Jämtlands klimat

Ingenstans i Sverige, åtminstone inte norr om västkusten, är klimatet så påverkat av Atlanten som i Jämtland. Det beror på att Norge är smalt i höjd med Jämtland, men framför allt på att passen längs fjällkedjan är många och lägre belägna än längre söderut och norrut.

Milda, nederbördsrika vintrar i väster

Det atlantiska inflytandet är tydligast under vinterhalvåret. I januari är det sålunda varmast med medeltemperatur på cirka -7° i de västligaste fjällen vid Storlien och i en del höjdlägen i söder, medan det är kallast, omkring -11°, i en del köldhål i gränsområdena mot omgivande landskap.
I juli är det varmast i de lägre delarna i öster – landskapets lägsta punkt ligger bara 35 meter över havet – med medeltemperatur på drygt 14°, och kallast i delar av fjällen, där det i genomsnitt bara är 11° på en del håll. Inom obebodda delar av fjällen är det dock betydligt kallare; på topparna i Sylarna, drygt 1 700 meter över havet, är medeltemperaturen i juli bara ca 5°.

Vindarna från Atlanten sätter också sina spår i nederbördsstatistiken, i synnerhet under vintern, då lågtryckstrafiken är mest intensiv. De västligaste Jämtlandsfjällen är därför mycket nederbördsrika med genomsnittliga årsmängder på över 1 000 mm.

Allra mest nederbörd bedöms Skäckerfjällen få med ca 1 500 mm. De centrala och östra delarna av landskapet ligger däremot i regnskugga med årsmängder på 500-700 mm, lägst i Storsjöbygden.

Bölestrand både varmast och kallast

Värmerekordet för Jämtland är 34,0°, som uppmättes i Bölestrand i Indalsälvens dalgång nära gränsen till Medelpad den 30 juni 1947.
 
Bölestrand innehar också det jämtländska köldrekordet med -45,8°, uppmätt den 6 januari 1950.

Många svenska nederbördsrekord

Den största dygnsnederbörd (kl 07-07) som uppmätts i Jämtland är 109,1 mm i Bydalen i Oviksfjällen den 21 augusti 1912.

Den största månadsmängden noterades i Jormlien i januari 1989 med 429,0 mm, vilket är mest i Sverige oavsett månad.

Utöver januarirekordet innehar jämtländska stationer en hel rad med Sverigerekord när det gäller månadsmängder:

  • Februari 310,7 mm i Gråsjön 1943
  • April 308,0 mm i Sandnäset 1943
  • Juni 278,1 mm i Klövsjö 1987
  • September 301,0 mm i Höglekardalen 1984
  • December: 373,4 mm i Björkede 1975.

Stationerna Gråsjön, Sandnäset och Björkede ligger alla nära Skäckerfjällen.

Snö och storm

Eftersom Jämtlandsfjällen är nederbördsrika vintertid är de också mycket snörika. Landskapets största snödjup är 278 cm, uppmätt i Leipikvattnet längst i norr den 22 februari 1989.

Ett annat märkligt snödjup kunde noteras i Skärvången nordväst om Föllinge den 28 oktober 2006 med hela 92 cm. Det är det största oktobervärdet i Sverige frånsett rekordet från Riksgränsenfjällen 1925.
 
En av de värre stormarna i fjällen, åtminstone vad konsekvenserna beträffar, inträffade den 1-3 januari 1719. Då förlorade ca 4 000 svenska och finländska soldater livet, när de efter Karl XII:s död skulle ta sig tillbaka till Handöl i Sverige från Trondheimstrakten i Norge.

En annan klassisk storm ödelade den 10 januari 1932 den då nybyggda Sylstationen. Bland stormarna i nyare tid kan nämnas en den 1 februari 1993, då Åreskutan rapporterade en medelvind på 42,4 m/s.

                                           Jämtlands väderrekord
Högsta temperatur 34,0° i Bölestrand 30 juni 1947
Lägsta temperatur -45,8° i Bölestrand 6 januari 1950
Största dygnsnederbörd 109,1 mm i Bydalen 21 augusti 1912
Största månadsnederbörd 429,0 mm i Jormlien januari 1989
Största snödjup 278 cm i Leipikvattnet 22 februari 1989
Högsta medelvindhastighet 42,4 m/s vid Åreskutan 1 februari 1993
Högsta byvindhastighet 52,0 m/s vid Sylarna 18 februari 1997