Värmestress i kostall, Lindhs djur och natur, fördjupning

Värmeböljor är inte bara farligt för oss människor utan även för våra djur. Både nötkreatur, grisar och fjäderfän påverkas av höga temperaturer. Även om Sverige idag inte utsätts för så intensiva värmeböljor som södra Europa kommer klimatförändringarna innebära utmaningar för svensk djurhållning.  För att klara extremväder i framtiden behövs stallbyggnader som kan stå emot både värme och extrem nederbörd. På Hanåsa gård har satsningar på ventilation och isolering av stallet minskat risken för värmestress hos korna.

Kusinerna Milton och Joakim Lindh driver en av Sveriges största mjölkgårdar med 700 mjölkkor och lika många kvigor. Totalt har Lindhs djur och natur fyra gårdar i trakterna kring Högsby i Kalmar län, och på Hanåsa gård finns mjölkproduktionen. År 2012 stod ett nytt lösdriftsstall färdigt, där mjölkkor och kvigor huserar idag. I det nya stallet satsades det på både djurhälsa och arbetsmiljö.

Värmestressens konsekvenser för mjölkkor

Kor
Värmestress påverkar kornas förmåga att producera mjölk. Foto Lindhs djur och natur Förstora Bild

Vid för höga temperaturer kan kor utsättas för värmestress, vilket är när ett djur inte kan göra sig av med tillräckligt mycket överskottsvärme för att behålla en normal kroppstemperatur. Kornas kroppstemperatur påverkas delvis av yttre faktorer, såsom omgivningens temperatur och luftfuktighet. Dessutom styrs deras temperatur av inre faktorer såsom värmen som produceras vid matsmältning. Korna hanterar därför höga omgivningstemperaturer genom att äta mindre för att undvika att höja sin kroppstemperatur ytterligare. De försöker även hålla nere kroppstemperaturen genom att flämta och svettas. En ko andas normalt 15-30 gånger per minut, så när kon andas över 40 gånger per minut är detta ett tecken på värmestress. Ett annat tecken är en fuktig hårrem.

Kor påverkas av värme redan vid relativt låga temperaturer och vissa beteendeförändringar har märkts redan vid 21 grader Celsius. Vid 25 grader ökar kornas kroppstemperatur och de börjar andas snabbare och äter mindre. En 5-dagarsperiod med temperaturer runt 30 grader får ihållande effekter på mjölkkor. Värmestress påverkar främst kornas förmåga att producera mjölk och minskar även fetthalten i mjölken. Vid 25 grader Celsius och en relativ fuktighet på 75 procent minskar kons mjölkproduktion med cirka 13 procent. Minskat foderintag under värmeböljor får även effekt på mjölkproduktionen flera dagar efteråt. Värmestress kan dessutom påverka kornas förmåga att visa brunsttecken.

Det finns regler för vilken dimensionering svenska stallar måste ha på sin ventilation. För att klara framtidens värmeböljor behövs dock en ventilationskapacitet på 20 procent över dagens lagstadgade nivåer.

Ett isolerat och ventilerat stall

Stallet som byggdes på Hanåsa gård har varm lösdrift, det vill säga att korna inte står uppbundna utan kan röra sig fritt i en isolerad byggnad. Dessutom finns robotmjölkningsmaskiner där korna själva väljer när de vill mjölkas. Taket på stallet är välisolerat och isoleringen ligger i flera olika lager för att undvika skarvar. Stall med isolerade tak är både svalare på sommaren och håller värme bättre under vintern. För att klara av kraftig nederbörd byggdes taket utan rännor och istället anlades dräneringsbäddar av makadam på marken under takkanten.

Kostallet har öppningsbara långsidor och taknock för att kunna utnyttja naturkrafterna och skapa naturlig ventilation. Naturlig ventilation kan skapas både genom att vinden blåser frisk luft genom stallet och genom skorstenseffekt. Skorstenseffekten skapas då den uppvärmda luften i stallet stiger och släpps ut genom den öppna taknocken, vilket resulterar i att frisk luft dras in från sidorna. Långsidorna på stallet i Hanåsa har luckor av tjock plast som kan höjas och sänkas. Som mest kan de öppnas nästan två meter. Taknockens ventilationsluckor går att öppna 12 decimeter, vilket är dubbelt så mycket som rekommendationen.

Dessutom installerades cirkulationsfläktar för att öka luftgenomströmningen ytterligare. Fläktarna är snedställda mot golvet för att trycka ner luft samt riktade åt samma håll för att skapa en stark luftström.

Samtidigt som det nya stallet byggdes renoverades även gamla stallar, som idag har öppningsbar taknock för att skapa naturlig ventilation. I framtiden kan de sätta in fläktar även i de äldre stallen om det skulle behövas.

Effekter

Efter inflyttningen i det nya stallet har Milton och Joakim märkt att korna mår bättre och tecknen på värmestress har minskat. Dessutom är luftkvaliteten bättre och det finns mycket mindre insekter i byggnaden än i de gamla stallen. Insekter är ett stort irritationsmoment för korna och även potentiella smittbärare. Dessutom har arbetsmiljön för människorna som jobbar i stallet förbättrats både när det kommer till luftkvalitet och temperatur.

Utmaningar

För att maximera den naturliga ventilationen kan det vara bra att placera stallet så att de öppningsbara långsidorna är i rät vinkel mot den vanligast förekommande vindriktningen. För stallet på Hanåsa skulle det innebära en nord-sydlig placering. Stallet är dock placerat i öst-västlig riktning, delvis för att det ska vara möjligt att installera solceller på taket. Dessutom skulle en syd-nordlig placering ökat risken att taket skulle blåsa bort vid kraftiga stormar.

Korna behöver god tillgång till vatten under värmeböljor. Svalt dricksvatten kyler ner korna, men är vattnet smutsigt ökar risken för smittspridning under varma perioder. På Hanåsa har korna tillgång till rent vatten och rengjorda vattenkar, vilket en viktig åtgärd för att korna ska kunna hålla sig svala och friska under heta sommarmå­nader.

Finansiering

Att bygga det nya stallet samt uppdatera de gamla kostade totalt 74 miljoner kronor. Projektet fick 900 000 kronor i investeringsstöd från Jordbruksverket och LIP (Lokala Investeringsprogram). Kostnaden för just ventilationen var inte en stor del av den totala kostnaden för bygget.

Övrigt

Svenskt lantbruk kommer även stå inför andra stora utmaningar i ett förändrat klimat. Tillgången på vatten under året kommer att förändras i sydöstra Sverige. Både torka och skyfall, låga vattennivåer och översvämningar är att räkna med.

För att undvika de negativa konsekvenserna av extremväder har kusinerna Milton och Joakim bland annat anlagt fyra våtmarker, en vid varje gård. Förutom att minska risken för översvämningar renar våtmarkerna dräneringsvattnet från åkrarna vilket bidrar till ett jämnare flöde och mindre läckage av näringsämnen till övriga vattendrag och Östersjön. De har även beviljats årlig vattenupptagning från ån som flyter förbi fastigheterna för att kunna bevattna under torrperioder, men återanvänder idag så mycket vatten som möjligt inom verksamheten.