Året 2018 - Varmt, soligt och torrt år

År 2018 blev ett mycket varmt, torrt, ovanligt soligt och på flera sätt händelserikt väderår. Varma år har dominerat från 1988 och framåt och 2018 var inget undantag från regeln. Främst lär 2018 bli hågkommet för den extremt varma och soliga maj- och julimånaden. Sommarens besvärliga torka och skogsbränder kommer även att finnas på mångas läppar. Boende i främst östra Norrland lär även i hög grad minnas vinterns extrema snödjup.

Temperatur - Varmare än normalt i hela Sverige

I Götaland blev året i allmänhet drygt 2° varmare än normalt medan det i Norrland och norra Svealand var 1-2° över gällande normalperiod (1961-1990). 

I allmänhet räcker det med att gå tillbaka till 2015 eller 2014 för att finna ett varmare år. För landet som helhet blev detta det åttonde varmaste året som observerats.

I östra Svealand, sydvästra Skåne samt på Gotland var man närmast rekord. Hoburg har satt nytt rekord för högsta årsmedeltemperatur och Stockholm, Kalmar, Visby, Gotska Sandön och Lund har tangerat sina rekord.

Årets högsta temperatur blev 34,7° och uppmättes i Mariestad i Västergötland den 8 augusti.

De enda riktigt kalla månaderna under 2018 blev februari och mars. Årets lägsta temperatur uppmättes den 26 februari då Gielas i södra Lapplandsfjällen noterade -40,4°.

Karta över medeltemperaturens avvikelse från det normala för året 2018.
Medeltemperaturens avvikelse från den normala, året 2018. Förstora Bild
Karta över medeltemperaturen för året 2018.
Medeltemperaturen för året 2018. Förstora Bild

Högsommardagar

Antal högsommardagar under året 2018.
Antal högsommardagar under året 2018. Förstora Bild

Den mäktiga värmen i maj, juli och inledningen av augusti gjorde att antalet högsommardagar blev osedvanligt stort på många håll i landet. I Götaland och Svealand noterade i princip samtliga stationer det största antalet högsommardagar som observerats. Och i flera fall med god marginal till tidigare år. Exempelvis så noterades 63 högsommardagar i Lund vilket kan jämföras med den tidigare toppnoteringen på 42 från 2006 för perioden 1961-2017.

Också i de södra och östra delarna av Norrland upplevde åtskilliga stationer det högsta antalet högsommardagar under den tid som digitaliserade data finns. I nordvästra Norrland räcker det däremot i allmänhet med att gå tillbaka till 2014 för att finna fler högsommardagar.

Flest högsommardagar, hela 66 stycken, registrerades i Kvarn i norra Östergötland. På andra plats kom Örebro i Närke med 65 medan tredjeplatsen gick till Arvika i Värmland med 64 högsommardagar.

Analysen för fjällkedjan är osäker. För SMHIs höghöjdsstationer på minst 1000 m höjd över havet, Tarfala, Stekenjokk och Blåhammaren, som hade mätningar utan avbrott under sommaren noterades inga högsommardagar. Detta framgår dock inte på den framtagna kartan över antalet högsommardagar.

Nederbörd - Torrt i nästan hela landet

Praktiskt taget hela Sverige fick mindre nederbörd än normalt. På en del håll i landet räcker det med att gå tillbaka till något av åren 2016, 2014, 2013, 2007, 2003, 2002 eller 1996 för att finna en torrare upplaga. På andra håll får man lokalt gå tillbaka betydligt längre än så.

I Stockholm blev 2018 med 345 mm det torraste året sedan 1892 då huvudstaden endast fick 340 mm.

I Växjö i Småland har det fallit 414 mm. Där får man gå tillbaka ända till 1886 för att finna ett torrare år.

Karlshamn i Blekinge har fått 402 mm. Där får man gå tillbaka ända till 1874 för att finna ett lika torrt år.

I Östmark-Åsarna (startår 1943) blev 2018 det torraste året som observerats. Där föll det 529 mm vilket kan jämföras med rekordvärdet på 572 mm från 1947.

Den största årsnederbörden rapporterades från Mollsjönäs i Västergötland med 982,4 mm. Den minsta årsnederbörden rapporterades från automatstationen vid Svenska Högarna med 268,0 mm.

Lokalt föll årets största dygnsmängd i januari

Det övervägande torra vädret, inte minst under sommaren, medförde att några stationer fick sina största nederbördsmängder under någon av årets fyra första månader. Normalt sett är dessa generellt fattiga på större nederbördsmängder. Ett exempel är Sörbytorp i Närke där årets största mängd uppmättes den 4 januari. Under åren 1961-2017 har det inte inträffat där att årets största dygnsmängd fallit under någon av årets fyra första månader. Ett annat exempel är Ystad i Skåne där den största mängden föll den 28 februari. Där har det för åren 1949-2017 inträffat två gånger, 1953 och 1951, att den största dygnsmängden under ett år fallit under årets första tertial.

Årets största dygnsnederbördsmängd föll som sig bör under den klimatologiskt sett nederbördsrikaste tiden på året. Den 30 juli uppmättes 123,5 mm i Los i Hälsingland.

Karta över nederbördsumma i mm 2018.
Nederbördsumma året 2018. Förstora Bild
Karta över nederbörd i procent av det normala under året 2018.
Nederbörden i procent av det normala under året 2018. Förstora Bild

Vind

Byvindens avvikelse från det normala (1996-2015) under året 2018.
Byvindens avvikelse från det normala (1996-2015) under året 2018. Förstora Bild

2018 blev på många sätt fattigt på riktigt rejäla oväder. Utanför fjällen noterades årets högsta medelvind på 28,0 m/s vid Väderöarna i Bohuslän den 21 september i samband med stormen Knud. Den vindutsatta höjdstationen i Stekenjokk stod för årets absolut högsta medelvind på 37,7 m/s i samband med stormen Cora den 7 januari. 

När det gäller byvindarnas avvikelse från det normala bjöd juni på de största positiva avvikelserna med byigare vindar än normalt (avser perioden 1996-2015) i praktiskt taget hela landet. Omvänt så var februari och mars relativt sett vindsvagast. För året som helhet så uppvisade endast ett litet område i Lapplandsfjällen något byigare vindar än normalt.

Solskenstiden - Extremt soligt år

Karta med soltimmar året 2018.
Antal soltimmar året 2018. Förstora Bild

Solskenstiden blev i allmänhet mycket över den normala i hela Sverige och för många stationer med längre mätserier blev 2018 rekordsoligt. I Stockholm där man mätt solskenstiden ända sedan 1908 slogs det tidigare solskensrekordet från 1959. Även det absoluta svenska rekordet för solskenstid slogs då Svenska Högarna registrerade 2407 soltimmar under 2018. På andra plats kom Hoburg med 2365 timmar. År 2015 registrerades 2343 soltimmar vid Hoburg på Gotland.

Väderåret 2018 inleddes med mycket snö i Norrland

Årets första månad januari bjöd i huvudsak på milt väder i nästan hela Sverige. I nordvästra Lappland var månaden däremot kallare än normalt I Umeå (startår 1969) var det tillsammans med 1988 den solfattigaste januarimånaden som observerats. Den 7 drog stormen Cora in över landets norra delar. I Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen uppmättes då årets högsta medelvind på 37,7 m/s.

I månadsskiftet mellan januari och februari föll stora mängder nederbörd i främst södra Norrlands kustland och i Götaland. De redan stora snödjupen i Norrland vilka grundlades i december 2017 växte då till sig rejält. Den 2 februari noterades så årets största snödjup på 175 cm i Gåltjärn i Ångermanland. I Hälsingland noterades ett nytt snödjupsrekord för landskapet då Åsnorrbodarna uppmätte 173 cm där den 4 februari.

Under framför allt andra halvan av månaden tog kalluften kommandot och månaden som helhet blev till slut kallare än normalt i nästan hela Sverige. I norra Norrland var månaden torr eller mycket torr liksom i delar av Svealand. I Katterjåkk/Riksgränsen (startår 1905) och Abisko (startår 1913) var detta den torraste februarimånad som observerats. Det kalla vintervädret medförde även att fyra nationella isdygn noterades i februari.

Våren var torr och mycket variationsrik

Det kalla eller mycket kalla vädret höll i sig även i mars. I Lapplands- och Dalafjällen var detta lokalt en av de kallaste marsmånader som observerats. Det kalla vädret innebar också att endast delar av södra Götaland hade fått meteorologisk vår till påskhelgen som inleddes den 29 mars. Särna i norra Dalarna noterade Svealands femte lägsta marstemperatur med -37,1° den 1. I både Sveg i Härjedalen och Hemavan/Tärnaby i södra Lappland får man gå tillbaka till 1962 för att finna en kallare marsmånad. För båda stationerna gäller att detta var den femte kallaste marsmånaden som observerats.

I april gjorde våren storstilad entré och månaden som helhet blev varmare än normalt i hela landet. Inledningen blev dock kall eller mycket kall och flera stationer uppmätte då sina lägsta apriltemperaturer på minst 30 år. Den 1 april föll stora mängder nederbörd i sydligaste Götaland. I Brösarp i östra Skåne ökade snödjupet med hela 25 cm från den 1 till den 2. Detta är den största snödjupsökning som vi känner till för Skåne i april månad.

Den 20 fick Sverige en första hint av den värme som skulle komma att dominera väderläget de kommande månaderna. Då uppmättes hela 27,2° i Oskarshamn i Småland. I Västervik tangerades värmerekordet för april från 1993 denna dag.

Maj 2018 bjöd på en sällan skådad rekordslakt. Bortsett från norra Norrland slogs de gamla rekorden för högsta månadsmedeltemperatur i maj på bred front. I både Stockholm och Uppsala, som båda har mer än 250 års mätningar på nacken, överträffades det gamla majrekordet med mer än två grader. I Uppsala blev det även en rekordtidig värmebölja den 11-16 maj. Definitionen för värmebölja är att temperaturen ska nå upp i minst 25,0° fem eller fler dagar i följd. Den meteorologiska sommaren avancerade snabbt norrut. I Haparanda med mätningar från 1859 och framåt blev den meteorologiska sommaren rekordtidig. Månadens högsta temperatur på 30,1° i Göteborg är den högsta majtemperaturen i Sverige sedan åtminstone 1911. Månaden var även torr eller mycket torr i södra Sverige och i Lund var detta den torraste majmånaden sedan 1783. Medellufttrycket var på sina håll i norra Götaland och Svealand det högsta sedan 1947. Det högtrycksbetonade vädret medförde att åtskilliga stationer noterade en rekordsolig majmånad. I Stockholm (startår 1908) var detta även den soligaste kalendermånaden som observerats.

Extremt varm sommar 

Efter den extremt varma majmånaden följde så en normal eller kylig juni för Norrlands del. Längst i söder var det däremot nära till värmen på kontinenten och i Lund och Falsterbo får man gå tillbaka till 1889 för att finna en varmare junimånad. Ute vid Ölands norra udde med mätningar sedan mitten av 1800-talet blev månaden till och med rekordvarm. Den 3 noterades en rekordtidig tropisk natt vid Vinga.

I delar av Jämtland, Härjedalen, norra Dalarna och södra Lappland blev juni kyligare än maj vilket är ovanligt. Hela Sverige fick en kylig eller mycket kylig midsommar som i nordöstra Norrland även var mycket regnig med 32 mm ute vid Rödkallen i Norrbotten på midsommarafton. Vid Upplandskusten noterades då stormstyrka på 26 m/s vid Örskär. I Katterjåkk/Riksgränsen (start 1905) var månaden den nederbördsrikaste som observerats.

Juli blev tillsammans med maj årets mest extrema månad. Mängder med rekord för månadsmedeltemperatur slogs. Bara i västra Norrland överlevde de gamla månadsrekorden. För första gången noterades en månadsmedeltemperatur på över 20° i Norrland. I kombination med värmen noterades flera omfattande skogsbränder till följd av mänsklig aktivitet och blixtnedslag. För fyra stationer med mer än 100 års mätningar, Abisko, Kvikkjokk, Varberg och Hoburg noterades även nya absoluta värmerekord för högsta dagstemperatur. Månaden var även mycket torr på de flesta håll, i synnerhet i Götaland, där det lokalt blev nya julirekord för Varberg och Ölands södra udde. Två stationer i sydöstra Götaland, Komstorp i Blekinge och Kastlösa på Öland, noterade ingen mätbar nederbörd under månaden. 

Det extremt varma sommarvädret fortsatte även i början av augusti och den 2 tangerades det svenska rekordet för tropisk natt från 1975 då temperaturen vid Östergarnsholm på Gotland inte sjönk lägre än 23,7°. Den 8 noterade tre stationer, Lund, Skara och Jönköping, som alla har långa mätserier nya ”all time high”. Samma dag uppmättes årets högsta temperatur på 34,7° i Mariestad i Västergötland. Den 10 drog stormen Johanne in över västkusten och därefter följde mer normala temperaturer för årstiden. Trots detta blev månaden mycket varm i södra och östra Götaland. För några stationer i Härjedalen, Jämtland och Dalarna blev augusti kyligare än maj vilket är mycket ovanligt.

Mild och torr höst

Det fortsatte att vara varmare än normalt i landet under september. Den 18 uppmättes 26,7° i Oskarshamn vilket är ovanligt varmt för att vara så sent i september. Höststormen Knud nådde landet den 21 och gav regn och blåst. Ute vid Väderöarna i Bohuslän uppmättes en medelvind på 28,0 m/s vilket blev 2018 års högsta medelvind utanför fjällen. 

Det som utmärkte oktober var en långvarig brittsommarvärme kring mitten av månaden med osedvanligt höga temperaturer och även nya oktoberrekord på flera håll. Månadens högsta temperatur på 24,0° i Målilla i Småland den 13 är den näst högsta oktobertemperatur som observerats i Sverige. Mest remarkabel var dock värmen i norra Norrland där flera stationer uppmätte temperaturer på över 20° vilket aldrig tidigare observerats i oktober.

Det milda vädret fortsatte även i november. Längst i norr blev månaden lokalt rekordmild. Månaden blev även torr eller mycket torr i så gott som hela landet. Endast lokalt föll lite mer nederbörd än normalt. Det torra vädret medförde även att månaden blev mycket snöfattig. I samband med föhn noterades en rekordlåg relativ luftfuktighet på 4% i Klövsjöhöjden i Jämtland den 22 november.

Mild inledning på vintern 2018/2019

Julmånaden december bjöd till en början på för årstiden mycket milt väder. Kylan letade sig efterhand så sakteliga ner över landet. Riktigt kallt blev det i Norrland den 13-15. Nederbörden började alltmer falla som snö även i söder och julen 2018 blev vit en bra bit ner över Götaland. Men under årets avslutande dagar smälte mycket av snön i de södra landskapen. Nederbördsmässigt föll mer än normalt i stora delar av landet med undantag av exempelvis västkusten och västra Lapplandsfjällen.