"Många minns de varma, torra somrarna 1955 och 1959. Skördarna slog fel, brunnarna sinade, vallarna torkade bort och det var fullt med getingar." Citat från SMHI anställd.
Året inleds blött
Året inleddes med en nederbördsrik månad. Flera stationer uppmätte nederbördsrekord. Dåligt tjälad mark i stort sett i hela landet och tjockt snötäcke från de norra delarna av Götaland och norrut försvårade skogsbruket som på många håll måste ställa in helt. I de sydligaste delarna av landet var det översvämningar. I oreglerade vattendrag var vattentillgången något över normal. Även vattenståndet var över det normala i stora delar av landet. På några håll uppmättes de högst kända januarinivåerna.
Våren var varm i hela landet. Större delen av landet hade nederbördsunderskott i februari-mars. Några områden i norra Svealand och sydöstra Götaland fick bara 0-10 procent av den normala mängden i februari, medan en del platser i norra Götaland och sydöstra Svealand fick 300 procent av den normala mängden i mars. Vattenståndet i Mälaren och Hjälmaren var så högt att det fanns risk att lågt liggande arealer inte skulle kunna besås. I april föll mer regn än normalt i nästan hela landet. Vattentillgången var över den normala i hela landet.
Växlande varma och kalla perioder
Maj blev ännu en månad med temperaturöverskott i hela landet. Norra Norrland fick mer nederbörd än normalt, medan det i övriga landet föll mindre regn än normalt. Sydöstra Götaland fick mindre än 10 procent av normalnederbörden. I oreglerade vattendrag var vattentillgången något över det normala.
Vattenståndet var mycket över det normala i Norrland, medan det i nästan hela Götaland och Svealand var under det normala och sjunkande under hela månaden. Sydliga fjällvattendrag och norrländska skogsälvar hade en ytterst häftig vårflod i månadsskiftet april-maj/början av maj. De nordligare fjällvattendragen kulminerade i mitten av månaden.
Det ovanligt tidiga vårbruket avslutades i stort sett i hela landet. Torka och frost i slutet av månaden orsakade skada på växtligheten i Svealand och Götaland, framförallt i de södra delarna där t.ex. vallarna redan började bli brunbrända. Lågt grundvatten rapporterades från Jönköpings län där även diken och småbäckar var nästan uttorkade.
I juni var det ett litet temperaturöverskott då det växlat mellan varma och kyligare perioder. Torr luft och högtryck medförde att det vid midsommar förekom nattfrost på en del håll ända ner i Skåne. Det var nederbördsbrist i så gott som hela landet. Svårast var torkan i södra Värmland, södra Blekinge och Siljanområdet. I slutet av månaden var det kraftiga åskregn i hela landet. Vattentillgången i oreglerade vattendrag var under det normala i hela landet.
Bönder på västkusten hade ont om vatten till djuren. I framförallt södra Sverige sinade brunnarna och bäckarna var uttorkade. Bönderna rapporterade torkskador från hela landet. Den första höskörden var tidigt och på många håll mager. Återväxten på vallarna var dålig och många bönder fick stödfodra sina djur med årets höskörd. Säden hade korta strån och gick i ax tidigt. Träd och buskar hade gulnat. Potatisblasten hade frostskador. Åskovädret i slutet av månaden förbättrade dock situationen något men ställde också till det med bränder.
Temperaturöverskott i juli och augusti
Juli var åter en månad med temperaturöverskott i stort sett i hela landet. Några dagar gick temperaturen upp till 30°C i delar av Götaland och Svealand. Nederbörden var ojämnt fördelad över landet. Minst nederbörd fick delar av Norrlandskusten, östra Svealands och Götalands kustland. En del platser fick mindre än 10 procent av den normala mängden. Trakterna runt Hanöbukten fick 300-400 procent av den normala nederbörden då det föll mycket regn månadens sista dygn. Vattentillgången var lägre än normalt i hela landet. Vattenståndet var lägre än normalt och det sjönk under månaden. I stora delar av södra och mellersta Sverige var det torrt i små vattendrag, brunnarna hade sinat och bönderna fick hämta vatten till sina djur från sjöar. Höskörden var av god kvalitet men kvantitativt liten utom på de platser där den torkat bort helt. Säden brådmognade men även den var av god kvalitet och mindre kvantitet än normalt. I de värst drabbade områdena torkade skogsbären bort, getingarna åt upp körsbären, träd och buskar hade gulnat och gräsmattor och vallar var brunbrända.
Värmen fortsatte i augusti. De relativt varmaste områdena var östra och norra Götaland samt södra Svealand. I Falun noterades nytt augustirekord med +31,6°C.
Torkan fortsatte. I Västervik och Nyköping sattes nytt minimirekord, 6,5 respektive 3,1 mm regn under månaden. Vattentillgången i oreglerade vattendrag var mycket under det normala. Många bäckar, även lite större, var helt torra. Vattenståndet var rekordlågt på de flesta håll i Sverige. I flera vattendrag uppmättes det lägsta vattenståndet överhuvudtaget sedan mätningarna började. I norr sjönk vattenståndet under månaden, medan det i söder var oförändrat, tendens till stigande på några platser, på andra sjunkande.
Brunnar sinade på många platser. Sädesskörden avslutad på många håll, tidigare än vanligt. Jorden var för torr för att man skulle kunna plöja och höstså. Mängder av getingar förstörde frukt och bär.
Sommaren, juni-augusti, som helhet var extremt nederbördsfattig. De hårdast drabbade områdena var östra Götaland, Mälarlandskapen och södra Dalarna. Västervik fick under denna period 41 mm mot normalt 177, Visby 56 mot 154, Örebro 65 mot 219 och Falun 90 mot 210. De här värdena var de lägsta sedan mätningarna började 1860.
Mycket låga nivåer i sjöar i Götaland, Svealand och södra Norrland under hösten
Hösten inleddes med en varm septembermånad. För femte månaden i rad blev det ett stort nederbördsunderskott. Den här månaden var det framförallt södra Götaland och mellersta Norrlands kustland som drabbades. I senare delen av månaden föll ganska stora regnmängder så norra Västergötland, större delen av Östergötland, norra Kalmar län och Gotland fick ett nederbördsöverskott. Även den här månaden var vattentillgången mycket låg och vattenståndet under det normala utom i fjälltrakterna. Nya noteringar om lägsta uppmätta vattenstånd inkom från flera platser. Avloppslösa sjöar och uttorkade bäckar inrapporterades från Götaland, Svealand och södra Norrland. Höstplöjning och sådd av höstsäd var omöjlig på grund av torkan.
Hösten fortsatte med temperaturer över de normala. Delar av landet hade nederbördsunderskott medan det i andra delar föll mer regn än normalt. Vattentillgången var fortsatt låg i hela landet. Lägsta novembervattenstånd noterades i bland annat övre Ångermanälven, Ryssån i Siljanfors, Hårkan, Båven och Lyckebyån. Regleringsmagasinen var i november fyllda till 58 procent mot 93 procent året innan. I november började brunnarna fyllas i Svealand medan det i Götaland fortfarande var stor brist på vatten. Höstbruket avlutades i syd- och mellansverige.
Året avlutades med ännu en månad med medeltemperatur över det normala utom på Gotland. Östergötland, norra Småland, norra Västergötland och västra fjälltrakterna hade nederbördsunderskott. I bland annat östra Blekinge fick man tre gånger normalmängden. Vattentillgången och vattenstånden var lägre än normalt på de flesta platser. Mälaren hade årets lägsta vattenstånd den 5 december. Det var det lägsta decembervatten stånd som uppmätts och ett av de lägsta sedan mätningarna började.
