Vattendomar tidsbegränsas för framtidens klimat, fördjupning

I Skåne strävar länsstyrelsen efter att göra alla vattendomar tidsbegränsade oavsett om de gäller för jordbruksbevattning eller industriella ändamål. Syftet är att skapa en hållbar vattenanvändning i ett förändrat klimat.

I Skåne har lantbrukare och industrier länge förlitat sig på ytvatten inom sina verksamheter. Användningen har dock resulterat i försämrad vattenkvalitet, eftersom koncentrationen av skadliga ämnen ökar då mängden ytvatten minskar. När EU:s nya ramdirektiv för vatten och vattenförvaltning kom år 2000 höjdes bland annat kvalitetskraven på ytvatten. Länsstyrelsen beslutade år 2008 om särskilda riktlinjer för ytvattenuttag vilket gjorde att många började söka tillstånd för grundvattenuttag i stället. En annan bidragande faktor var att grundvatten sågs som ett bättre alternativ, eftersom det både höll högre kvalitet och var lättare att hantera än ytvatten.

Länsstyrelsen är den myndighet i Sverige som ytterst sköter tillsynen av vattenuttag. Innan år 2012 gällde fastställda vattendomar utan tidsbegränsning, men inom Skåne såg man detta som problematiskt för den framtida vattenförsörjningen. Därför arbetar Länsstyrelsen i Skåne län intensivt för att alla vattendomar ska bli tidsbegränsade. Den första domen avseende tidsbegränsat tillstånd för ytvattenuttag avkunnades i slutet av år 2012 och tillståndet gäller i 30 år. Därefter ska omprövning ske med hänsyn till de omständigheter som då gäller. För grundvattenuttag tidsbegränsades de första tillstånden i början av år 2013 och även dessa gäller i 30 år.

Vatten och klimatförändringar

Skåne har ett typiskt jordbrukslandskap där både mark och klimat lämpar sig väl för vattenkrävande grönsaksodling. Högre temperaturer till följd av ett förändrat klimat leder till längre växtsäsong och ökad avdunstning vilket kommer att göra marken torrare än tidigare. Detta i sin tur leder till att mer vatten måste tas i naturen för bevattning av odlingsmark. Situationen kan också förvärras vid längre torrperioder. Risken ökar då för att naturens vattenresurser överbelastas genom ett för hårt vattenuttag, vilket kan leda till både sinande brunnar och vattendrag.

Inte bara mänskliga aktiviteter påverkas utan även befintliga ekosystem riskerar att ta skada eftersom lägre tillflöden försämrar vattenkvaliteten. För att skydda vattenkvaliteten i sinande vattendrag och brunnar äger länsstyrelsen rätt att stoppa olovligt vattenuttag, men det är ingen hållbar lösning. Vatten behövs inom både jordbruk och industri för att dessa verksamheter ska fungera och det ligger även i länsstyrelsens intresse att upprätthålla ett välfungerande näringsliv.

Tidsbegränsning som en lösning

Som lösning på en del av problemet har Länsstyrelsen i Skåne kommit fram till att tidsbegränsade tillstånd för vattenuttag är nödvändiga. Grundvattenbildningen kan komma att se väldigt annorlunda ut i framtiden vilket kan ändra samhällets miljökrav så att de ligger mer i linje med den tidens vattenanvändning. Inte bara den tekniska utvecklingen inom jordbruket och industrin kan komma att spela in, utan även ökad kunskap om klimatförändringar och dess påverkan på grundvattnet. Länsstyrelsen i Skåne såg därför tidsbegränsade tillstånd för vattenuttag som en rimlig lösning för att skydda länets vattenförekomster. Dagens tidsbegränsade tillstånd löper över en period på cirka 15-30 år, men det är lokala förhållanden som avgör den faktiska löptiden.

Reaktioner från omgivningen

Bland verksamhetsutövare fanns ett stort motstånd mot tidsbegränsade tillstånd. Dels fanns en oro att tillstånden inte skulle kunna förnyas när de löpt ut, dels fanns en osäkerhet kring tillståndens varaktighet vilket skulle kunna förhindra stora investeringar. Länsstyrelsen i Skåne fortsatte dock yrka på att tidsbegränsade tillstånd är en nödvändig lösning för att anpassa samhället till kommande klimatförändringar och säkra framtida vattenförsörjning. Att bedöma vattenbehovet på lång sikt är svårt och det är heller inte rimligt att en enskild verksamhetsutövare ska kunna göra anspråk på en naturresurs som vatten i en sådan utsträckning att verksamhetsutövaren för all framtid beviljas tillstånd för vattenuttag.

Praktiska utmaningar

Det finns i dagsläget många gamla tillstånd som behöver kontrolleras, men det är ekonomiskt och tidsmässigt omöjligt att kontrollera vattenstatus och balans för alla vattendrag och brunnar. Därför genomför Länsstyrelsen i Skåne periodvisa tillsynskampanjer och kontrollerar då noggrant ett område där man anser att det finns risk för vattenbrist. Under vissa omständigheter, t.ex. när enskilda verksamheter riskerar ta skada, kan länsstyrelsen vid misstänkt vattenbrist begära omprövning av vattendomar eller stoppa olovligt vattenuttag. Ofta initieras en kontroll när klagomål framkommer om sinande brunnar.

Alla vattendomar baseras på beräkningar av hur mycket vatten som finns och återskapas inom det område ansökan gäller. Det är den enskilde sökanden som redovisar de uppgifter som krävs, men resultaten kan variera, i synnerhet eftersom mängden grundvatten kan vara svår att uppskatta i jämförelse med ytvatten. Är skillnaden stor mellan beräkningar och faktiska förhållanden kan det leda till ett överuttag av vatten. Alla vattendomar baseras på beräkningar som den enskilda sökanden har lämnat in. En utmaning består i att avgöra var gränsen går för när ett områdes vattenstatus påverkas till det negativa. I dagsläget saknas både forskning och beslutsunderlag inom området. Länsstyrelsen i Skåne län vill därför att expertmyndigheter som SGU ska arbeta i syfte att skapa ett tak för vattenuttag.

En annan utmaning gäller statusklassningen av vattenförekomster som kan göra att man missar problem med den kvantitativa statusen. En vattenförekomst kan vara starkt påverkad lokalt medan klassningen görs för en hel vattenförekomst. För många stora vattenförekomster kan det innebära att statusen blir missvisande exempelvis inom tillståndsprövning. Problemet diskuteras för närvarande med SGU ifall man skulle kunna se över de geologiska avgränsningarna för utsatta vattenförekomster.

Även verksamhetsutövare kan tvingas tänka i nya banor då klimatförändringar leder till minskad vattenmängd. Vattenbesparing genom förändrade arbetsmetoder kan då bli en nödvändighet. Till exempel pågår ett projekt där man undersöker om morötter kan sandblästras istället för att sköljas med vatten.

Kostnader

Det är sökande som själv bekostar sin ansökan både vad gäller inhyrda konsulter, ansökningsavgifter och rättegångskostnader. Kostnaden för de sökande varierar mycket beroende på omfattningen av de tjänster som köps in och hur komplicerat respektive ärende är.

Framtid

Målet är att alla nya vattendomar i Skåne ska bli tidsbegränsade, inte bara för privata verksamhetsutövare inom jordbruk och industri utan även för kommunerna i länet. Samtidigt som vattendomar görs tidsbegränsade kommer Länsstyrelsen försöka påverka så att framtida omprövningar när tillståndstiden går ut kan ske förenklat och därmed minska kostnaden för den sökande. Vid omprövning kan det möjligen räcka med att följa upp vattenstatus och vattenkvalitet under till exempel 20 år. Om statusen är stabil borde tillstånd medges utan fördyrande omkostnader för den enskilda.

Länsstyrelsen har också lämnat förslag till Vattenverksamhetsutredningen att möjligheten till att tidsbegränsa tillstånd bör framgå tydligare i lagstiftningen. Arbetet med att främja tidsbegränsade tillstånd genomförs av Länsstyrelsen i Skåne, men SGU har i åtgärdsarbetet inom miljömålen rekommenderat detta även för andra län där det pågår stora vattenuttag.