1933

1933 var ett år då vattentillgången i delar av landet var låg. Det föll mindre nederbörd under en längre period vilket påverkade bland annat jordbruk och vattenkraften.

Enligt SMHIs klimatindikator Årsmedelnederbörd ( se länk under "Relaterat") syns att 1930 var ett av åren med lägst årsmedelnederbörd.

I årsboken för 1933 från SMHA, Statens Meteorologisk-Hydrografiska anstalt (senare SMHI) sammanfattas årets vattentillgång i vattendrag för stora delar av landet som ”knapp”. Exceptionellt låga värden uppmättes i Vänern, Vättern och Hjälmaren.

Konsekvenser för jordbruket ibland annat Västerbotten och Norrbotten

Torkan gav konsekvenser för bland annat jordbruk och vattenkraft. Till exempel nämns att vårsädesfält lidit svårt av torka, särskilt i Norrland och östra Svealand och att brist på nederbörd påverkar återväxt och annan skörd längre fram på året.

I Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder till lindrande av foderbristen i Norrbottens och Västerbottens län står följande: ”Under sommaren 1933 hade i vissa delar av Västerbottens län inträffat en synnerlig intensiv torka, varigenom hösskörden avsevärt försämrats.” det föreslås även att Norrbotten och Västerbottens län kan använda medel med anledning av foderbristen.

Exempel på vattenföring åren 1933 och 1934 vid Nömmen på Småländska höglandet och Torrböle i Öreälven i Västerbottens län

SMHIs har tillgång till hydrologiska observationer från flertalet platser i landet. Vid Nömmen på Småländska höglandet i Emåns avrinningsområde, har mätningar pågått sedan 1909.

Lågflöde vid utflödet från Nömmen, 2018-08-30.
Lågflöde vid utflödet från Nömmen, 2018-08-30.

I diagrammet nedan visas alla års vattenföring på varandra som grå linjer. Året 1933 visas i svart och 1934 i rött. Det syns tydligt att det under nästan hela året 1933 (svart linje) var låga flöden samt att 1934 inledde med de lägsta flödena under mätningens period (1909-2018).

Vattenföring vid utloppet av Nömmen i Solgenån vid SMHIs station Skärsboda.
Vattenföring vid utloppet av Nömmen i Solgenån vid SMHIs station Skärsboda. Förstora Bild

I Öreälven vid mätstationen Torrböle var vattenföringen under vår och sommar ovanligt låg. Diagrammet nedan visar alla år som det finns mätningar och svart linje visar vattenföring år 1933.

Vattenföring vid  SMHIs mätstation Torrböle i Öreälven.
Vattenföring vid SMHIs mätstation Torrböle i Öreälven. De ryckiga variationerna i vattenflödet beror på flottningen. Förstora Bild

Torråren på 1900-talets första decennier beskrivs, däribland 1933

I ett särtryck ur Svenska vattenkraftföreningens publikationer, ”Hydrologiska erfarenheter av senaste och föregående torrtider i Sverige”, finns en sammanställning av vattentillgången för 1900-talets första decennier. De perioder som undersöks närmre är 1901, 1914, 1921 och 1933. Texten är författad 1934 och med viss avsaknad av data beskrivs ändå ”senast åren” som en av de värsta torrperioder som varit.

I skriften beskrivs vattentillgången i form av sammanställningar av nederbördssummor över år och vattenmängders långtidssummor. De heldragna svarta kurvorna visar fortlöpande 12-månaders värden och streckade kurvor visar vattentillgång. Staplarna anger nederbörden i mm.

För åren kring 1933 ges följande bild av vattentillgången uppdelat per län. Från figuren kan utläsas att det över stora områden i Sverige föll mindre nederbörd och att vattentillgången avtog under åren 1932 och 1933.

Figur från  skriften ”Hydrologiska erfarenheter av senaste och föregående torrtider i Sverige” .
Figur från skriften ”Hydrologiska erfarenheter av senaste och föregående torrtider i Sverige” . Förstora Bild

Vänern, Vättern och Hjälmarens vattenstånd

Som nämnt var vattenstånden i de stora sjöarna låga. I Vänern sjönk vattenståndet under 1933 och i februari 1934 mättes de lägsta värdena sedan mätningarna började 1807. I moderna höjdsystem var vattenståndet 43,09 meter över havet i RH2000. Detta rekord står sig fortfarande (SMHI, 2018).

Referenser

Information till denna artikel har hämtats från följande källor:

  • Hydrografiska byråns årsbok 1933
  • Hydrologiska erfarenheter av senaste och föregående torrtider i Sverige som är ett särtryck ur Svenska vattenkraftföreningens publikationer 273 (1934:11). Författaren är Fil. Dr Axel Wallén som även var Hydrografiska byråns förste föreståndare. Hydrografiska byrån blev sedan en del av SMHA som sedan blev SMHI.
  • Kung. Maj:ts proposition 285, Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 saml. Nr 275.
  • SMHIs egna observationer