Rent dricksvatten, Östersund, fördjupning

Sveriges dricksvattenförsörjning utsätts för allt större prövningar. Med ett förändrat klimat förväntas stora delar av Sverige få ändrade förutsättningar vad gäller råvattenkvaliteten. Östersunds kommun driver aktivt frågan om dricksvattenförsörjning och säkrar för nutida och framtida förhållanden med en plan om att installera ytterligare ett steg i reningsprocessen av dricksvattnet.

Ett omfattande arbete har utförts i Östersunds kommun sedan vintern år 2010/2011 då tiotusentals personer insjuknade på grund av ett parasitutbrott i dricksvattnet. Genom förebyggande lösningar som en ny reningsåtgärd i dricksvattenberedningen, i form av ett membranfilter, hoppas man att kunna förhindra att en liknande situation uppstår i framtiden.

Idag tas det vatten som förser Östersund med dricksvatten från Storsjön. Storsjön är en del av Indalsälvens avrinningsområde och Sveriges femte största sjö. Råvattnet som förser Minnesgärdet, Östersunds största vattenverk, tas några hundra meter ut från strandkanten. Vattnet är klart, syrerikt och näringsfattigt men med en rådande klimatförändring förväntas råvattenkvaliten att ändras.  Ökad nederbörd och ett varmare klimat förväntas leda till att vattnet kommer innehålla fler partiklar. Däribland kommer det bli en förhöjd halt av humusämnen och en ökad tillväxt av mikrobiologiska ämnen vilket kan leda till en förhöjd smittspridning via vattnet.

Vatten- och avloppsförsörjningsplan

Efter att ha hittat Cryptosporidiumparasiten i dricksvattnet vintern 2010/2011 anlitades två stycken oberoende konsultföretag, vars uppgift var att ta fram och utvärdera verksamheten vid Minnesgärdets vattenverk.

Kommunfullmäktige beslutade i mars år 2011 att tillsätta en fullmäktigeberedning där uppdraget var att ta fram en sektorsplan och genom en utredning ge förslag till en plan om framtida vatten- och avloppsförsörjning samt dagvattenhantering i Östersunds kommun. I planen skulle även alternativa lösningar tas fram. Rekommendationer och förslag från konsultutredningarna beaktades som förslag i vatten- och avloppsförsörjningsplanen. Beredningsgruppen bestod av åtta personer som tillsammans representerade de politiska partierna i kommunen. Beredningen hade stöd av en styrgrupp och av en projektgrupp. Projektgruppen bestod av tjänstemän och agerade som en expertgrupp inom ämnet. Tjänstemännen förmedlade kunskap och information till beredningen om hur verksamheten bedrivs idag och om de framtida utmaningar vatten- och avloppsförsörjningen samt dagvattenhanteringen står inför. Projektdirektiv fastställdes av kommunstyrelsen i juni år 2011 och sex dagar senare vid beredningens första sammanträde fastställdes en projektplan samt en tidsplan.  

Under 2012 och 2013 skickades förslag till en vatten- och avloppsplan ut på remiss till myndigheter, organisationer, föreningar, företag och medborgare som kom med synpunkter. I mars 2013 fastställde kommunfullmäktige en färdig sektorsplan för vatten- och avloppsförsörjningen i Östersunds kommun.  

I planen prioriteras åtgärder i tre kategorier; nödvändigt, angeläget och önskvärt att genomföra. Kategorierna är uppdelade på dricksvatten, sjöar, vattendrag och grundvatten, dagvatten och spillvatten. Bland de åtgärder som är nödvändiga att genomföra vad gäller dricksvatten står bland annat utbyte av en av de inaktiverande barriärerna (ozoneringen) till en avskiljande barriär i Minnesgärdets vattenverk. Det beskrivs som den enskilt viktigaste åtgärden vad gäller dricksvattenförsörjningen.  En åtgärd som också beskrivs som nödvändig att genomföra är att utreda möjlighet att samverka med en grannkommuns vattenverk och att bedöma samtliga vattenverk enligt GDP (God Desinfektions Praxis) för att säkra dricksvattnet i framtiden. GDP rekommenderas av Livsmedelsverket och Svenskt Vatten och är ett tillvägagångssätt där man utgår från lokala förutsättningar för att ta reda på om de mikrobiologiska kraven uppfylls. 

Dricksvattenförsörjning i Östersunds kommun

I dag finns det ingen reservvattentäkt i Östersunds kommun vilket betyder att om något oförutsett händer med Storsjöns vattenkvalitet ställs kommunen inför stora problem med dricksvattenförsörjningen.

Det finns sex stycken vattenverk i Östersund varav två stycken är ytvattenverk och de fyra andra är grundvattenverk.  Grundvattenverken själva kan inte förse Östersunds kommun med dricksvatten om något oförutsett händer med Storsjöns vatten. I ytvattenverk krävs oftast fler antal reningssteg än i vattenverk som tar råvatten från grundvattnet då detta oftast har en högre kvalitet. Framtida planer är att en inaktiverande barriär byts ut mot en avskiljningsbarriär i form av ett membranfilter i de två ytvattenverken i Östersunds kommun.

Försök planerades sätta igång under våren 2014 på Minnesgärdets vattenverk där det även är planerat att installera membranfilter. Vattenverket förser drygt 50 000 personer med dricksvatten och det är ungefär 95 % av invånarna i Östersunds kommun. Verket förser även samhällsviktiga funktioner såsom Östersunds sjukhus och livsmedelsproduktion med vatten.

Provkörning med två olika typer av membranfilter kommer att pågå under åtta månader på verket om allt går som planerat. Planen var att under våren 2015 ta ett slutgiltigt beslut angående membranfilter i dricksvattenberedningen.

Provanläggningen har en kapacitet på 4 m3 vatten per timme och ska vara en separat del på vattenverket, alltså kommer det renade vattnet gå tillbaka till sjön. Försöken avser att undersöka två membranfilter; ett ultrafilter och ett nanofilter. Ett ultrafilter filtrerar bort partiklar i storleksordning som bakterier, humuspartiklar, virus och parasiter. Ett nanofilter filtrerar bort samma komponenter som ett ultrafilter gör samt i tillägg även vissa joner. Fördelen med ett nanofilter är att man inte behöver tillsätta kemikalier i beredningsprocessen men samtidigt kräver ett nanofilter mer energi än ett ultrafilter eftersom det krävs mer energi att trycka vattnet genom de mindre porerna.

Så fungerar ett membranfilter

Ett membranfilter är en fysisk avskiljningsbarriär vilket betyder att det är ett processteg som tar bort mikroorganismer utan att påverka dem. Effekten av filtreringen beror på hur fint membranet är, alltså storleken på porerna. Vatten transporteras med hjälp av ett högt tryck genom ett semipermeabelt membran där partiklar inte kommer igenom.

Försöken som ska pågå på Minnesgärdets vattenverk är till för att avgöra vilket sorts membranfilter som ska installeras i reningsprocessen. Ett ultrafilter har porstorleken 10-100 nm och ett nanofilter har en mindre porstorlek på 1-10 nm. Detta betyder att ett nanofilter filtrerar bort ännu mindre partiklar än vad ett ultrafilter gör.  

Livslängden på ett membranfilter beräknas vara mellan fem till tio år innan det behöver bytas ut. Rengöring och backspolning förväntas behöva göras för att det inte ska sätta igen.

Resultat/effekter

+ Vattenkvalitéten förbättras
+ Säkrar vattenkvalité i ett framtida klimat
+ Hindrar partiklar, bakterier, parasiter och virus att förorena dricksvattnet

- Energikrävande
- Högre driftskostnad
- Investeringskostnad

Finansiering

Förebyggande arbete med att förhindra ett liknande utbrott som Östersunds invånare drabbades av under vintern 2010/2011 är något som många kommuner jobbar med idag. Efter att tiotusentals personer insjuknade uppskattas samhällskostnaderna till minst 220 miljoner kronor. Detta beskrivs i en rapport gjord av FOI på uppdrag av Livsmedelsverket och baseras på sjukantal, sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Kommunal verksamhet uppskattas som särskilt drabbad verksamhet vilket inkluderar skola, vård, omsorg och måltidsservice. Ytterligare stora inkomstbortfall, utöver samhällskostnaderna, inom den privata sektorn, turisthandel och restaurangbranschen tas upp.

För att ta fram sektorsplanen krävdes arbetstid av tjänstemän och politiker vilket var en del i det dagliga arbetet.  En budget på 120 miljoner kronor avsattes av kommunen. Det inkluderade försöken på Minnesgärdets vattenverk.

Utmaningar

Östersund har stått inför ett stort antal utmaningar efter det omtalade parasit-utbrottet vintern 2010/2011. Samarbetet som fanns vid utförandet av vatten- och avloppsförsörjningsplanen fungerade bra mellan beredningsgruppens olika politiska medlemmar och tjänstemän.

Den största utmaningen i kommunen vad gäller processen kring dricksvattenreningen och de olika beredningsstegen är att välja rätt filter, ultrafilter eller nanofilter. Ett nanofilter filtrerar mindre partiklar och kemikalieanvändningen i beredningsprocessen minskar. Däremot krävs det mer energi för att använda ett nanofilter istället för ett lite större ultrafilter. Man hoppas att med hjälp av försöken på Minnesgärdet via beräkningar, utvärderingar och provtagningar välja det mest optimala filtret.