Huvudinnehåll

Juli 2005 - Semestervärmen som försvann

Uppdaterad

Publicerad

Juli inleddes med varmt och torrt väder, och speciellt i norr började månaden med en ovanligt lång värmebölja. Semesterfirarna kunde glädja sig men många jordbrukare ropade på regn. Den 12-15 trängdes den varma luften undan från hela landet och resten av månaden bjöd på mycket ostadigt väder med många åskväder åtföljda av häftiga lokala regnskurar. Särskilt dramatiskt var vädret den 15-16, då tromber och kraftiga vindbyar förekom på flera håll. Under den senare delen av månaden låg medeltemperaturen ändå nära den normala, främst tack vare relativt höga nattemperaturer.

Temperatur och nederbörd Länk till annan webbplats.

Temperatur i havet Länk till annan webbplats.

Vattenstånd och vågor Länk till annan webbplats.

Vattenföring, markvatten och grundvatten Länk till annan webbplats.

Sol och värme

Vid månadens början hade ett högtryck sitt centrum norr om Skandinavien. Från detta sträckte sig en högtrycksrygg söderut och gav soligt och, med början i norr, varmt väder i Sverige.

Den 2 var sålunda Björkudden i norra Lapplandsfjällen varmast i landet med 27° och under de fyra följande dagarna var det varmast i Norrbotten med som mest 31° i Svartbyn den 5. Följande dag attackerade svaga fronter såväl från nordost som från sydväst.

Det kom därvid en del regn och åskskurar främst i delar av sydvästra Götaland med upp till 20 mm den 7. I övrigt förekom bara lokalt en del kraftiga åskskurar i början av månaden.

Den 1 fick exempelvis Örebro flygplats 36 mm regn, varav 26 mm på bara en kvart. Från den 7 blev det varmt i hela landet, och Markaryd i sydligaste Småland hade 32° den 9.

I Karesuando längst i norr var det över 25° under 9 dagar i följd den 2-10 och det är den längsta värmeböljan där sedan 1972.

Kraftiga åskskurar förekom den 8-10, bl a i Igelfors i norra Östergötland, där man enligt en privat mätning fick drygt 50 mm den 9.

Svalare i norr, varmt i söder

Den 10 bröts högtrycket i norr ner och ett nytt bildades över Brittiska öarna. Från detta sträckte sig en högtrycksrygg till Sydsverige, där det den 11 förekom lufttrycksvärden på upp till 1030 hPa, vilket är ovanligt högt för en julimånad.

I norr trängde en kallfront in västerifrån och där blev vädret därmed betydligt svalare från den 12. En ny front som passerade åt sydost över Norrland och Svealand följande dag var mycket skarp och åtföljdes av hårda vindbyar på södra Bottenhavet.

Tillhörande regn var rikligast i den östra delen av mellersta Norrland, där Södersel i norra Ångermanland fick 29 mm.

I Sydsverige fortsatte värmen ett par dagar till och kulminerade den 12, då det var 33° i Gladhammar i östra Småland och i Uppsala.

Följande natt blev också behagligt varm, och vid Östersjökusten, bland annat i Stockholm, upplevde man en så kallad tropisk natt då temperaturen inte sjönk under 20°.

Medelmolninghet under juli 2005.Förstora bilden

Medelvärde av molnighet klockan 07, 13 och 19 under juli 2005

Karta med soltimmar under juli 2005.Förstora bilden

Antal soltimmar i juli 2005

Regnområden, skurar, åska och tromber

Den 15 hade den högsommarvarma luften trängts undan från hela landet. Denna dag rörde sig också ett område med regn och regnskurar in över Sydsverige från sydväst.
 
Den långvariga torka som hade rått sedan midsommar i främst sydöstra Götaland bröts därmed på många håll. Väderomslaget åtföljdes av åska och från Ulricehamn, Växjö och Örebro rapporterades tromber den 15.

En häftig vindby eller möjligen tromb skadade också tre kitesurfare i Halmstad den 16. Ett lågtrycksområde fick nu sin tyngdpunkt över Sydsverige och dominerade sedan vädret under resten av månaden, med delvis kraftiga skurar och åska i större delen av landet.

Reftele i Småland fick exempelvis hela 78 mm regn den 17 och Hejnum på Gotland 67 mm den 18. Norrbotten fick denna dag åter varmt, som mest 30° i Markusvinsa, och där stannade värmen några dagar.

Förutom en del skurar kom också ett par regnområden in över landet den 19-20, dels i sydväst, där ett stort område fick 20-35 mm den 19, dels i norr, där Gåxsjö i Jämtland fick mest med 52 mm den 20.

Fortsatt ostadigt med fler skyfall

Efterhand koncentrerades skurarna och den mer sammanhängande nederbörden till landets östra delar. Simonstorp i Östergötland fick exempelvis 44 mm och Södertälje hela 79 mm den 22.

Då fick också de östra delarna av Svealand och Norrland mer allmänt 20-30 mm regn och den 23 föll lika mycket i de inre delarna av Norrland.

Även den 24 fick Norrlandskusten mycket regn. Lokalt förekom betydligt större mängder än de officiellt uppmätta, något som förhållandena den 26 tydligt visar.

Värst denna dag bland SMHI-stationerna var Brämön vid Medelpadskusten med 63 mm och Vattholma i Uppland med 47 mm.

Enligt privata mätningar kom det dock minst 100 mm på andra håll i Uppland bl a nära Björklinge och Örsundsbro. Följande dag berördes norra Norrland av ett regnområde som gav upp till 44 mm i Lakaträsk i Norrbotten.
 
I norr klarnade det upp från den 28 och nätterna blev kalla med som lägst -2° i Latnivaara och Gielas i Lappland den 29.

Denna dag passerade ett regnområde med inbäddade åskceller över Götaland, där Hörby i Skåne fick 66 och Nidingen i Halland 67 mm.

Privata mätare gav dock även då betydligt mer, exempelvis 80 mm på knappt en timme i Årstad öster om Falkenberg och 135 mm på tre timmar vid Klinta gård i Höör i Skåne.

Karta över åskdagar juli 2005.Förstora bilden

Åskdagar under juli 2005

Karta över totalt antal blixtar juli 2005.Förstora bilden

Totalt antal blixtar juli 2005

Kartorna ovan är framtagna med hjälp av SMHIs blixtpejlssystem. För att en blixtregistrering ska räknas som åska för en viss ort, gäller att registreringen har skett inom ett avstånd på 15 km från denna, eftersom det är det största avstånd inom vilket åska normalt kan höras.

Antalet urladdningar avser en yte inom 15 km radie, dvs 707 km2.

Pejlsystemet förmår registrera multipla urladdningar vid det vi uppfattar som en enda blixt och även blixtar inom och mellan moln. Kartans främsta syfte är att visa var de värsta åskvädren dragit fram och inte att ge några absoluta tal.

Relaterade länkar