22°-halo

Ett av de vanligaste halofenomenen är en ring på ett vinkelavstånd från solen på 22°. Om man ser att himlen är täckt av höga moln bestående av iskristaller, så är det rätt vanligt att åtminstone någon del av 22°-halon är synlig. Vissa gånger är 22°-halon mycket tydlig. Andra gånger krävs det att man vet var man ska leta för att skönja fragment av 22°-halon. Vid halospaning är det viktigt att med handen eller på annat sätt skärma av det direkta solljuset så att inte ögonen skadas.

Detta är enligt många observationer den vanligaste halokomponenten, men det är inte alltid hela ringen syns.

Den bildas i iskristaller med slumpartad orientering. Färgen är smutsgul till rödaktig. Radien från solen är 22° och den har ofta en skarp inre kant mot solen. Däremot är den yttre begränsningen oskarp och diffus.

I många fall är området innanför ringen märkbart mörkare än himlen utanför ringen. Molnen som ger upphov till halon är oftast cirrostratus, men även andra molnslag som innehåller iskristaller kan ge upphov till halofenomen.

En 22-graders halo observerad från Lögdeå i Ångermanland.
En 22°-halo observerad från Lögdeå i Ångermanland den 2 juni 2015 kring kl.14 sommartid. Foto Britta Norberg Förstora Bild

Halo kring månen

Man kan ibland iaktta 22°-halon även kring fullmånen. Eftersom man inte blir lika bländad av månljuset som av solljuset kan en halo kring månen vara lättare att upptäcka.