Konsekvensbaserade vädervarningar ska ge bättre förutsättningar för samhället att rusta sig i tid

Den 1 mars 2019 startade SMHI ett flerårigt projekt för att införa vädervarningar som i större utsträckning är kopplade till den regionala påverkan – så kallade konsekvensbaserade vädervarningar. Projektet drivs i samverkan med samhällsaktörer från central, regional och lokal nivå. Målet är att ge bättre beslutsunderlag och öka samhällets förmåga att hantera allvarliga vädersituationer. Det handlar också om att förbättra möjligheterna för enskilda personer att förbereda sig inför besvärliga väderlägen.

Snöfall i kvällningen med bilar och fotgängare

SMHI driver ett projekt för att införa konsekvensbaserade vädervarningar. Projektet ska vara klart i slutet av år 2020. Konsekvensbaserade vädervarningar utgår från faktiska konsekvenser kopplat till olika väderutvecklingar. Det nya sättet att arbeta med varningar innebär en utvecklad samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer vid allvarliga väderhändelser. Genom konsekvensbaserade vädervarningar ska lokala och regionala aktörer få beslutsunderlag som underlättar en mer systematisk bedömning och förbättrad beredskap. Projektet är finansierat av MSB. En förstudie gjordes under 2016 och ett pilotprojekt genomfördes 2017 - 2018.

Varna för väder när samhället behöver

Kriterierna för att utfärda varningar är idag till stor utsträckning lika över hela landet, men får väldigt olika konsekvenser. Exempelvis kan en klass 1-varning för snö (5 mm i smält form på 6 timmar) innebära olika grad av påverkan beroende på om den faller i Skåne eller Västernorrland. Med konsekvensbaserade vädervarningar kommer istället en varning utfärdas för de snömängder som bedöms motsvara en viss påverkansgrad. Informationen bidrar till att skapa bättre förutsättningar för rätt förberedelser att hantera den aktuella vädersituationen.

Förnyat arbetssätt och utvecklad samverkan

Konsekvensbaserade vädervarningar innebär att berörda samhällsaktörer arbetar på ett nytt sätt utifrån en metodik som ger samhället bra beslutsunderlag.

Den nya metodiken bygger på att, inför beslut om att utfärda en varning, intensifierar SMHI samverkan med berörda samhällsaktörer på lokal, regional och central nivå. Varje aktör gör en bedömning av förväntad påverkan i samhället utifrån sitt geografiska ansvar och sitt sektorsansvar. Den samlade bilden ligger sedan till grund för vädervarningen. Metodiken, som utgår från befintliga rutiner och samverkansformer inom det svenska krishanteringssystemet, stödjer också ett samordnat budskap till samhället med tydligare beskrivning av den aktuella vädersituationen.

Illustration - konsekvensbaserade varningar
Den nya metodiken bygger på att, inför beslut om att utfärda en varning, samverkar SMHI med berörda samhällsaktörer på lokal, regional och central nivå. Varje aktör gör en bedömning av förväntad påverkan i samhället utifrån sitt geografiska ansvar och sitt sektorsansvar. Den samlade bilden ligger sedan till grund för vädervarningen. Illustration SMHI Förstora Bild

Projektet drivs tillsammans med flera samhällsaktörer

Projektet att införa konsekvensbaserade vädervarningar drivs av SMHI i samverkan med samhällsaktörer från lokal, regional och central nivå. I projektets styrgrupp finns förutom SMHI representanter från MSB och Försvarsdirektörsnätverket. Som samverkanspartner eller kontaktpersoner i projektet finns Polisen, Trafikverket, SOS Alarm, Skogsstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samt representanter från länsstyrelser, kommuner och räddningstjänster.