Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Hydrologi
Faktapaket: Historiska torrperioder
1914 - Torka i mellersta Sverige
1914 års torrperiod finns beskriven på olika håll. Det var ett år då långvarig brist på nederbörd drabbade både vattenkraft, industri, jordbruk och hushållningen.
I Hydrologiska erfarenheter av senaste och föregående torrtider i Sverige, ett särtryck ur Svenska vattenkraftföreningens publikations, beskrivs att sensommaren och hösten 1914 utmärkte sig för en mycket svår torka speciellt i de mellersta delarna av Sverige. Författaren av särtrycket var Fil. Dr Axel Wallén som även var Hydrografiska byråns förste föreståndare.
Av de perioder som Wallén undersökte, (1900-1901), 1914 (1913-1915), 1921 (1920-1922) och 1933 (1931-1934) ska torrperioden år 1914 ha varit näst värst. Denna drabbade Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Gävleborgs och Södermanlands län. Mellersta och södra Sverige upplevde vattenbrist år 1914. År 1914 ska flödet i Dal- och Klarälven ha varit mycket reducerad efter ihållande torka.
Detta ska ha haft stor påverkan på industrin, jordbruk och hushållning.
Sjöar blev avloppslösa
Enligt Hydrografiska byråns årsbok 1914 beskrivs att vattenståndet i sjöar sjönk och att flera sjöar blev avloppslösa. Det skickades ut en enkät och även om den enligt årsboken skriver att man ”icke i allt kan lita på att icke missförstånd och misstag insmugit sig”, anges totalt att över 1600 sjöar ha blivit avloppslösa.
Flest avloppslösa sjöar återfanns i Vänerns, Motala ströms, Mälarens och Dalälvens avrinningsområde. Flertalet av dessa sjöar var dock mindre och hade en yta under 0,5 kvadratkilometer. Några av de större sjöar som anges ha blivit avloppslösa är Femlingen i Helgeån, Örsjön i Bäveån och Hästefjorden i Vänerns avrinningsområde.
Under tiden kring 1914 pågick ett stort arbete med att sänka sjöar men även större sjöar som inte var påverkade av avsänkningsprojekt blev avloppslösa. Till exempel den 10.2 kvadratkilometer stora Sävesjön i Västergötland. En tabell över alla sjöar finns återgivna i årsboken.

Karta från SMHIS årsbok 1914 över antalet avloppslösa sjöar under torrperioden 1914.
Avvikande nederbörd och temperatur
I SMHIs klimatindikatorer, årsmedelnederbörd utmärker sig 1914 med en låg årsmedelnederbörd. Detta kan utforskas i SMHIs klimamtindikatorer.
Nederbördssummor som illustrerar torkans storlek och utbredning
I Walléns särtryck, Hydrologiska erfarenheter av senaste och föregående torrtider i Sverige som beskriver torrperioderna i början av 1900-talet, finns sammanställningar av nederbördssummor över år och vattenmängders långtidssummor. I figuren nedan visas rullande 12-månaders nederbördssummor för olika områden tagen från samma skrift.
Det kan vara intressant att nämna att det fördes resonemang utifrån figuren om att framtida situationer med vattenbrist inom de avrinningsområden där vattenkraften var viktig, skulle kunna avhjälpas med att vatten från områden där fjällnederbörden varit riklig till avrinningsområden med behov av vatten.

Utdrag ur Wallén (1934) där olika områdens årliga nederbördssummor jämförs. Särskilt vitt område (III) pekas ut.
Vattenstånd i de stora sjöarna
1914 års torka kan skönjas i de stora sjöarnas vattenstånd som blev lågt. Tydligast är det för Vänern och Hjälmaren.

Vattenståndet för Vänern (meter) för perioden 1846-2018 i höjdsystemet RH1900.

Vattenstånd i Hjälmaren vid mätstation Notholmen. Vattenstånd är angivet i meter över havet i höjdsystem RH1900.
Exempel från Tåkern
I Särtryck ur Sveriges Natur 1916 beskriver V. A. Engholm hur Tåkerns vattenstånd påverkats åren efter den stora rensningen 1913. Vattenstånden var 1914 betydligt lägre jämfört med tidigare år och större delen av sjön var ”ofarbar äfven med eka”.
Information till denna artikel har hämtats från flera källor:
- Hydrografiska byråns årsbok 1914
- Hydrologiska erfarenheter av senaste och föregående torrtider i Sverige som är ett särtryck ur Svenska vattenkraftföreningens publikationer 273 (1934:11)
- SMHIs egna observationer
- Särtryck ur Sveriges Natur 1916
Relaterade länkar
Mer i detta faktapaket
- Hydrologi
Historiska torrperioder
Vädrets variationer har lett till torrperioder som drabbat samhället på olika sätt. Nedan beskrivs ett antal tillfällen då landet upplevt torka ell...
- Historiska torrperioder
2023 – Variationsrikt år avseende vattenföring
År 2023 var väderläget mycket torrt under vår och försommar på många håll i landet. Det skiftade snabbt och i sydvästra och mellersta Sverige föll ...
- Historiska torrperioder
2022 - Långvarigt nederbördsunderskott
Långvarigt nederbördsunderskott och varma sommarmånader, ledde till mycket låga nivåer stora delar av Sverige sommaren 2022.
- Historiska torrperioder
2018 – Stora variationer, snabbt upp och snabbt ned
Vädret under sommaren 2018 var extremt på många sätt med höga temperaturer och nederbördsunderskott. Konsekvenserna var på vissa håll stora. Året h...
- Historiska torrperioder
2017 – Låga nivåer men sommarnederbörd
Sommaren 2017 var inte lika dramatisk som 2016 eller 2018. Dock drabbades vissa områden av låga vattennivåer. Året har beskrivits i andra artiklar ...
- Historiska torrperioder
2016 – Långsiktigt underskott och låga nivåer
Sommaren 2016 inleddes med mycket låga grundvattennivåer. Under sommaren förvärrades detta och påverkade bland annat vattenförsörjningen i sydöstra...
- Historiska torrperioder
2003 - Låga flöden Norrland och Svealand
Året 2003 inleddes med låga flöden efter ett torrt avslut på 2002. Liten vårflod på många håll i Sverige och en torr höst gav låga flöden och grun...
- Historiska torrperioder
1992 - Försommartorkan i södra Sverige
Årets nederbördsfattiga försommar var mycket ovanlig. Det var en unik torrperiod från 13 maj till 11 juli längst i sydost kombinerad med höga tempe...
Faktapaket hydrologi
Alla faktapaket inom hydrologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.