När Karlskrona grundades valdes platsen efter flottans behov av en isfri hamn och en skärgård att anlägga ett fast kustförsvar i. Dricksvattentillgången var begränsad men flottan lät sig inte hindras av det och under en del av stadens historia skeppades vatten med båt till staden. Idag hämtas dricksvattnet från Lyckebyån som har en nyckfull vattenkvalité.
Ån är ett långt ytvattendrag med föroreningsrisk från flera vägpassager. Om ett fordon skulle köra av vägen och läcka bensin eller diesel till ån skulle det kunna ta månader innan vattnet gick att använda som dricksvatten igen. Eftersom Karlskrona saknar reservvatten skulle det innebära allvarliga problem med att förse staden med vatten.
Dricksvattenkvalitet i Lyckebyån
När det regnar kraftigt sköljer vattnet med sig både föroreningar och ofarliga ämnen på väg till ån. Vid höga flöden i ån färgas vattnet brunt av små organiska partiklar (humusämnen) som lättare dras med av det kraftigare vattenflödet. Humusämnena är inte farliga men påverkar smaken och är svåra att rena bort. Från hagar jämte ån kan vattnet ta med sig avföring från betesdjur som kan innehålla sjukdomsframkallande mikroorganismer. Om det skulle finnas förorenad mark som vatten sköljer över på väg till ån finns det risk att föroreningen sprids till ån. I framtiden blir det vanligare med kraftiga regn och skyfall som kan spola ner mer föroreningar i ån.
På sommaren blir vattnet i Lyckebyån uppemot 20 grader varmt och kyls bara marginellt på vägen genom ledningsnät och reningsprocesser ut till konsumenterna. Den pågående temperaturökningen kommer att ge upphov till längre perioder med varmare kranvatten på sommaren. Klimatförändringarna leder också till att de mikrobiologiska riskerna ökar. I ett varmare klimat blir det möjligt för nya mikroorganismer att klara sig och generellt kommer de kunna föröka sig fortare.
Vattentillgången i Lyckebyån säkerställs genom sjöar i Småland som vattenverket enligt vattendom får kontrollera. Sjöarna har tillräckligt stora vattenmagasin för att förse Karlskrona med vatten i ungefär 450 dagar. Risken för vattenbrist är därför liten, troligtvis också på lång sikt även om Karlskrona ligger i den sydöstra delen av Sverige som i ett framtida klimatperspektiv har utpekats som känslig för vattenbrist.
Projekt Johannishusåsen
Brist på reservvatten fick ökad uppmärksamhet i regionen efter en olycka 1994 då en tankbil körde ner i Karlshamns dricksvattentäkt, Mieån, och läckte ut diesel. Karlskrona vattenverk utredde efter det flera alternativ för att skaffa reservvatten till kommunen. År 2000 valde de Johannishusåsen som det mest framkomliga alternativet i samråd med länsstyrelsen och Ronneby kommun där åsen ligger. Det har varit en lång väg till färdigställandet av projektet, men så i juni 2015 togs det äntligen i drift.
Projektet gick ut på att skapa konstgjort grundvatten genom att pumpa förbehandlat vatten från Lyckebyån två mil till Johannishusåsen som är en större rullstensås. I infiltrationsdammar filtrerar vattnet ner till gruslager i mitten av åsen och bildar ett konstgjort grundvatten. När vattnet färdats drygt fjorton dagar genom åsen pumpas det upp och tillbaka till vattenverket för slutbehandling och distribution.
Vattenskyddsområde fastställs
Under 2022 fastställdes ett nytt vattenskyddsområde, Johannishusåsen, uppströms de befintliga vattenskyddsområdena Ronneby och Johannishus Målet med att bilda ett vattenskyddsområde är att skydda vattentillgången i ett långsiktigt perspektiv som sträcker sig över flera generationer.
Resultat av Johannishusåsprojektet
Konsumenterna av vattnet får i och med projektet en kvalitetsförbättring jämfört med tidigare lösning genom tillgång till kallvatten på sommaren och en jämn hög kvalité på smaken. På vintern värmer åsen vattnet så att det blir mindre kallt. När vattnet passerar de översta markskikten renas en del av mikroorganismerna i vattnet bort. Genom att filtrera vatten genom åsen försvinner också kvarvarande humusämnen. Eventuellt kvarvarande mikroorganismer avdödas i UV-filter på vattenverket innan det går ut till konsumenterna.
Johannishusåsen försörjer Karlskrona och tio samhällen i kommunen med dricksvatten av hög kvalité. Idag används cirka 13 000 kubikmeter vatten per dygn. Vattendomen för åsen gör det möjligt att behandla cirka 50 procent mer vatten. Det underlättar för stigande vattenanvändning i framtiden, utan krav på nya investeringar i Johannishusåsen eller för ledningarna.
Resultaten av åtgärden kan sammanfattas till:
- Reservvattentäkt och trygg dricksvattentillgång
- Effektiv filtrering
- Mikrobiologiskt skydd
- Bättre och jämnare smak på vattnet
- Svalare vatten på sommaren och mindre kallt på vintern
Finansiering
Projektet beräknas ha kostat totalt 375 miljoner kronor. I den summan ingick också investeringar på 150 miljoner för anpassning av vattenverket till att förbehandla åvattnet innan det pumpas till åsen och sedan ta emot det igen. Den största enskilda kostnaden i projektet var de långa vattenledningarna som kostade 135 miljoner, betydligt mer än kostnaden för att undersöka åsen och anlägga infiltrationsdammar där.
I posten på tio miljoner kronor för undersökningar ingick hydrologiska, geologiska och arkeologiska undersökningar. Det finns rikligt med fornlämningar i området och flera uppskattade fynd gjordes, men ledde samtidigt till att de arkeologiska undersökningarna blev dyrare och mer tidskrävande.
Investeringskostnader för projektdelar (miljoner kronor)
- Ledningar 135
- Nya byggnader 60
- Undersökningar 10
- Rättsprocesser 10
- Infiltrationsdammar 10
- Anpassning av VA-verket 150
- Totalt 375
Nu när projektet är färdigt kostar det cirka 15 miljoner kronor per år i kapitalkostnader och fem miljoner i elkostnader, drift samt underhåll. Avbetalningstiderna för ledningarna blir 50 år, byggnader tar 25 år och maskiner betalas på tio år.
Erfarenheter
Projektet började som ren riskhantering för att skaffa reservvatten men blev en välkommen lösning på brunifieringen av vattnet i Lyckebyån som har ökat markant de senaste 20 åren. Johannishusåsen var ett omfattande projekt med många berörda markägare och flera intressen som skulle tillgodoses, vilket gjorde att det tog tid att genomföra. Den ursprungliga tidplanen var att bli klar under 2006 vilket inte var möjligt eftersom det då pågick både rättsprocesser och undersökningar av åsen.
Utan ett gott samarbete med länsstyrelsen hade det varit svårt att genomföra projektet. När Karlskrona vattenverk identifierat Johannishusåsen som mest lämplig för att lösa dricksvattenproblemet hjälpte länsstyrelsen till med att peka ut ett par områden som de skulle kunna tänka sig godkänna verksamhet i. Större delen av åsen är naturreservat och området är rikt på fornlämningar. Lösningen för att inte påverka området mer än ringa blev att använda gamla grustag till infiltrationsdammar så att bara redan påverkad natur exploaterades.
Politisk enighet skapade en stabil grund för att kunna genomföra projektet som både tagit lång tid och kostat mycket pengar. År 2000 togs ett blocköverskridande politiskt beslut om att genomföra Johannishusåsprojektet.
Dåvarande chef för vattenverket konstaterade i efterhand att antalet rättsprocesser kunde ha varit betydligt fler och att en god dialog med berörda markägare har bidragit till att minska antalet överklaganden. Projektledningen har haft korta kontaktvägar till markägarna och varit noga med att göra rätt för de intrång och begränsningar som projektet har medfört för berörda parter.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.