1966 - hastig vårflod

En sen och snabb snösmältning i kombination med mycket snö skapade höga flöden på många håll i Götaland, Svealand och södra Norrland 1966.

Under vårfloden 1966 svämmade många vattendrag över sina bräddar, bland annat Ljusnan. Här en bild från Långnäsparken i Bollnäs.

Översvämning över Långnäsparken i Bollnäs
Översvämning över Långnäsparken i Bollnäs Foto Bengt-Åke Olsson

Ovanlig snötäckning över landet

Något ovanligt för våren 1966 var att största snödjupet som normalt återfinns i Sveriges fjälltrakter nu uppmättes i södra Norrland och norra Svealand. Detta syns i kartan till vänster i bilden nedan.

Särskilt i Svealand och på sydsvenska höglandet var snötäcket ovanligt stort. Under februari månad uppmättes rekordnivåer i Åmål (139 cm). Övriga platser där det var stort var Karlstad (100 cm), Falun (91 cm), Linköping (73 cm).  

Mycket nederbörd och snösmältning i slutet av mars och början på april

Under mars månad föll stora mängder nederbörd (se kartan till höger i bilden nedan). I Västerbotten rapporteras snötäcket som rekorddjupt. Mycket snö rapporteras även i Jämtland, Västernorrland och Gävleborg.
I norra Götaland och södra Sveland börjar snösmältningen och översvämningar rapporterades i Södermanland, Östergötland, Älvsborg, Jönköping och Kalmar län.

Kartor över snö och nederbörd från SMHIs årsbok 1966
Uppskattat snödjup i cm den 28 februari 1966 (till vänster). Uppskattad nederbörd i (% av den normala) för mars månad 1966 (till höger). Illustration SMHI Förstora Bild

Intensiv vårvärme gav snabba vårflöden med översvämningar 

Vårflod_Svartvik_1966
Banvallen i Svartvik hade efter den snörika vintern 1966 underminerats av snösmältningen och till slut rasat. Rälsen hängde i luften och som tur var så hann nattåget precis passera. Foto Sundsvalls museum. Fotograf: Norrlandsbild/Ragge Ellefsson. Förstora Bild

Under april kommer en köldknäpp som höll i sig ovanligt länge för månaden. Det beskrivs som 10-12 dagar i streck, följt av varmt och vackert väder med sommartemperaturer på sina håll mot slutet av månaden. Den första delen av maj var varm i stora delar av landet vilket medförde att snösmältningen blev mycket snabb. Snösmältningen beskrivs som ovanligt häftig i Kopparbergs län, Västmanland och Uppsala och översvämningar rapporterades från Värmland, Västmanland där en del vägbroar gått sönder, Uppsala, Östergötland och Kalmar. I Jönköpings län rapporteras översvämningar på många håll och på vissa ställen är läget katastrofalt. 

Nedan visas två diagram över hur vattenföringen i översvämningsdrabbade områden varit.  

Flöde_Blankaström_1966
Vattenflödet i Emån steg kraftigt under vårfloden 1966. Nedan visas flödet i Blankaström för år 1966 (svart linje) och övriga år (1928-2019) i blått. Enda året som flödet varit större är 1951. Det stora flödet ledde till översvämningar på många håll. Förstora Bild
Flöde_Vatteholma_1966
Vattenflödet i Fyrisån vid Vattholma. Nedan visas flödet för år 1966 (svart linje) och övriga år (1916-2020) i blått. Under den tid som mätningar gjorts har högre flöde enbart uppmätts åren 1922 och 1924. Förstora Bild

Annorlunda vår i södra Götaland 

Även i södra Götaland verkar vädret ha orsakat en del bekymmer våren 1966. I februari rapporteras det om översvämningar på flera håll i Skåne och Blekinge på grund av nederbörd och snösmältning. Mars månad var relativt lugn vädermässigt men vintern återkom till Södra Götaland med snöstorm i april där snömängderna omöjliggjorde jordbruk. 

Källor

Källor till denna artikel kommer från ”Månadsöversikt över Väderlek och vattentillgång 1966/1970” utgiven av SMHI.

Tack till Bollnäs sockens hembygdsförening för lånet av bilden tagen av Bengt-Åke Olsson.

Bilden från Svartvik kommer från Sundsvalls museum