SMHI driver ett projekt för att införa konsekvensbaserade vädervarningar. Projektet ska vara klart i slutet av år 2020. Konsekvensbaserade vädervarningar utgår från faktiska konsekvenser kopplat till olika väderutvecklingar. Det nya sättet att arbeta med varningar innebär en utvecklad samverkan mellan SMHI och andra samhällsaktörer vid allvarliga väderhändelser. Genom konsekvensbaserade vädervarningar ska lokala och regionala aktörer få beslutsunderlag som underlättar en mer systematisk bedömning och förbättrad beredskap. Projektet är finansierat av MSB. En förstudie gjordes under 2016 och ett pilotprojekt genomfördes 2017 - 2018.
Varna för väder när samhället behöver
Kriterierna för att utfärda varningar är idag till stor utsträckning lika över hela landet, men får väldigt olika konsekvenser. Exempelvis kan en klass 1-varning för snö (5 mm i smält form på 6 timmar) innebära olika grad av påverkan beroende på om den faller i Skåne eller Västernorrland. Med konsekvensbaserade vädervarningar kommer istället en varning utfärdas för de snömängder som bedöms motsvara en viss påverkansgrad. Informationen bidrar till att skapa bättre förutsättningar för rätt förberedelser att hantera den aktuella vädersituationen.
Förnyat arbetssätt och utvecklad samverkan
Konsekvensbaserade vädervarningar innebär att berörda samhällsaktörer arbetar på ett nytt sätt utifrån en metodik som ger samhället bra beslutsunderlag.
Den nya metodiken bygger på att SMHI, inför beslut om att utfärda en varning, intensifierar samverkan med berörda samhällsaktörer på lokal, regional och central nivå. Varje aktör gör en bedömning av förväntad påverkan i samhället utifrån sitt geografiska ansvar och sitt sektorsansvar. Den samlade bilden ligger sedan till grund för vädervarningen. Metodiken, som utgår från befintliga rutiner och samverkansformer inom det svenska krishanteringssystemet, stödjer också ett samordnat budskap till samhället med tydligare beskrivning av den aktuella vädersituationen.
