1914

1914 års torrperiod finns beskriven på olika håll. Det var ett år då långvarig brist på nederbörd drabbade både vattenkraft, industri, jordbruk och djurhåll.

 ”Sensommaren och hösten 1914 utmärkte sig för en mycket svår torka speciellt i de mellersta delarna av Sverige”. Detta finns beskrivet i Hydrologiska erfarenheter av senaste och föregående torrtider i Sverige av Fil. Dr Axel Wallén som även var Hydrografiska byråns förste föreståndare.

Av de perioder som Wallén undersökte, (1900-1901), 1914 (1913-1915), 1921 (1920-1922) och 1933 (1931-1934) ska torrperioden år 1914 ha varit näst värst. Denna drabbade Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Gävleborgs och Södermanlands län. Mellersta och södra Sverige upplevde vattenbrist år 1914. År 1914 ska flödet i Dal- och Klarälven ha varit mycket reducerad efter ihållande torka.

Detta ska ha haft stor påverkan på industrin, jordbruk och hushållning.

Sjöar blev avloppslösa

Enligt Hydrografiska byråns årsbok 1914 beskrivs att vattenståndet i sjöar sjönk och att flera sjöar blev avloppslösa. Det skickades ut en enkät och även om den enligt årsboken skriver att man ”icke i allt kan lita på att icke missförstånd och misstag insmugit sig”, anges totalt att över 1600 sjöar ha blivit avloppslösa.

Flest avloppslösa sjöar återfanns i Vänerns, Motala ströms, Mälarens och Dalälvens avrinningsområde. Flertalet av dessa sjöar var dock mindre och hade en yta under 0,5 kvadratkilometer. Några av de större sjöar som anges ha blivit avloppslösa är Femlingen i Helgeån, Örsjön i Bäveån och Hästefjorden i Vänerns avrinningsområde.

Under tiden kring 1914 pågick ett stort arbete med att sänka sjöar men även större sjöar som inte var påverkade av avsänkningsprojekt blev avloppslösa. Till exempel den 10.2 kvadratkilometer stora Sävesjön i Västergötland. En tabell över alla sjöar finns återgivna i årsboken.

Avvikande nederbörd och temperatur

I SMHIs klimatindikatorer, årsmedelnederbörd utmärker sig 1914 med en låg årsmedelnederbörd. Se länk längst ned i artikeln.

Nederbördssummor som illustrerar torkans storlek och utbredning

I Walléns skrift som beskriver torrperioderna i början av 1900-talet, finns sammanställningar av nederbördssummor över år och vattenmängders långtidssummor. I figuren nedan visas rullande 12-månaders nederbördssummor för olika områden tagen från samma skrift.

Det kan vara intressant att nämna att det fördes resonemang utifrån figuren om att 1914 års svåra vattenbrist skulle kunna avhjälpas med att vatten förs från norra Sverige. Se grupp III (vit) i kartan där nederbördssumman varit under 450 mm.

Utdrag ur Wallén (1934) där olika områdens årliga nederbördssummor jämförs. Särskilt vitt område (III) pekas ut.
Utdrag ur Wallén (1934) där olika områdens årliga nederbördssummor jämförs. Särskilt vitt område (III) pekas ut. Förstora Bild

Vattenstånd i de stora sjöarna

1914 års torka kan skönjas i de stora sjöarnas vattenstånd som blev lågt. Tydligast är det för Vänern och Hjälmaren.

diagram_vattenstånd_Vänern
Vattenståndet för Vänern (meter) för perioden 1846-2018 i höjdsystemet RH1900. Förstora Bild
Vattenstånd i Hjälmaren vid mätstation Notholmen
Vattenstånd i Hjälmaren vid mätstation Notholmen. Vattenstånd är angivet i meter över havet i höjdsystem RH1900. Förstora Bild

Exempel från Tåkern

I Särtryck ur Sveriges Natur 1916 beskriver V. A. Engholm hur Tåkerns vattenstånd påverkats åren efter den stora rensningen 1913. Vattenstånden var 1914 betydligt lägre jämfört med tidigare år och större delen av sjön var ”ofarbar äfven med eka”.

Referenser

Information till denna artikel har hämtats från flera källor:

  • Hydrografiska byråns årsbok 1914
  • Hydrologiska erfarenheter av senaste och föregående torrtider i Sverige som är ett särtryck ur Svenska vattenkraftföreningens publikationer 273 (1934:11). Författaren är Fil. Dr Axel Wallén som även var Hydrografiska byråns förste föreståndare. Hydrografiska byrån blev sedan en del av SMHA som sedan blev SMHI.
  • SMHIs egna observationer
  • Särtryck ur Sveriges Natur 1916