Bisolar - parhelia

Ett av de mest slående halofenomenen är bisolar. De befinner sig på var sin sida av solen och kan vara väldigt ljusstarka. När de är som mest kraftfulla upplevs de som om det finns två extra solar på himlen.

En färgglad bisol
En färggrann bisol syntes över Storbo 3 mil från Idre 14 augusti 2017. Vädret var växlande molnigt med sol. Foto Claes Rydevik

Fenomenet uppstår då solljuset bryts och reflekteras i små iskristaller formade som hexagonala plattor. För mer exakt strålgång se länken till Atmospheric Optics i högerspalten.

När solen står vid horisonten befinner sig bisolarna 22° till vänster respektive till höger om solen. Vid ökande solhöjd ökar vinkelavståndet något.

Ofta är bisolarna gulaktiga ljusa fläckar, men de kan både vara lite utdragna och nästintill regnbågsliknande. I det senare fallet är den röda färgen närmst solen.

Bisolarna är som starkast när solen står lågt, vilket bidrar till att de vanligen observeras under vintern. Bland alla halofenomen är bisolar bland de mest frekventa.

Bimånar - paraselener

halo runt månen
På kvällen den 30 december 2009 syntes en halo kring månen från Stensholm utanför Huskvarna. De halokomponenter som syns tydligt, trots det svag ljuset från månen, är en 22°-ring och två bimånar. Foto Mikael Rydberg

När detta halofenomen uppträder med månen som ljuskälla kallas de inte för bi-solar utan för bi-månar.