som finns var, vilken is som är blank eller vallad, och var isen är tät eller spridd.

Svartvit satellitbild som visar Bottenviken och Norra Kvarken över Bottenviken och Norra Kvarken.
Satellitbild tagen med radarinstrument över Bottenviken och Norra Kvarken 27 februari 2020. Foto European Space Agency (ESA)

Ibland används optiska satellitbilder. De är tagna med våglängder som vi kan se med blotta ögat. För att använda optiska bilder behöver det vara molnfritt, eftersom moln annars döljer isen. Bilderna har lägre upplösning, men är användbara för att till exempel se om isen har börjat smälta på våren.

Observationer

Ett viktigt underlag för iskartan är mätningar. SMHIs isobservatörer mäter isens tjocklek nära land. Isbrytare till havs skickar rapporter om isen: dess tjocklek, om den är tät eller spridd och hur svårt det är att åka i isen. De berättar också om de stöter på hinder som en stampisvall eller isbumlingar.

Ismätning av SMHI:s observatörer vid Ratan den 3 januari 2019.
Ismätning av SMHI:s observatörer vid Ratan den 3 januari 2019. Foto Lars-Gunnar Englund

När kartan ritas tittar man också på hur vädret har varit den senaste tiden. Då vet iskarteraren om isen kan ha drivit åt en viss riktning, om isen har vuxit till eller om isen håller på att smälta.

Svensk-finskt samarbete

Iskartan ritas varannan vecka av SMHI och varannan vecka av Finlands väderinstitut FMI. Därmed sparar man tid. Svenska och finska iskarterare har kontakt varje dag och kan dra nytta av varandras kunskaper.