Klimatanpassning – att rusta för klimatförändringar

Klimatförändringen berör samhällets alla sektorer. För den fysiska planeringen och utbyggnaden av samhällets infrastruktur är det särskilt viktigt att ta höjd för framtida förhållanden. Genom medveten planering och samhällsbyggnad samt förebyggande åtgärder kan samhällets sårbarhet minskas.

Klimatet förändras och det får konsekvenser för olika verksamheter. Vi måste minska utsläppen av växthusgaser kraftigt för att inte uppvärmningen når nivåer som är högst skadliga för människan. Även när vi lyckats vända trenden av ökande utsläpp kommer vi att ha ett varmare klimat än vad vi tidigare haft.

Det räcker alltså inte med att bromsa utsläppen. Vi måste också anpassa samhället till de förändringar vi ser idag och de som kommer i ett framtida varmare klimat.  Vad innebär då denna klimatanpassning?

Sårbart samhälle

Vi lever i ett komplext och sårbart samhälle. Senaste åren har visat att vi påverkas mycket av extrema väderhändelser såsom stormar, översvämningar och värmeperioder. Det är först under de senaste två åren som förståelsen generellt ökat för att våra vattenresurser inte är oändliga eller att värmeperioder kan vara besvärliga. Eldningsförbud och vattenrestriktioner är för många människor nya erfarenheter i Sverige.

Klimatforskningen säger, förutom att temperaturen och nederbörden ökar i Sverige, så kommer extrema väderhändelser att bli mer vanliga. Det innebär att de erfarenheter vi fått de senaste åren ger en bra fingervisning om framtidens problem. Den varma sommaren 2018 är på så vis ett bra exempel på vad vi ska rusta oss för.

Rusta för framtiden

Klimatanpassning är att rusta för framtiden, även för mer långsiktiga förändringar. Det handlar om att ta hänsyn till stigande havsnivåer, särskilt när vi arbetar med långsiktig stadsplanering. Det handlar också om att hantera värmeböljor, skyfall, översvämningar och torka. Vi påverkas även av förändringar i resten av världen, till exempel när det gäller livsmedelsimport.

Ju längre vi väntar desto mer kostar det och arbetet kräver samarbete mellan olika samhällsaktörer. Om långsiktiga beslut fattas utan hänsyn till de förändrade villkor som klimatförändringen innebär är risken stor att vi bygger in större sårbarhet och mer problem.

Klimatanpassning kan vara fysiska åtgärder som att bygga skyddsvallar eller höja marknivån. Det kan vara analyser eller utredningar som leder till beslut om åtgärder. Informationskampanjer som ökar medvetenhet och kompetens hos olika aktörer kan också betraktas som klimatanpassning.  Att organisera för hantering av extrema väderhändelser operationellt är en annan form av klimatanpassning.

Det är dock först när åtgärder utförts och rutiner implementerats som klimatanpassning skett. Analyser och information är viktiga startpunkter.

Exempel

Klimatanpassning kan vara både stora projekt, som exempelvis en kommunal klimatanpassningsplan, men det kan också vara mindre åtgärder som tillsammans ger stor effekt.

På smhi.se finns en generell guide till hur en verksamhets anpassningsstrategi kan arbetas fram. Till stöd för kommuner, som vill ta fram en plan för klimatanpassning, finns ”Lathund för klimatanpassning”. På smhi.se finns också en samling exempel på klimatanpassning. Här beskrivs kortfattat några av dem.

Handlingsplan för klimatanpassning

Västerås stad har tagit fram en handlingsplan för att systematiskt arbeta med klimatanpassning. Bland annat ska klimatanpassningsarbetet ingå som en naturlig del i kommunens befintliga processer.

Schematisk bild anpassning Västerås
Klimatförändringen innebär en ökad sårbarhet för kommunen. Förstora Bild

Skyddsvall, våtmark och rekreation

I Getinge har Halmstads kommun byggt skyddsvallar kring Suseån, som upprepade gånger svämmat över och skadat vägar, hus och jordbruksmark.   I dialog med invånarna skapades ett våtmarksområde för att minska näringsläckaget från jordbruket och samtidigt erbjuda trevliga rekreationsmöjligheter. På detta sätt skapas flera nyttor med en anpassningsåtgärd.

Gul karta som med en brun färg markerar det som område som gjorts till våtmark
Det brunmarkerade området visar den anlagda våtmarken. Foto Halmstads kommun Förstora Bild

Ny gröda

Ett förändrat klimat skapar andra förutsättningar för grödor. På Ombergs Ekogård och Kastads gård i Östergötland odlas quinoa, som ursprungligen kommer från Anderna. Quinoa passar för torra förhållanden och skiftande temperatur. Lantbrukarna är nöjda med sin quinoaodling och uppmuntrar andra att våga satsa på odling av nya grödor.

En kvist från quinoaplantan som har orangea frön och gröna och orangea blad
Quinoa innan den ska skördas. Foto Ombergs Ekogård

Skogsbruket anpassas

Drygt hälften av Sveriges totala landareal är produktiv skogsmark. Klimatförändringar kommer sannolikt innebära en ökad genomsnittlig tillväxt i skogen, samtidigt som skaderiskerna ökar. Skogsförvaltningsbolaget Häradsmarken AB sprider riskerna för framtida skador i skogen genom förändringar i gallring, trädslag och planering av avverkning.

Beredskap för värmeböljor

Kristianstad kommun har en beredskapsplan för värmeböljor. Lokaler inom vård och omsorg har inventerats och det finns en handlingsplan för mathantering i samband med värmeböljor. Beredskapsplanen innehåller information om värmeböljor, SMHI:s varningar för höga temperaturer, hälsoeffekter, riskgrupper och förebyggande åtgärder. Checklistor har utformats för anställda inom vård, omsorg och förskolor.

Verktyget Grönytefaktorn

Vegetation och vattenstrukturer har flödesreglerande och temperaturreglerande förmåga. Fler ytor med vegetation kan minska sårbarheten för översvämningar och även sänka temperaturen i staden. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har verktyget Grönytefaktorn använts för att fastställa att kvarteren får en viss nivå av grönska.

Fördröjande dagvattenmagasin

Många anpassningsåtgärder i Sverige berör dagvattenhantering. De traditionella rörsystemen räcker inte till. Fördröjningsmagasin och olika ”gröna” lösningar kan sammantaget ge stor effekt.

I Växjö klarar inte ledningsnätet av att ta hand om kraftiga regn. För att avlasta ledningsnätet har ett antal fördröjningsmagasin byggts, bland annat under en parkeringsyta och på en fotbollsplan.

Byggande av betongmagasin som skall fungera som ett utjämningsmagasin för dagvatten.
Byggandet av betongmagasinet. Foto Malin Engström

Förnyat vattenledningsnät

I flera svenska städer är underhållet av VA-nätet eftersatt, vilket leder till läckage av dricksvatten. Kalmarregionen har problem med vattenbrist under sommartid, vilket kan förvärras i ett framtida klimat. För att säkra vattentillgången ökade därför Kalmar Vatten takten på förnyelsen av ledningsnätet. Finansieringen skedde genom en successiv höjning av VA-taxan för abonnenterna.