”Sensommaren och hösten 1914 utmärkte sig för en mycket svår torka speciellt i de mellersta delarna av Sverige”. Detta finns beskrivet i Hydrologiska erfarenheter av senaste och föregående torrtider i Sverige av Fil. Dr Axel Wallén som även var Hydrografiska byråns förste föreståndare.
Av de perioder som Wallén undersökte, (1900-1901), 1914 (1913-1915), 1921 (1920-1922) och 1933 (1931-1934) ska torrperioden år 1914 ha varit näst värst. Denna drabbade Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Gävleborgs och Södermanlands län. Mellersta och södra Sverige upplevde vattenbrist år 1914. År 1914 ska flödet i Dal- och Klarälven ha varit mycket reducerad efter ihållande torka.
Detta ska ha haft stor påverkan på industrin, jordbruk och hushållning.
Sjöar blev avloppslösa
Enligt Hydrografiska byråns årsbok 1914 beskrivs att vattenståndet i sjöar sjönk och att flera sjöar blev avloppslösa. Det skickades ut en enkät och även om den enligt årsboken skriver att man ”icke i allt kan lita på att icke missförstånd och misstag insmugit sig”, anges totalt att över 1600 sjöar ha blivit avloppslösa.
Flest avloppslösa sjöar återfanns i Vänerns, Motala ströms, Mälarens och Dalälvens avrinningsområde. Flertalet av dessa sjöar var dock mindre och hade en yta under 0,5 kvadratkilometer. Några av de större sjöar som anges ha blivit avloppslösa är Femlingen i Helgeån, Örsjön i Bäveån och Hästefjorden i Vänerns avrinningsområde.
Under tiden kring 1914 pågick ett stort arbete med att sänka sjöar men även större sjöar som inte var påverkade av avsänkningsprojekt blev avloppslösa. Till exempel den 10.2 kvadratkilometer stora Sävesjön i Västergötland. En tabell över alla sjöar finns återgivna i årsboken.
Avvikande nederbörd och temperatur
I SMHIs klimatindikatorer, årsmedelnederbörd utmärker sig 1914 med en låg årsmedelnederbörd. Se länk under "Relaterade länkar".
Nederbördssummor som illustrerar torkans storlek och utbredning
I Walléns skrift som beskriver torrperioderna i början av 1900-talet, finns sammanställningar av nederbördssummor över år och vattenmängders långtidssummor. I figuren nedan visas rullande 12-månaders nederbördssummor för olika områden tagen från samma skrift.
Det kan vara intressant att nämna att det fördes resonemang utifrån figuren om att framtida situationer med vattenbrist inom de avrinningsområden där vattenkraften var viktig, skulle kunna avhjälpas med att vatten från områden där fjällnederbörden varit riklig till avrinningsområden med behov av vatten.
Vattenstånd i de stora sjöarna
1914 års torka kan skönjas i de stora sjöarnas vattenstånd som blev lågt. Tydligast är det för Vänern och Hjälmaren.
Exempel från Tåkern
I Särtryck ur Sveriges Natur 1916 beskriver V. A. Engholm hur Tåkerns vattenstånd påverkats åren efter den stora rensningen 1913. Vattenstånden var 1914 betydligt lägre jämfört med tidigare år och större delen av sjön var ”ofarbar äfven med eka”.
Referenser
Information till denna artikel har hämtats från flera källor:
- Hydrografiska byråns årsbok 1914
- Hydrologiska erfarenheter av senaste och föregående torrtider i Sverige som är ett särtryck ur Svenska vattenkraftföreningens publikationer 273 (1934:11). Författaren är Fil. Dr Axel Wallén som även var Hydrografiska byråns förste föreståndare. Hydrografiska byrån blev sedan en del av SMHA som sedan blev SMHI.
- SMHIs egna observationer
- Särtryck ur Sveriges Natur 1916