Öva hantering av en storskalig översvämningssituation

Klimatförändringen gör att extremväder, såsom värmeböljor och översvämningar, uppträder allt oftare vilket ger en ökad belastning på samhället. En storskalig översvämning kan orsaka stora konsekvenser på samhället över en stor geografisk yta. Förutom det förebyggande arbete som behöver göras för att så långt möjligt undvika större samhällsstörningar vid översvämningar, behöver det även finnas en beredskap för att ta hand om de konsekvenser som kan uppkomma vid en översvämningshändelse. Ett sätt att öka denna beredskap är att öva aktörsgemensamt.

Krisberedskap organiserat i Samverkan Östergötland

Östergötland är ett av de län i Sverige som påverkas stort vid höga flöden och översvämningar. Vid dessa händelser kan många aktörer komma att beröras. Flertalet av aktörerna är också en del i vattenregleringen av Motala ströms huvudfåra från Vättern till utloppet i Östersjön.

Länets krisberedskap är organiserad i Samverkan Östergötland som består av myndigheter, kommuner och andra organisationer. Vilka aktörer som deltar vid samverkan beror på samhällsstörningens omfattning och karaktär. Samarbetet mellan aktörerna bygger på öppenhet och ett ömsesidigt utbyte mellan organisationerna. Syftet är att gemensamt bidra till trygghet, säkerhet och hälsa för de personer som bor, vistas eller verkar i Östergötland.

Läs mer om samverkan Östergötland Länk till annan webbplats.

Sedan 2019 finns en särskild Älvgrupp inom Samverkan Östergötland. Gruppen består av experter inom vattenreglering och hydrologi, med särskilt fokus på Motala ströms huvudfåra och dess större biflöden. Älvgruppen arbetar med att analysera och hantera konsekvenserna av både för lite och för mycket vatten i landskapet.

Behov av beredskap för att kunna hantera översvämningar och dess konsekvenser

Under vårvintern 2024 drabbades Östergötland av ovanligt höga vattenflöden och översvämningar efter en längre tid med riklig nederbörd. I Motala ström vid Norrköping var vattenflödet som mest 267 m³/s, vilket är det högsta flödet sedan 1986.

De höga flödena, i kombination med pågående klimatförändring, visade att det behöver finnas en beredskap för att kunna hantera översvämningar och konsekvenserna av dem inom länet.

Med avstamp i erfarenheterna från vårvintern, analyser i form av Riskhanteringsplan för översvämning samt tidigare identifierade utvecklingsbehov, förbereddes en beredskapsövning. Syftet med övningen var att stärka förmågan att samverka och kommunicera inom och mellan de organisationer som har till uppgift att hantera samhällsstörningar som uppstår vid en översvämningssituation längs Motala ström.

Övningen var en av åtgärderna i riskhanteringsplanen för översvämningsrisk i Norrköping som Länsstyrelsen Östergötland tagit fram tillsammans med Norrköpings kommun.

Samverkan, kommunikation och beslutsfattande i fokus

Förberedelserna genomfördes tillsammans, där olika aktörer bidrog med respektive kompetens och underlag. Återkommande förberedelsemöten ledde fram till behov och målsättningar där scenarier och visualiseringar byggts upp. Detta utgjorde sedan grunden för en halv utbildningsdag samt beredskapsövningen.

Halvdags kunskapshöjande utbildning

Utbildningsdagen genomfördes digitalt av Samverkan Östergötlands olika aktörer, med en betoning på Älvruppen och kriskommunikationsnätverket. De områden som var primärt i fokus under utbildningen var:

• Samverkansstrukturen inom Samverkan Östergötland
• Hur vattensystemet Motala ström fungerar
• Prognoser för väder och vatten – Vädervarningar för höga flöden och vattendomar
• Underlag för bedömning av konsekvenser gällande översvämningar
• Kriskommunikation
• Höjd beredskap

Övning i tvärgrupper

Hösten 2024 samlades ett 60-tal deltagare från olika aktörer i Östergötland för att under två dagar tillsammans genomföra en beredskapsövning. Övningen fokuserade på höga flöden och översvämningar i Östergötland, inklusive höjd beredskap.

Deltagarna delades upp i tvärgrupper där varje grupp hade deltagare med kunskap om vattenreglering, krissamverkan och kriskommunikation. Även räddningstjänst, kommun och länsstyrelse fanns representerade i varje grupp.

Metoden som användes för utbildningen var table-top, vilket innebär att det var en simulerad krisövning. Scenarier med gruppövningar blandades med korta utbildningsblock när viktiga områden behövde belysas eller fördjupas ytterligare.

Ett flertal olika scenarier användes under dagarna för att titta på olika dimensioner av översvämningsproblematik. Grunden för alla scenarier var förhållanden liknande de under vårvintern 2024. Scenarierna följde samma struktur; deltagarna fick information om utgångsläge och händelseutveckling, en beskrivning av möjliga konsekvenser, tre till sex olika handlingsalternativ och följdfrågor. Utifrån detta skulle varje grupp välja handlingsalternativ samt motivera valet, eller om gruppen utformat en egen lösning.

Under övningen ökade svårighetsgraden, omfattningen av vattenflödena och komplexiteten.

Resultatet av övningen

Förmågan till samverkan, kommunikation och beslutsfattande vid en situation med höga flöden och översvämningsproblem i Östergötland har ökat påtagligt och effekten av övningen har överträffat förväntningarna.

Tack vare det nära samarbetet mellan de deltagande aktörerna har även förberedelserna i sig ökat förmågan till samverkan och kriskommunikation.

– Vi ser att övningen har skapat tillit och nyfikenhet utöver kunskap och samlad förmågehöjning. Detta skapar förutsättningar för långsiktig utveckling för att kunna hantera höga flöden i Motala ström. Under övningen fick de moment som identifierats som särskilt viktiga under förberedelserna utrymme och vi har åstadkommit en förmågeförflyttning för dessa. Det handlar inte minst om hur vi fattar beslut om att frångå vattendom, samlad värdering av konsekvenser av beslut/ickebeslut och räddningstjänst vid höga flöden, säger Magnus Mateo Edström, beredskapshandläggare på Länstyrelsen Östergötland.

Övningen har gett god förståelse för hur avsteg från vattendom går till samt vilka utmaningar som finns med praktiskt genomförande. Att aktörer från både civilsamhälle och näringsliv medverkade hade stort värde.

Utmaningar och lärdomar på vägen

Några av utmaningarna som man stötte på var att hitta rätt deltagare för övningen. Även olika organisationskulturer, ansvarsområden och kunskapsnivåer har varit utmanande. Detta gjorde att deltagarna kom in med olika förståelse för definitioner och perspektiv.

Ytterligare en utmaning var att veta var all samhällsviktig verksamhet finns med tanke på sekretessaspekten.

De lärdomar som kan dras är att det finns ett ökat behov av specifika beredskapsplaner för höga flöden. Förmågan att upprätta, uppdatera och dela lägesbild behöver utvecklas, både hos enskilda aktörer och inom Samverkan Östergötland.

− Vi hade behövt öva betydligt mer på att ta fram en samlad lägesbild, samt ett gemensamt mål med hantering av händelsen, säger Magnus Mateo Edström.

Kommunikationen bör utvecklas utifrån vilka förväntningar som finns hos invånarna utifrån rådande lägesbild. Även kriskommunikationsnätverket behöver snabbt kunna ta in nya aktörer vid en händelse.

Ytterligare en lärdom är att gemensamma pressträffar troligt är ett effektivt verktyg.

Framtiden

Magnus Mateo Edström betonar att man behöver samverka med näringslivet ännu mer. En viktig pusselbit för att få till en bra samverkan är att kunna upprätta en samlad aktörsgemensam lägesbild – ett moment som behöver övas mer på. Även övning på att få till en gemensam inriktning och samordning av en händelse är viktig.

– Vi behöver alltså öva fler gånger och vi behöver också öva på hantering av torka, menar Magnus Mateo Edström.

Engagemanget från deltagarna under övningsdagarna vittnar om att metodvalet för övningen var rätt. Det visar också att förutsättningarna i länet är goda för både fortsatt förmågeutveckling för höga flöden och översvämning och för generell beredskapsutveckling.

Finansiering

En stor del av förberedelse, genomförande och utvärdering av övningen finansierades med hjälp av stöd från MSB, 2:4 Krisberedskap.