Vallar skyddar mot framtida översvämning i Kristianstad, fördjupning

Kristianstad har på grund av sitt låglänta läge nära vatten en överhängande risk att översvämmas. År 2002 var stora delar nära att översvämmas och sedan dess pågår arbetet med att skydda staden med vallar och pumpstationer som hindrar vattnet från att rinna in. Projektet ska säkra Kristianstad mot översvämningar både i nuvarande och framtida klimat.

Kristianstad ligger i nordöstra Skåne och i dagsläget bor cirka 35 000 människor i staden.  Kristianstad ligger invid Hammarsjön, med Helge å som rinner utmed staden. Helge å passerar sedan genom Hammarsjön för att därefter mynna ut i Hanöbukten söder om Åhus. Sveriges lägsta punkt ligger precis utanför Kristianstad på 2,41 meter under havsnivån. Kristianstads låglänta placering i det våtmarkstäta området hade från början försvarsstrategiska skäl men idag innebär läget istället en utsatthet i samband med extremväder, vilken kommer förstärkas ytterligare i och med pågående klimatförändringar.  

Nära en katastrof

På 1800-talet torrlades en vik av Hammarsjön, den så kallade Nosabyviken, för att frigöra åkermark. Som skydd mot sjön byggdes en vall, Hammarslundsvallen. Den skyddar området innanför vallen mot vattnet i Hammarssjön. Vallen går att likna vid en omvänd damm men istället för att hålla vattnet inne i dammen ska invallningen hålla vattnet ute. Idag ligger 60 % av stadens yta på den gamla sjöbottnen. På området finns bland annat centralsjukhuset och väg E22.

Kristianstad invallning
Detta område var tidigare sjöbotten. Idag utgör området 60 % av Kristianstad stad. Illustration Michael Dahlman, Kristianstad kommun Förstora Bild

Att Kristianstad ligger låglänt och nära vatten innebär att det finns ett översvämningshot. Antal dagar med kraftig nederbörd förväntas i framtiden öka i Helge ås avrinningsområde vilket innebär ett högre vattenstånd i ån. Andra samverkande faktorer i avrinningsområdet, såsom snösmältning, hög markfuktighet, högt vattenstånd i sjöar samt magasinsfyllning i reglerade vattendrag bidrar på liknande sätt till ett ökat vattenstånd i ån.  

Havsnivån har också en inverkan på vattenståndet i Helge å. Beräkningar som SMHI har gjort visar att medelvattenytan kan stiga med cirka en meter vid Åhuskusten fram till år 2100. Både ån och Hammarsjön ligger cirka en meter över havet och en högre framtida havsnivå medför därför en ökad dämning av Helge å, vilket i sin tur innebär en högre ”basnivå” av vattenståndet i ån. Även om Kristianstad inte ligger vid kusten påverkas staden alltså av havsnivån.

Vallprojektet

År 2002 inträffade ett högvatten som gjorde att Hammarslundsvallen, som skyddar östra delen av Kristianstad, var nära att brista. Vattenståndsvärden på 2,15 meter över medelvattennivån uppmättes då i Helge å. Anledningen var kraftiga regn och snabb snösmältning samtidigt som tjälen låg kvar i marken, vilket innebar höga vattenflöden både i ån och i Hammarsjön.

Som en akut åtgärd lades en tryckbank bakom vallen bestående av 45 000 ton bergkross för att försöka förhindra en översvämning. All bebyggelse klarade sig men stora delar av Tivoliparken, som ligger intill Helge å, översvämmades.

Om vallen hade brustit så hade stora delar av Kristianstad lagts 3,5 - 4,5 meter under vatten. Tusentals människor skulle ha drabbats och ett flertal viktiga samhällsfunktioner slagits ut, däribland centralsjukhuset, reningsverket och räddningsstationen. För att undvika en katastrof liknande den som var nära att inträffa 2002 beslutade kommunen att förstärka Hammarslundsvallen och samtidigt bygga nya skyddsvallar som skyddar andra delar av staden från högvatten i Helge å.

Regnet som faller innanför vallarna har inte någon naturlig avrinning.  År 2014 hade 5 pumpstationer installerats för att klara av att avlägsna framtida nederbördsmängder. Arbete pågick även för att öka pumpkapaciteten på åtminstone en av pumparna från 4,5 kubikmeter per sekund till mellan 8 och 13 kubikmeter per sekund.

Hela projektet förväntas vara genomfört år 2025. Totalt ska 10 kilometer skyddsvall byggas och ytterligare en pumpstation installeras, så att det totalt finns 6 pumpstationer som kan pumpa ut vatten. Projektet hade år 2014 kommit halvvägs.

Skydd mot extrema händelser

Konsekvenserna som inträffar om vallarna skulle brista är så pass allvarliga att vallsystemet innehar den högsta riskklassen enligt Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, RIDAS. Dimensionering av en damm i den riskklassen ska klara det värsta tänkbara översvämningsscenario som kan inträffa. För Kristianstads del innebär det ett flöde i Helge å på 527 kubikmeter per sekund samtidigt som havets nivå är 2 meter över dagens medelnivå. Ett sådant scenario, när båda tillfällena inträffar samtidigt, innebär en höjning med cirka 3-4 meter av vattenståndet i Hammarsjön och Helge å.

Vallarna utformas som jord-och filtervallar, med en inre kärna av morän som släpper igenom en liten mängd vatten. De förstärks med tryckbankar inåt land. Detta ökar hållfastheten i vallen. På vissa håll behövs det 3,5 - 4,5 meter höga vallar, på andra håll kan man nöja sig med lägre vallar. Alla delar av staden kommer dock inte skyddas. Tivoliparken som översvämmades år 2002 kommer inte vallas in utan kommer tillåtas översvämmas. 

Längs med Hammarslundsvallen, vid utloppet av en kanal som rinner genom staden, har man installerat en pumpstation som heter Södra dämmet. Där finns även en höj- och sänkfunktion av själva utloppet av kanalen, så att den kan höjas vid högvattenstånd i Helge å. På så sätt rinner inte vatten från Helge å in i kanalen. Pumpstationen pumpar bort det överflödiga vatten som samlas vid en nivåhöjning av kanalen. Pumpen klarar 2 kubikmeter per sekund. 

De allra högsta vattenflödena i Helge å beräknas bli något lägre i framtiden eftersom framtida vintrar förväntas få mindre snö och tjäle i marken som smälter.  Trots detta så kommer Kristianstad sannolikt behöva projektera vallarna för nya scenarier så länge som staden ligger kvar på sin nuvarande plats.

Effekter av lösningen

+ Långsiktigt skydd mot översvämning av staden

+ Skydd av samhällsviktig verksamhet

+ Kristianstad kan ligga kvar på sin nuvarande plats

+ Trygghet för stadens invånare

- Kostsam process

- Många intressen står mot varandra

- Kräver kontinuerlig tillsyn då vallarna aldrig får brista

Finansiering

Hela projektet beräknas kosta cirka 300 miljoner kronor inkluderat statliga bidrag från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSB:s bidrag kommer i slutändan uppgå till 60 % och pengarna kommer från statsbidraget för förebyggande av naturolyckor. Kommunen finansierar resterande kostnader samt efterföljande driftunderhåll.  

År 2014 hade projektet kostat 127 miljoner kronor, se delkostnader nedan (baserat på siffror från år 2014). Andelen som är finansierat av statligt bidrag uppgår i dagsläget till 75 %.

Delkostnader skyddsvallar (Miljoner kronor)

Uddevallen 8
Hammarslundsvallen 20
P2 Norr S Dämmet 25
E22 Tivoliparken 16
Nord Östra vallprojekt 18
Bomgatan, Östra vallen 40
Västra vallen 28

Utmaningar och erfarenheter

Projektet drivs kommunövergripande med flera berörda förvaltningar involverade på Kristianstad kommun. Kristianstad har inga planer på att flytta staden så den omvända dammen får inte brista, underhållsansvaret finns alltid kvar.  Dammtekniskt ansvarig är kommundirektören och RIDAS-ansvarig är Karl-Erik Svensson. Projektansvaret ligger hos en styrgrupp på kommunen.

Då det gäller ett så omfattande projekt blir förstås omständigheterna därefter. En utmaning som väntas är att tillgodose andra näringars intressen när vallprojektet påverkar infrastruktur och annan mark än kommunens. Det gör att projektet sannolikt drar ut på tiden.

Hammarslundsvallen har varit en utmaning för staden. När vallen var nära att rasa år 2002 lades en tryckbank av stenar bakom vallen som skydd. År 2003 påbörjades bygget av en ny vall innanför den gamla. Då uppstod en snedbelastning som man inte hade räknat med som gör att tryckpunkten hela tiden förskjuts i sidled. Detta kommer att åtgärdas i slutet av projektet så att tryckpunkten förblir stilla.