I Skåne har lantbrukare och industrier länge förlitat sig på ytvatten inom sina verksamheter. Under perioder med lite nederbörd har användningen resulterat i minskade livsutrymmen i vattendrag och försämrad vattenkvalitet. Dels eftersom koncentrationen av skadliga ämnen kan öka då mängden ytvatten minskar, men även genom exempelvis temperaturhöjningar och syrebrist. När EU:s ramdirektiv för vatten och vattenförvaltning kom år 2000 höjdes bland annat kvalitetskraven på ytvatten. Länsstyrelsen i Skåne beslutade år 2008 om särskilda riktlinjer för ytvattenuttag vilket gjorde att många började söka tillstånd för grundvattenuttag i stället. En annan bidragande faktor var att grundvatten sågs som ett bättre alternativ, eftersom det både höll högre kvalitet och var lättare att hantera än ytvatten. Övergången till bevattning med grundvatten har inte varit oproblematisk. Under delar av 2010-talet har det generellt varit relativt låga nivåer i Skåne. På vissa platser råder det konkurrens om vattnet.
Länsstyrelsen är den myndighet i Sverige som ytterst sköter tillsynen av vattenuttag. Innan år 2012 gällde vattendomar utan tidsbegränsning, men Länsstyrelsen i Skåne såg detta som problematiskt för den framtida vattenförsörjningen. Därför arbetar Länsstyrelsen i Skåne sedan dess intensivt för att alla vattendomar för vattenuttag ska bli tidsbegränsade. Den första domen avseende tidsbegränsat tillstånd för ytvattenuttag kom år 2012 och tillståndet gäller i 30 år. Därefter ska omprövning ske med hänsyn till de omständigheter som då gäller. För grundvattenuttag tidsbegränsades de första tillstånden år 2013 och även dessa gäller i 30 år.
Idag är tidsbegränsning av tillstånd för uttag av vatten allmänt vedertaget. Det gäller dock inte för ansökningar om tillstånd till uttag för kommunal dricksvattenförsörjning, där domstolarna hittills inte har tidsbegränsat tillstånden. Sveriges geologiska undersökning (SGU) yrkar alltid på tidsbegränsat tillstånd för grundvattenuttag.
Vatten och klimatförändringar
Skåne har ett typiskt jordbrukslandskap där både mark och klimat lämpar sig väl för vattenkrävande grönsaksodling. Högre temperaturer till följd av ett förändrat klimat leder i Skåne till längre växtsäsong och ökad avdunstning vilket kommer att göra marken torrare än tidigare under växtsäsongen. Detta i sin tur leder till att mer vatten behövs för bevattning av odlingsmark. Situationen kan också förvärras vid längre torrperioder. Risken ökar då för att naturens vattenresurser överbelastas genom ett för hårt vattenuttag, vilket exempelvis kan leda till både sinande brunnar och ytvatten.
Inte bara mänskliga aktiviteter påverkas utan även befintliga ekosystem riskerar att ta skada eftersom lägre tillflöden försämrar vattenkvaliteten. För att skydda vattenkvaliteten i sinande ytvatten och brunnar har länsstyrelsen rätt att stoppa olovligt vattenuttag, men det är ingen hållbar lösning. Utöver den enskilda och kommunala vattenförsörjningen behövs vatten inom både jordbruk och industri för att dessa verksamheter ska fungera och det ligger även i länsstyrelsens intresse att upprätthålla ett välfungerande näringsliv. Att anlägga bevattningsmagasin och våtmarker, som är rätt utformade och rätt placerade i landskapet, som kan fyllas vid högflöden kan vara bra åtgärder för att behålla vatten i landskapet och utgöra en del av omställningen till en mer hållbar vattenhantering.
Tidsbegränsning som en lösning
Grundvattenbildningen och ytvattentillgångarna kan komma att se väldigt annorlunda ut i framtiden vilket kan ändra samhällets miljökrav så att de ligger mer i linje med den tidens vattenanvändning. Inte bara den tekniska utvecklingen inom jordbruket och industrin kan komma att spela in, utan även ökad kunskap om klimatförändringar och dess påverkan på grundvattnet. Länsstyrelsen i Skåne ser därför fortsatt tidsbegränsade tillstånd för vattenuttag som en nödvändig lösning för att skydda länets vattenresurser. Dagens tidsbegränsade tillstånd löper vanligtvis över en period på 20-30 år, men det är lokala förhållanden som avgör den faktiska löptiden, som alltså kan vara både kortare och längre.
Reaktioner från omgivningen
När länsstyrelsen började driva frågan om tidsbegränsade tillstånd för vattenuttag fanns ett stort motstånd bland verksamhetsutövarna. Dels fanns en oro att tillstånden inte skulle kunna förnyas när de löpt ut, dels fanns en osäkerhet kring tillståndens varaktighet vilket skulle kunna förhindra stora investeringar. Länsstyrelsen i Skåne fortsatte dock yrka på att tidsbegränsade tillstånd är en nödvändig lösning för att anpassa samhället till kommande klimatförändringar och säkra framtida vattenförsörjning. Att bedöma vattenbehovet på lång sikt är svårt och det är heller inte rimligt att en enskild verksamhetsutövare ska kunna göra anspråk på en naturresurs som vatten i en sådan utsträckning att verksamhetsutövaren för all framtid beviljas tillstånd för vattenuttag.
Praktiska utmaningar
Det finns fortsatt många gamla tillstånd som behöver kontrolleras, men det är ekonomiskt och tidsmässigt omöjligt att kontrollera vattenstatus och balans för alla ytvatten och brunnar. Därför genomför Länsstyrelsen i Skåne periodvisa tillsynskampanjer och kontrollerar då noggrant ett område där man anser att det finns risk för vattenbrist. Inom ramen för åtgärdsprogrammet i vattenförvaltningen har en sådan tillsynskampanj pågått under 2018–2021. Under vissa omständigheter, till exempel när enskilda verksamheter riskerar ta skada, kan länsstyrelsen vid misstänkt vattenbrist stoppa olovligt vattenuttag eller begära omprövning av vattendomar. Ofta initieras en kontroll efter klagomål om sinande brunnar.
Alla vattendomar baseras på beräkningar av hur mycket vatten som finns och återskapas inom det område tillståndsansökan avser. Det är den enskilde sökanden som redovisar de uppgifter som krävs, men resultaten kan variera, i synnerhet eftersom mängden grundvatten kan vara svår att uppskatta i jämförelse med ytvatten. Är skillnaden stor mellan beräkningar och faktiska förhållanden kan det leda till ett överuttag av vatten. En utmaning består i att avgöra var gränsen går för när ett områdes vattenstatus påverkas till det negativa. Det saknas både forskning och beslutsunderlag inom området. Länsstyrelsen i Skåne län vill därför att expertmyndigheter som SGU ska arbeta i syfte att skapa ett tak för vattenuttag. Det är fortfarande svårt att göra denna gränsdragning. SGU arbetar med att uppdatera bedömningsgrunderna för grundvatten. Hur mycket vikt som kommer läggas vid den kvantitativa statusen och tillåtligheten (prövad enligt Miljöbalken) återstår att se. Det bedöms vara ett angeläget underlag, främst i samband med domstolarnas tillståndsprövningar. En utmaning är också att det inte finns data sammanställd på hur mycket vatten som faktiskt tas ut. Länsstyrelsen har som tillsynsmyndighet i princip bara tillgång till uppgifter om hur stora uttag som medgetts i vattendomen.
En annan utmaning gäller statusklassningen av vattenförekomster som kan göras då problem med den kvantitativa statusen missas. En vattenförekomst kan vara starkt påverkad lokalt medan klassningen görs för en hel vattenförekomst. För många stora vattenförekomster kan det innebära att statusen blir missvisande exempelvis vid en tillståndsprövning. I ett exempel för Skåne finns förslag om att dela upp den stora grundvattenförekomsten Kristianstadslätten i Norra respektive Södra Kristianstadslätten. Det är ett generellt problem att det finns för lite data; mer konkret underlag skulle behöva samlas in. Dels när det gäller omfattningen på nyttjandet av vattentäkten, men även avläsning av vattennivåer i tillståndsgivna brunnar och i omkringliggande observationsbrunnar, som behöver ske mer frekvent för att utgöra ett användbart underlag. En väg kan vara att kontrollen av nivåer ska vara tätare i början av tillståndstiden för att senare glesas ut. Under 2018–2020 utökade SGU övervakningen av grundvattennivåer.
Framtid
Målet är att alla nya vattendomar i Skåne ska bli tidsbegränsade, inte bara för privata verksamhetsutövare inom jordbruk och industri utan även för kommunerna i länet. Domstolarna har ännu inte börjat tidsbegränsa de kommunala uttagen för allmän vattenförsörjning, men länsstyrelsen fortsätter att yrka tidsbegränsning av dessa vid tillståndsprövningar. Äldre vattendomar som inte nyttjas behöver ses över, och om de inte längre behövs så bör de återkallas. Länsstyrelsen anser att lagstiftningen för detta behöver ändras eftersom en tillståndshavare själv inte kan begära återkallelse.
Samtidigt som vattendomar görs tidsbegränsade kommer Länsstyrelsen i Skåne försöka påverka så att framtida omprövningar när tillståndstiden går ut kan ske förenklat och därmed minska kostnaden för den sökande. Vid omprövning kan det möjligen räcka med att följa upp vattenstatus och vattenkvalitet under till exempel 20 år. Om statusen är god borde tillstånd kunna medges utan fördyrande omkostnader för den enskilda.
Som lagstiftningen är skriven finns ett undantag från tillståndsplikten när det gäller vattenuttag för husbehov. Vatten till husdjur räknas som husbehov och det finns ingen begränsning uppåt. Flera län har drivit på för att stora djurhållare ska betraktas som industriellt uttag. Det har inte lett till någon förändring än, men Svea Hovrätt skriver i en dom (2020-12-21, M 1853-20) att lagstiftningen borde ses över.
Olika åtgärder för att fördröja vattnet i landskapet har premierats under de senaste åren. Länsstyrelsen Skåne upplever för närvarande ett mycket stort tryck på att bygga bevattningsmagasin och bevattningsvåtmarker.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.