Säkert dricksvatten i Karlskrona, fördjupning

I Karlskrona säkras tillgången på dricksvatten genom att förbehandlat vatten från vattenverket pumpas till en rullstensås där det renas ytterligare och lagras naturligt. När vattnet filtrerats genom åsen pumpas det tillbaka och konsumenterna får säker tillgång till ett dricksvatten med högre och jämnare kvalité.

När Karlskrona grundades valdes platsen efter flottans behov av en isfri hamn och en skärgård att anlägga ett fast kustförsvar i. Dricksvattentillgången var begränsad men flottan lät sig inte hindras av det och under en del av stadens historia skeppades vatten med båt till staden. Idag hämtas dricksvattnet från Lyckebyån som har en nyckfull vattenkvalité.

Ån är ett långt ytvattendrag med föroreningsrisk från flera vägpassager. Om ett fordon skulle köra av vägen och läcka bensin eller diesel till ån skulle det kunna ta månader innan vattnet gick att använda som dricksvatten igen. Eftersom Karlskrona saknar reservvatten skulle det innebära allvarliga problem med att förse staden med vatten.

Dricksvattenkvalitet i Lyckebyån

När det regnar kraftigt sköljer vattnet med sig både föroreningar och ofarliga ämnen på väg till ån. Vid höga flöden i ån färgas vattnet brunt av små organiska partiklar (humusämnen) som lättare dras med av det kraftigare vattenflödet. Humusämnena är inte farliga men påverkar smaken och är svåra att rena bort. Från hagar jämte ån kan vattnet ta med sig avföring från betesdjur som kan innehålla sjukdomsframkallande mikroorganismer. Om det skulle finnas förorenad mark som vatten sköljer över på väg till ån finns det risk att föroreningen sprids till ån.

Klimatförändringarna kommer leda till att de mikrobiologiska riskerna ökar. I ett varmare klimat blir det möjligt för nya mikroorganismer att klara sig och generellt kommer de kunna föröka sig fortare. I framtiden blir det också vanligare med kraftiga regn och skyfall som kan spola ner mer föroreningar i ån.

På sommaren blir vattnet i Lyckebyån uppemot 20 grader varmt och kyls bara marginellt på vägen genom ledningsnät och reningsprocesser ut till konsumenterna. Den framtida temperaturökningen kommer att ge upphov till längre perioder med varmare kranvatten på sommaren.

Vattentillgången i Lyckebyån säkerställs genom reglerade sjöar i Småland som vattenverket kontrollerar. Sjöarna har tillräckligt stora vattenmagasin för att förse Karlskrona med vatten i ungefär 450 dagar, även om det skulle vara konstant torka. Risken för vattenbrist är därför liten, troligtvis också på lång sikt även om Karlskrona ligger i den sydöstra delen av Sverige som i ett framtida klimatperspektiv har utpekats som känslig för vattenbrist.

Projekt Johannishusåsen

Brist på reservvatten fick ökad uppmärksamhet i regionen efter en olycka 1994 då en tankbil körde ner i Karlshamns dricksvattentäkt, Mieån, och läckte ut diesel. Karlskrona vattenverk utredde efter det flera alternativ för att skaffa reservvatten till kommunen. År 2000 valde de Johannishusåsen som det mest framkomliga alternativet i samråd med länsstyrelsen och Ronneby kommun där åsen ligger. Det har varit en lång väg till färdigställandet av projektet, men så i juni 2015 togs det äntligen i drift. På kommunens hemsida finns en kronologisk steg-för-steg beskrivning av projektet.
Projektet steg för steg - Information om hur arbetet i Johannishus har framskridit (Karlskrona kommun)

Projektet går ut på att skapa konstgjort grundvatten genom att pumpa förbehandlat vatten från Lyckebyån två mil till Johannishusåsen som är en större rullstensås. I infiltrationsdammar ska vattnet få filtrera ner till gruslager i mitten av åsen och bilda ett konstgjort grundvatten. När det vattnet färdats drygt fjorton dagar genom åsen pumpas det upp och tillbaka till vattenverket för slutbehandling och distribution. Vattnets färdväg visas i figur 1 och de tekniska stegen i figur 3.

Vattenskyddsområde bildas

Rullstensåsar ger en naturlig och effektiv rening av vattnet som filtreras genom åsen. På kanterna av åsen finns finkornigt sediment som hindrar vattnet från att läcka ut vid sidan. Figur 2 visar var infiltrationsdammar och brunnar har placerats. På kommunens hemsida finns en teknisk beskrivning av projektet. Målet med att bilda ett vattenskyddsområde är att skydda vattentillgången i ett långsiktigt perspektiv som sträcker sig över flera generationer. 
Tekniskt underlag - Vattenskyddsområde för Johannishusåsen Förslag till skyddsområde (pdf)

Vattenmagasinet i Johannishusåsen ger reservvatten i cirka två veckor vilket räcker ifall vattenintaget i Lyckebyån tillfälligt skulle behöva stängas. Om en allvarlig förorening skulle inträffa i Lyckebyån finns möjlighet att ta vatten ifrån Nättrabyån genom vattenledningen som passerar ån på vägen till åsen. Det förser Karlskrona med en reservvattentäkt och säker dricksvattenförsörjning.

Konsumenterna av vattnet kommer att uppleva en kvalitetsförbättring genom tillgång till kallvatten på sommaren och en jämn hög kvalité på smaken. På vintern kommer åsen att värma vattnet så att det blir mindre kallt. När vattnet passerar de översta markskikten renas en stor del av mikroorganismerna i vattnet bort. Genom att filtrera vatten genom åsen försvinner också kvarvarande humusämnen. Kvarvarande mikroorganismer dödas i ett UV-filter på reningsverket innan det går ut till konsumenterna.

Johannishusåsen försörjer Karlskrona och 10 samhällen i kommunen med dricksvatten av hög kvalité. Vattendomen för åsen gör det möjligt att behandla cirka 50 % mer vatten än de i medeltal cirka 13 000 kubikmeter/dygn som används idag. Marginalen möjliggör framtida stigande vattenanvändning utan krav på nya investeringar i Johannishusåsen eller ledningarna.

Projektet blir en del av att effektivisera vattenförsörjningen i kommunen där ett par små vattenverk kommer kunna läggas ner och vatten från Johannishusåsen pumpas dit och förser de abonnenterna. Det kommer att sänka kostnaderna för vattenverket och höja kvalitén för berörda konsumenter.

Användningen av kemikalier blir möjlig att minska när åsen tar över delar av vattenreningsprocessen, användningen av klor kan eventuellt tas bort helt. Pumpningen av vatten två mil fram och tillbaka kommer öka elförbrukningen för att producera dricksvatten.

Många markägare har fått mark exproprierad där vattenledningen dragits eller hamnat i det nya vattenskyddsområdet som upprättas vid Johannishusåsen. De berörda har fått lagstadgad ersättning för expropriationer och skälig ersättning har betalats till näringsidkare som till följd av projektet fått inkomstbortfall. De flesta har i slutändan varit nöjda med uppgörelserna även om det blivit ett par rättsprocesser.

Resultat av Johannishusåsprojektet

• Reservvattentäkt och trygg dricksvattentillgång
• Effektiv filtrering
• Mikrobiologiskt skydd
• Minskad användning av kemikalier
• Bättre och jämnare smak på vattnet
• Svalare vatten på sommaren och mindre kallt på vintern

Finansiering

Projektet beräknas ha kostat totalt 375 miljoner kronor. I den summan ingår också investeringar på 150 miljoner för anpassning av vattenverket till att förbehandla åvattnet innan det pumpas till åsen och sedan ta emot det igen. Den största enskilda kostnaden i projektet var de långa vattenledningarna som kostade 135 miljoner, betydligt mer än kostnaden för att undersöka åsen och anlägga infiltrationsdammar där.

I posten på 10 miljoner kronor för undersökningar ingår hydrologiska, geologiska och arkeologiska undersökningar. Det finns rikligt med fornlämningar i området och flera fynd gjordes vilket är roligt samtidigt som de arkeologiska undersökningarna blev dyrare och mer tidskrävande.

Investeringskostnader för projektdelar (miljoner kronor)
• Ledningar 135
• Nya byggnader 60
• Undersökningar 10
• Rättsprocesser 10
• Infiltrationsdammar 10
• Anpassning av VA-verket 150
• Totalt 375

Nu när projektet är färdigt kostar det cirka 15 miljoner kronor per år i kapitalkostnader och 5 miljoner i elkostnader, drift samt underhåll. Avbetalningstiderna för ledningarna blir 50 år, byggnader tar 25 år och maskiner betalas på 10 år.

Erfarenheter

Projektet började som ren riskhantering för att skaffa reservvatten men blir en välkommen lösning på brunifieringen av vattnet i Lyckebyån som har ökat markant de senaste 20 åren. Johannishusåsen är ett omfattande projekt med flera intressen som ska tillgodoses och många berörda markägare vilket gjort att det tagit tid att genomföra. Originaltidsplanen var att bli klar under 2006 vilket inte var möjligt eftersom det då pågick både rättsprocesser och undersökningar av åsen.
 
Utan ett gott samarbete med länsstyrelsen hade det varit svårt att genomföra projektet. När Karlskrona vattenverk identifierat Johannishusåsen som mest lämplig för att lösa dricksvattenproblemet hjälpte länsstyrelsen till med att peka ut ett par områden som de skulle kunna tänka sig godkänna verksamhet i. Större delen av åsen är naturreservat och området är rikt på fornlämningar. Lösningen för att inte påverka området mer än ringa blev att använda gamla grustag till infiltrationsdammar så att bara redan påverkad natur exploaterades.

Politisk enighet skapade en stabil grund för att kunna genomföra projektet som både tagit lång tid och kostat mycket pengar. År 2000 togs ett blocköverskridande politiskt beslut om att genomföra Johannishusåsprojektet.

Chefen för vattenverket kan i efterhand konstatera att antalet rättsprocesser kunde ha varit betydligt fler och att en god dialog med berörda markägare har bidragit till att minska antalet överklaganden. Projektledningen har haft korta kontaktvägar till markägarna och varit noga med att göra rätt för de intrång och begränsningar som projektet har medfört för berörda parter.
 

Kontakt för mer information om exemplet