Variationer i nederbörd

Det är svårt att sammanfatta nederbördsmängderna i Sverige till ett för hela landet gällande värde, men med de mätningar som har gjorts sedan 1860 så kan vi se en tydlig ökning av nederbörden.

Att det är svårt att ta fram ett medelvärde för nederbörden som gäller hela landet beror delvis på de stora lokala variationerna. Exempelvis är de västra fjälltrakterna ur fas med övriga Sverige, dvs. man har där oftast vått när det är torrt i övriga landet och vice versa.

Trots att mätplatserna är relativt jämnt fördelade över landet så är de nederbördsrika fjälltrakterna underrepresenterade, vilket innebär att de de beräknade värdena är något lägre än ett för hela landet rättvisande medelvärde.

Mängderna har ökat

Vid utjämning av värdena ser man att nederbörden var lägre än 600 mm fram till omkring 1920. Under perioden 1920 fram till ungefär 1980 låg nederbörden kring 600 mm. Därefter har nederbörden krupit vidare uppåt. Det är numera sällsynt med värden under 600 mm.

Jämför vi årsnederbörden för de tre första decennierna med de tre senaste så är uppgången 16%. Sommaren visar dock inte lika tydlig uppgång.

Ökningen kan delvis bero på svårigheter att göra värdena jämförbara, men ökningen stöds av andra indikationer såsom samvariationen mellan temperatur och nederbörd. Den visar att milda höstar, vintrar och vårar, som varit vanliga på senare tid, i genomsnitt ger mer nederbörd än kalla. Under sommaren är det däremot tvärtom.

Diagrammet nedan visar årsmedelnederbörden i Sverige sedan 1860. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden.

Årsmedelnederbörd

Testning och korrigering

Medelnederbörden har beräknats med hjälp av 87 stationer vars mätserier har genomgått kontroller för korrigering för stationsförflyttningar. Dessutom tillkommer korrigering främst beroende på ändrad praxis vid placering av nederbördsmätarna och förbättrad utrustning.

Mann-Kendall-testet visar att ökningen är signifikant för året och alla säsonger utom sommaren. För året och vintern är signifikansnivån över 99.9%. Med åren före 1950 som grund visar en statistisk analys att de mycket blöta åren 1998 och 2000 med stor sannolikhet indikerar en klimatförändring.