Året 2017 - Varmt men mest odramatiskt väderår

Enligt NASA blev 2017 globalt sett det näst varmaste året efter 2016. Även i Sverige har året som helhet varit varmt men några rekordnivåer är det ingalunda fråga om. Ett nytt svenskt vindrekord noterades i januari och i slutet av september uppmättes ett nytt svenskt lufttrycksrekord. Märkligt nog blev den lägsta minimitemperaturen i september lika låg som i augusti och var för landet som helhet dessutom den högsta minimitemperatur som observerats under en septembermånad.

Temperatur - Varmare än normalt i hela Sverige

Karta över medeltemperaturen för året 2017.
Medeltemperaturen för året 2017. Förstora Bild
Karta över medeltemperaturens avvikelse från det normala för året 2017.
Medeltemperaturens avvikelse från den normala, året 2017. Förstora Bild

I Götaland blev året drygt 1,5° varmare än normalt medan nordvästra Svealand och Norrland hade omkring 1° över gällande normalperiod (1961-1990). 

För att finna ett varmare år behöver vi bara gå tillbaka till 2016 medan vi för att finna ett år med en lägre årsmedeltemperatur får gå tillbaka till 2012 eller 2013.

Praktiskt taget alla stationer i Sverige hade sin lägsta temperatur under trettonhelgen. Allra kallast var det i Nikkaluokta som uppmätte årets lägsta temperatur på -41,5° på trettondagsafton den 5 januari.

Årets högsta temperatur uppmättes redan den 28 maj när Oskarshamn rapporterade 30,1°. Den 27-28 maj samt i mindre grad den 18-19 maj var för södra Sveriges del i allmänhet årets varmaste dagar. I norra Norrland var det istället i allmänhet den 25-27 juli som årets högsta temperaturer noterades. 

Att årets högsta temperatur uppmäts redan i maj är mycket ovanligt och har endast inträffat 1993 och 1922.

Nederbörd - Blött år på många håll i landet

Karta över nederbördssumma i mm 2017.
Nederbördssumma året 2017. Förstora Bild
Karta över nederbörd i procent av det normala under året 2017.
Nederbörden i procent av det normala under året 2017. Förstora Bild

Väderåret 2017 blev blötare än brukligt i större delen av landet. Särskilt nederbördsrikt blev det i Skåne, Blekinge, Halland samt norra Norrland. Några nya nederbördsrekord var det dock inte fråga om men i Piteå (startår 1859) blev 2017 det tredje blötaste året som observerats där. Det allra blötaste året där är 2012 följt av 1935.

I delar av Svealand och upp till Storsjöområdet i Jämtland föll lite mindre nederbörd än under ett normalt år. 

Årets högsta dygnsnederbörd blev 130,3 mm uppmätt i Söderala i Hälsingland den 4 augusti. 

Solskenstiden - I allmänhet omkring den normala

Solskenstiden blev i allmänhet omkring den normala i landet. I nordvästra Lapplandsfjällen hade både Abisko och Katterjåkk betydligt mer sol än under ett normalt år. Även på Gotland blev det väsentligt mer sol än brukligt liksom i delar av östra Svealand. Inget område uppvisade uppseendeväckande lite solskenstid. Dock hade Östersund nära nog 100 soltimmar mindre än under ett normalt år.

Karta med soltimmar året 2017.
Antal soltimmar året 2017. Förstora Bild

Väderåret 2017 inleddes dramatiskt

Den 3-4 januari drog ett lågtryck från Atlanten åt sydost över Svealand och Götaland. På lågtryckets baksida bredde kraftiga nordostvindar ut sig vilket pressade in havsvattnet mot Östersjökusten. För två stationer med längre mätserier, Oskarshamn (startår 1960) i Småland och Klagshamn (startår 1929) i Skåne noterades då rekordhöga havsvattenstånd. När lågtrycket dragit bort bredde kall luft ut sig över landet. I samband med detta noterades vinterns, och även årets, lägsta temperaturer kring Trettonhelgen. Allra kallast var det då i Nikkaluokta med -41,5° den 5. Från mitten av månaden dominerade mildluften nära nog helt och hållet. Den 18 passerade ett djupt lågtryck norra Norrland med stormvindar i Lapplandsfjällen. Vid den extremt vindutsatta stationen Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen noterades då ett nytt svenskt vindrekord på 47,8 m/s i medelvind.

Februari blev mild men i huvudsak odramatisk. Den 13 smet extremt mild luft in över norra Norrland och nya februarirekord noterades då i Haparanda, Jokkmokk och Pajala. Den 15-17 anlände den meteorologiska våren till stora delar av Götaland.

Våren var torr och variationsrik

Vårmånaden mars blev mildare än normalt i hela landet. Den 26-27 strömmade mycket mild luft in över landet. I södra Sverige slog fem stationer med långa mätserier sina gamla marsrekord för maxtemperatur. En av dessa var Uppsala som den 26 uppmätte 20,2°. Här har man mätt maxtemperaturen regelbundet sedan 1839.

Medan april var varmare än normalt i södra Sverige var den i allmänhet lite kallare än normalt i norra Norrland. För två stationer, Karlstad och Svenska Högarna, var detta den 29:e aprilmånaden i följd utan temperaturunderskott vilket är en unikt lång svit. Påskhelgen den 13-17 bjöd på kallt väder med snöfall ända ner i sydligaste Götaland. Natten mellan den 14 och 15 fick Örebro sin kallaste aprilnatt sedan 1944 med -12,9°.

Maj blev kylig i norr och mild i söder. Säsongens, och även årets största snödjup inträffade för ovanlighetens skull den 2 maj då Katterjåkk i Riksgränsfjällen uppmätte 205 cm. Värdet är det sjätte största majsnödjupet som observerats i Sverige sedan regelbundna snödjupsmätningar inleddes 1904. Riktigt kall luft strömmade ner över landet drygt en vecka in på månaden. Den 9-11 fick flera orter med långa mätserier i södra Sverige de kallaste nätterna på flera decennier. Vid Visby flygplats sattes nytt köldrekord för maj den 11 när temperaturen gick ner till -7,8°. I Visby har man mätt temperaturer sedan 1859 med regelbundna mätningar av mintemperatur sedan 1879. Sista helgen i maj rörde sig högsommarvarm luft upp över landet. Den 28 gav detta årets högsta temperatur med 30,1° i Oskarshamn.

Sommar utan någon riktig sommarvärme

Juni blev som helhet normal eller kyligare än normalt. Det kyliga vädret i norr medförde att snötäcket smälte långsamt. Den 1 uppmätte Katterjåkk 145 cm vilket är det femte största junisnödjupet som observerats i Sverige. Den högsta sommartemperaturen blev mycket modesta 28,0° vilken noterades i Oskarshamn den 18 och i Kalmar den 19 juni. Sedan SMHI inledde temperaturmätningar i större skala år 1860 är det bara sommaren 1862 som haft en lägre maximitemperatur i Sverige. År 1922 var den lägsta maximitemperaturen dock lika låg som i år. Midsommaraftonsvädret inleddes med uppehåll, men mot kvällen drog ett lågtryck in över södra delarna av landet och till midsommardagen hade det ostadiga vädret etablerat sig över hela landet.

Det kyliga vädret fortsatte i juli och den 6-7 noterades lokalt mycket låga julitemperaturer i Norrland. I Sveg fick man gå tillbaka till 1951 för att finna en lägre julitemperatur och i Haparanda är det bara den 16-17 juli 1863 som varit kallare. Månaden blev även ostadig.  För södra Sveriges del var månaden trots detta torr eller i nordöstra Götaland samt sydöstra Svealand mycket torr vilket inte hör till vanligheterna ifall månaden är kylig. I norra Norrland blev det däremot en blöt julimånad.

I augusti fortsatte det ostadiga vädret men månaden för landet som helhet blev något varmare än normalt. Den 4 augusti drabbades Hälsingland av kraftiga skyfall. Söderala utanför Söderhamn uppmätte då årets största dygnsnederbördsmängd på 130,3 mm. Grannstationen Härnebo rapporterade 130,0 mm. Större delen av landet fick mer regn än normalt.

Mild och nederbördsrik höst

September blev varmare än normalt i hela landet. Den omfattande lågtrycksdominansen bröts i mitten av månaden och i slutet av september uppmättes extremt högt lufttryck i Norrland. Den 28 noterades nytt svenskt lufttrycksrekord för september med 1044,1 hPa i Lycksele och Åsele i sydöstra Lappland. I Katterjåkk/Riksgränsen (startår 1904) var månaden den torraste som observerats med endast 8 mm totalt. Större delen av landet fick en solfattig månad. I Karlstad (startår 1950) var detta den absolut solfattigaste septembermånaden som observerats. Septembers minimitemperatur på -4,8° i Nikkaluokta var den högsta mintemperaturen som observerats i september sedan regelbundna mätningar med maximi- och minimitermometer inleddes kring 1880. Värdet var dessutom lika lågt som motsvarande augustivärde vilket för perioden 1920-2016 möjligen även kan ha inträffat 1950.

Oktober blev varmare och blötare än normalt i praktiskt taget hela landet. Månaden var även blöt och lokala nederbördsrekord slogs, bland annat i Gävle-Åbyggeby (startår 1858), Varberg (startår 1879) och Lövsta i Uppland (startår 1901). Den 17 oktober drog resterna av den gamla tropiska orkanen Ophelia upp stoft- och sotpartiklar från Sahara respektive skogsbränder i Portugal vilket gav upphov till en ovanligt mörk morgon där solen skymdes. Den 29 noterades första höststormen med storm i medelvind ute på Söderarm i Uppland och Fårösund på norra Gotland. Bägge stationerna uppmätte även orkanbyar.

November är vanligen en grå månad men blev i år solig på många håll då vindar från väst- och nordväst fick utrymme att dra in över landet. Den meteorologiska sommarens sista dag blev den 5 november. För Malmös (startår 1917) del var detta dock ett rekordsent datum. Den 22 drog ett intensivt lågtryck in med ymnigt snöfall i norr, hårda vindar samt högt vattenstånd i Bottenviken. Som helhet blev det till slut en normal månad.

2017 avslutades med mild decembermånad

Julmånaden december blev med undantag för Särna i norra Dalarna och Nikkaluokta i Lapplandsfjällen mildare än normalt i hela landet. Det blev också en blöt avslutning av året och få stationer i Sverige hade nederbördsunderskott. I sydvästra Götaland och norra Norrland blev det även en nederbördsrik månad och i nordöstra Norrland var snödjupet på många håll 50-75 cm vilket är mycket för att vara så tidigt på snösäsongen. I Götaland föll en del snö kring Lucia men milt väder under julveckan gjorde att det mesta av snön hade försvunnit till på julafton.