Variationsrik skog klimatanpassar skogsbruket

Lokala naturskogar är förebilden i skogsbruksmetoden Lübeckmodellen. Skogsbruksmetoden är ett exempel på en metod som ger förutsättningar att möta de förändringar som ett varmare klimat innebär.

Skogsbruket och klimatförändringar

De utmaningar som skogsbruket står inför till följd av klimat och klimatförändringar är bland andra bränder, ökad torkrisk, samt risken för rotröta, stormfällning och skador av granbarkborrar och andra skadeinsekter. Skogsavverkning medför även en ökad risk för ras och skred. Den svenska skogen brukas idag främst med kalhyggesbruk och domineras av tall- och granplanteringar. Detta är tillsammans med igenväxning de faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige. Skogsstyrelsen identifierar ett flertal risker, och en åtgärd som omnämns är att arbeta för ökad variation av trädslag samt rätt trädslag på rätt plats i de svenska skogarna.

Lübeckmodellen och klimatanpassning

Lübeckmodellen är en ekosystembaserad skogsbruksmetod som strävar efter att den brukade skogen skall likna en så naturlig skog som möjligt. Det görs genom att utgå ifrån den för platsen naturliga skogstypen. Skogen sköts så att den tillåts att växa och anpassa sig till de rådande mark- och klimatförutsättningarna. Gallring görs till viss del med Lübeckmodellen och träden skördas genom plockhuggning i stället för genom kalhyggen. På så vis får skogen hela tiden finnas kvar utan inblandning av omfattande plantering, markberedning eller röjning. Skogsbruk i variationsrik skog gör också att riskerna sprids. Detta utgör den viktigaste skillnaden från kalhyggesbruket.

Bokskog till vänster och granskog till höger.
Till vänster, naturlig bok- och ekblandskog. Till höger, anlagd granskog. Lygnerns norra strand, Halland. Foto Mikael Karlsson

I en skog skött med Lübeckmodellen finns uppväxta träd över hela fastigheten vilket värnar de skogslevande arterna. Träden tillåts även bli större till skillnad från ett kalhyggesbruk. Tack vare att skogen alltid finns kvar minskar risken för ras och skred i samband med kraftiga skyfall. I ett varmare klimat skulle en större andel lövträd minska risken för brandspridning då lövträdens lövkronor inte är lika lättantändliga som barrträdens. Dessutom är blandskog mer motståndskraftig för rottickan som lätt leder till rotröta. Ju större lövandel desto mindre sannolikhet är det för stormfällning. En naturligt växande blandskog med träd i olika åldrar är mer motståndskraftig mot skadeinsekter, till exempel granbarkborren. Trädslag som får växa på sin naturliga plats har bättre förutsättningar att klara av torka och skyfall.

Sammantaget är Lübeckmodellen en skogsbruksmetod med naturligt växande träd i olika åldrar som tar hänsyn till biologisk mångfald. Metoden minskar samtidigt riskerna som det rådande och kommande klimatet innebär för skogsbruket.

Det finns exempel som pekar på att Lübeckmodellen är lönsam på lång sikt vad avser ekonomi, värde på tillgången, samt bevarande av biologisk mångfald.

Utmaningar

Arbetet skiljer sig till stor del mellan ett ekosystembaserat skogsbruk, så som Lübeckmodellen och ett kalhyggesbruk, vilket innebär att det delvis krävs annan kunskap än tidigare.

Kontakt för mer information om exemplet

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.