Mars 2026 - Havsisen i välordnad reträtt och högre medelvattenstånd i norr

Ytvattentemperatur och is

Vid månadens inledning täcktes havet ner till norra Bottenhavet i höjd med Härnösand av 15–40 cm tjock is. Den fasta isen i de nordligaste skärgårdarna var upp till 80 cm tjock. Längre söderut låg is i vikar och inre skärgårdar ner till Blekingekusten, samt utmed västkusten från norra Halland upp till norska gränsen.

Men mars 2026 var den varmaste marsmånaden som hittills uppmätts i Sverige, speciellt i landets norra delar. Värmen och frånvaron av större blåsväder gjorde att havsisen lugnt krympte ihop i jämn hastighet. Som när en rullgardin dras upp rörde sig iskanten genom Norra Kvarken längre och längre norrut i Bottenviken. Den 31 mars var det öppet vatten ända upp till Falkens grund sydost om Piteå. Och söderut försvann kustisen så att det vid utgången av mars inte fanns någon is kvar söder om Hudiksvall.

Ytvattentemperaturen i haven runt Sverige vände svagt uppåt och steg allmänt med 1–2 grader under månaden, mest i de västra havsområdena. De nordligaste mätstationerna låg ännu under istäcke, så därifrån finns inga temperaturmätningar. Inte heller noterades några nya rekord för ytvattentemperaturen, och med reservation för att en del stationer även i söder haft luckor i mätningarna så har månadsmedelvärdet för mars 2026 legat nära det statistiska medelvärdet.

Vattenstånd

Mars inleddes med vattenstånd* betydligt under det normala i hela Östersjön. Under månadens första dygn rörde sig lågtryck över Skandinavien följt av en högtrycksrygg.

I söder pressade västliga till västsydvästliga vindar bort vattnet från Östersjökusten, och månadens lägsta vattenstånd noterades den 1 mars vid Skanör med -53 cm.

Samtidigt påverkades de norra farvattnen under den 2 av nordvästliga vindar som drev bort vattnet från kusten. Detta fick vattenståndet i Bottenviken att sjunka, och i Kalix uppmättes -29 cm. Därefter vände vinden till sydväst i norr, vilket pressade tillbaka vattnet norrut, och vattenståndet i Bottenviken steg till nivåer över det normala den 3 mars.

Den 13 mars rörde sig ett djupt lågtryck över norra Skandinavien. Detta kraftiga oväder gav hårda sydliga till sydvästliga vindar som pressade vattnet norrut längs västkusten. Till följd av detta noterades månadens högsta vattenstånd vid Uddevalla med +80 cm. Samtidigt sjönk vattenståndet i söder, där Viken registrerade -44 cm. Den 14 steg vattenståndet kraftigt vid samtliga stationer i Bottniska viken, och i Kalix noterades då +69 cm.

Den 25 passerade ett lågtryck över Skandinavien. Kraftiga sydvästliga vindar pressade vattnet norrut längs västkusten, vilket ledde till att Uddevalla noterade +78 cm medan vattenståndet i Klagshamn sjönk till -29 cm.

I Egentliga Östersjön höll sig vattenståndet generellt under en decimeter hela månaden. Efter den 22 noterades dock en tydlig stigande trend, och vid Visby uppmättes +12 cm den 31 mars.

Månadsmedelvärdet var högre än normalt längs den norra delen av västkusten samt i Bottenviken.

*Vattenståndet i denna text anges relativt årets medelvattenstånd, ett teoretiskt beräknat medelvärde för den aktuella platsen. Vattenståndet i SMHIs observationer, prognoser och varningar anges i övrigt relativt Rikets Höjdsystem (RH 2000).

Höga vågor

Under mars var tillgången till vågobservationer fortsatt begränsad, precis som under februari. Bojarna vid Huvudskär och Knolls grund sattes ut den 9 mars, men vid övriga mätplatser saknas fortfarande observationer. För de perioder och platser där observationer saknas baseras redovisningen i stället på signifikant våghöjd* beräknad med vågmodellen SWAN, vilket ger en god uppskattning av vågklimatet.

Vågklimatet var generellt lugnt med signifikanta våghöjder under cirka två meter, men vid två tillfällen noterades högre sjö. Den 13 mars medförde månadens kraftigaste oväder starka sydliga vindar på 23 m/s vid Väderöarna. Där noterades månadens högsta signifikanta våghöjd till cirka fyra meter, följt av Brofjorden med cirka tre och en halv meter.

Senare i månaden, den 25, drog ett lågtryck in över Skandinavien och gav sydliga vindar på 15 m/s vid Måseskär. Vid Huvudskär uppmättes högre vågor med en signifikant våghöjd på cirka tre meter.

*Signifikant våghöjd är medelhöjden för tredjedelen högsta vågor under tidsintervall som i dessa mätserier är 20-30 minuter. Avbrott i mätserierna förekommer.