Naturbaserade erosionsskydd för att hindra skred och gynna biologisk mångfald

Bildtext: Det naturbaserade erosionsskyddet vid Södra Älvkullen längs Klarälven följs upp över tid för att undersöka hur vegetation och ekologiska funktioner utvecklas. Bilden är tagen 2025, fyra år efter att skyddet byggdes.

Foto: Anette Björlin, SGI

Väg 62 hotades av erosion och skred

Vid Södra Älvkullen, strax norr om Deje i Forshaga kommun, hade sprickor uppstått i väg 62. Marken består delvis av lera och området är känsligt för ras och skred. Vägen är dessutom viktig för både vardagstrafik och transporter mellan Sverige och Norge.

Klimatförändringen väntas ge ökade vattenflöden och mer erosion i älven. Det kan leda till högre vattentryck i marken och öka risken för ras och skred ytterligare i framtiden.

Området kring Klarälven har dessutom höga naturvärden och uppströms finns områden som omfattas av EU:s miljöregelverk Natura 2000.

För att minska risken behövde Trafikverket säkra vägens funktion med avseende på ras och skred genom att stabilisera slänten och ersätta ett äldre erosionsskydd som inte längre bedömdes tillräckligt.

Ett nytt arbetssätt växte fram

När Trafikverket först planerade åtgärderna utgick arbetet från ett mer traditionellt erosionsskydd med stenskoning. Men eftersom området omfattas av höga naturvärden ställde länsstyrelsen krav på att påverkan på vattenmiljö och biologisk mångfald skulle analyseras närmare.

Det blev startpunkten för ett annat arbetssätt.

– Naturbaserade lösningar handlar inte bara om att välja naturmaterial. Det är en process där man behöver väga in många olika aspekter och förstå vilka värden som finns på platsen, säger Anette Björlin, strateg klimatanpassning på SGI.

SGI beskriver naturbaserade lösningar som ett arbetssätt där flera perspektiv behöver vägas samman genom hela processen, från planering och projektering till genomförande och uppföljning.

Lösningen ska inte bara minska risken för erosion, ras eller skred, utan också främja biologisk mångfald och fungera utifrån platsens ekologiska, sociala och tekniska förutsättningar.

Från grått till grönt: naturbaserad lösning istället för traditionell stenskoning

Trafikverket och SGI utvecklade tillsammans ett naturbaserat erosionsskydd kombinerat med en tryckbank för att stabilisera slänten längs vägen.

Traditionella erosionsskydd består ofta av stora mängder sten längs strandkanterna. I Södra Älvkullen kombinerades istället hårda och mjuka material för att skapa både stabilitet och ekologiska värden.

Död ved placerades ut för att skapa livsmiljöer för insekter och andra arter. Vegetationsjord lades tillbaka ovanpå det grövre stabiliserande stenmaterialet för att gynna självsådd och naturlig flora. Träd och buskar planterades för att området med tiden skulle få ett mer naturligt utseende.

– Tanken var att skapa ett skydd som både stabiliserar slänten och samtidigt fungerar som en del av den naturliga miljön längs älven, säger Anette Björlin.

Redan första sommaren efter att skyddet byggdes hade stora delar av området blivit grönt och vegetationen etablerat sig. Till skillnad från traditionella stenskoningar, där växtlighet ofta har svårt att få fäste, utvecklades skyddet snabbt till en mer naturlik strandmiljö.

Bildtext: Sommaren 2022, första säsongen efter att skyddet byggdes. Vegetation och planterade träd hade redan börjat etablera sig, och död ved användes för att skapa livsmiljöer för växter och djur längs strandkanten.

Foto: Anette Björlin, SGI

Flera perspektiv behövde vägas samman

Arbetet vid Klarälven visar också att naturbaserade lösningar kräver fler typer av kompetens och fler avvägningar än traditionella ingenjörslösningar.

Förutom geotekniker behövdes exempelvis biologisk kompetens och kunskap om vattenmiljöer och naturvärden. Hänsyn behövde också tas till hur området används och vilka värden som skulle skyddas.

I vissa fall kan det uppstå målkonflikter mellan klimatanpassning, infrastruktur och natur- och sociala värden. Vid Klarälven behövde arbetet främst anpassas till älvens naturvärden. I andra områden är det inte ovanligt att olika intressenter har olika uppfattning om vilka värden som är viktiga att skydda och hur problemen ska lösas.

SGI lyfter därför fram samverkan som en viktig del av arbetet med naturbaserade lösningar. För att hitta fungerande lösningar behöver olika kompetenser, myndigheter och aktörer involveras tidigt i processen.

– Alla kompetenser måste vara med i teamet, säger Anette Björlin.

Klimatanpassning som ger flera nyttor

Projektet genomfördes för att minska risken för ras och skred längs en viktig vägsträcka. Men lösningen bidrar också med andra värden.

Den vegetationsklädda strandkanten ger bättre livsmiljöer för växter, fiskar och insekter samtidigt som området smälter bättre in i landskapet. Genom att arbeta med platsens naturliga processer ville projektet också minska risken för att problemen flyttas vidare till andra delar av älven.

Arbetet illustrerar hur klimatanpassningsåtgärder kan utformas för att samtidigt bidra till biologisk mångfald, ekosystemtjänster och attraktivare livsmiljöer.

Uppföljning viktigt för framtida lösningar

Naturbaserade lösningar behöver följas upp över tid för att undersöka hur de fungerar, både tekniskt och ekologiskt.

Vid Södra Älvkullen följs utvecklingen bland annat genom inventeringar av vegetation och ekologiska miljöer. Bilder från området visar att vegetationen etablerade sig snabbt efter byggnationen 2021 och att skyddet efter några år var helt bevuxet.

Bildtext: Sommaren 2024, vegetationen har etablerat sig snabbt sedan skyddet byggdes 2021, vilket bidrar till både erosionsskydd och biologisk mångfald.

Foto: Anette Björlin, SGI

Målet är att bygga upp mer kunskap om vilka lösningar som fungerar bäst i olika miljöer och klimatförhållanden.

Projektet är samtidigt en del av ett större arbete där SGI vill visa att det går att kombinera klimatanpassning och biologisk mångfald i praktiska erosions- och skredsäkringsprojekt.

Naturbaserade lösningar får större genomslag

Naturbaserade lösningar lyfts allt oftare fram som ett viktigt verktyg för klimatanpassning, både i Sverige och internationellt. Europeiska kommissionen har pekat ut naturbaserade lösningar som ett prioriterat område för att anpassa samhället till ett förändrat klimat.

SGI ser samtidigt ett växande intresse från kommuner och andra aktörer för att kombinera klimatanpassning med biologisk mångfald och andra samhällsvärden i arbetet med erosion, ras och skred.