Fallvindar

Det finns olika typer av fallvindar. Dels katabatiska fallvindar, som uppkommer då kall luft över en glaciär eller en bergskedja strömmar ner över lägre liggande områden, dels fallvindar ur bymoln.

Fallvindar ur bymoln

När ett bymoln bildas genom konvektion så måste den stigande luften ersättas av sjunkande luft. Detta sker oftast genom att luften sjunker tämligen lugnt över ett större område, men det kan också äga rum över ett begränsat område.

Fallvindsområdets storlek är ungefär som molnets utsträckning, det vill säga från någon kilometer till uppemot 10 kilometer. De flesta fallvindar är svaga och man märker dem kanske mest som en kylig vindpust och en viss byighet. Men i vissa fall kan de ge vindstötar av storm- eller orkanstyrka. Fallvindarna kan bli extra starka om den kalla luften som sugs ner avkyls genom att nederbörd avdunstar.

De kalla fallvindarna breder ut sig som en tung dom i marknära skikt. Vindhastigheten är störst i kalluftsdomens framkant. Det blir ofta även en hastig ändring av vindriktningen, vilket är mycket farligt för flyg som startar och landar. Denna kalluftsdom bildar ett lokalt, litet högtryck.

Små och kortvariga tryckändringar i samband med åskväder kallas ibland åsknäsor, på grund av de knyckar man kan se i kurvor över lufttrycket.

Nedblåst ek efter fallvind
Den 11 augusti orsakade kraftiga lokala fallvindar i samband med en kraftig regnskur att denna gamla ek, ca 20 m hög, liksom 8 andra träd slets upp från en uppfart i Norrtälje. Foto Johanna Andersson Förstora Bild

När fallvindarna är så kraftiga att till exempel träd knäcks och tak skadas kan de lätt förväxlas med tromber. Båda uppträder i samband med kraftiga bymoln, men fysikaliskt är det dock fråga om skilda väderfenomen.

När en fallvind har drabbat en skog kan man se att träden har fällts i stort sett i samma riktning, medan en tromb som roterar oftast ger trädfällning i flera riktningar.

Vad är en derecho?

Derecho är ett uttryck som kommit till användning i USA. Det avser utbredda storm- eller orkanbyar i samband med bymoln, som har skadeverkningar längs en sträcka på minst 400 kilometer. Ordet har spanskt ursprung och uttalas ungefär "deretscho"

Några fall av regelrätt derecho är inte kända i Sverige. Det närmaste vi kommer är förmodligen två norrländska fall.
 

  • I samband med en markant kallfront, som den 4 juni 2011 passerade österut över norra Sverige, rapporterades stormbyar från Malå-Brännan i Lappland och Hemling i norra Ångermanland. Uppskattningsvis fälldes uppemot 100 000 kubikmeter skog, och 15 000 hushåll blev strömlösa.
  • I gränsområdet mellan mycket varm luft i öster och svalare i väster, bildades den 11 augusti 1985 ett oväder med stormbyar och omfattande trädfällning. Ovädret rörde sig mot nordväst och kunde spåras från trakterna av Ule träsk i Finland till Överkalix i Sverige. Sammanlagt blir det en sträcka på omkring 300 kilometer.

Katabatiska fallvindar

Katabatiska fallvindar kan uppstå då luft som avkylts över en glaciär eller bergskedja strömmar ner längs sluttningarna. Eftersom den avkylda luften har högre densitet än den omgivande atmosfären kan fallvindarna ibland accelereras till storm- eller orkanstyrka.

De kraftigaste fallvindarna finner man på sluttningar av mäktiga inlandsisar.

Anarisolyckan 1978

Den kanske mest ödesdigra väderhändelse i Sverige där katabatiska vindar varit inblandade är den så kallade Anarisolyckan i februari 1978. Små förändringar av lufttrycket, som knappt var märkbara på meteorologernas väderkartor, satte uppdämd kalluft i rörelse.

En grupp turister överrumplades då vackert fjällväder plötsligt förvandlades till häftig snöstorm. Åtta personer miste livet.

Piteraq på Grönland

På Grönland kan ytterst våldsamma fallvindar förekomma när mycket kall luft från inlandsisen plötsligt sätter sig i rörelse längs dalgångar mot kusten. Fenomenet är känt under namnet piteraq.

Tasiilaq (Ammassalik) på östra Grönland drabbades av mycket svår förödelse i samband med piteraq den 6-7 februari 1970. Enligt den danska vädertjänsten blåste vindmätaren sönder vid 72 m/s. 

Mistral och Bora

Vissa fallvindar i Medelhavsområdet har blivit kända under lokala namn, till exempel Bora och Mistral.

Mistral är en kall, torr och mycket byig nordlig eller nordvästlig vind i Sydfrankrike. Mistralen brukar uppkomma i samband med lågtryck över Genuabukten och kan förstärkas ytterligare när de kalla fallvindarna trängs samman i Rhônedalen mellan Centralmassivet och Västalperna.

Bora är kalla och torra nordostliga vindar över den kroatiska kusten och norra delen av Adriatiska havet. 

Tramontana är ett begrepp för liknande lokala vindsystem som förekommer på flera håll i Medelhavsområdet.

Varma katabatiska vindar

Det finns även varma katabatiska vindar. Dessa kallas för föhnvindar.