Regnrabatter i Göteborg, fördjupning

Att anlägga så kallade regnrabatter kan lösa problematiken kring vattenrening och översvämningar. Regnrabatter skapar också en attraktiv miljö för både människor, insekter och fåglar. I Göteborg har den hittills största regnrabatten i Sverige byggts.

Kvibergs multisportsarena färdigställdes sommaren 2015 i den nordöstra delen av Göteborg. Runt anläggningen finns parkeringsytor med kapacitet för 500 bilar. För att hantera det regnvatten som rinner av parkeringsytan har cirka fem procent av den totala ytan använts för regnrabatter, som både renar och fördröjer dagvatten.

Behov av nya dagvattenlösningar

I takt med att klimatförändringarna fortskrider ökar nederbörden, havsnivåerna stiger och extrema väderförhållanden blir vanligare. Risken för översvämningar och föroreningstransport till känsliga vattendrag blir därmed allt mer påtaglig, vilket skapar ett behov av effektiva lösningar för dagvattenhantering.

I vissa delar av Göteborg har översvämningar varit ett vanligt förekommande problem. Vid kraftiga regn händer det bland annat att stora mängder regnvatten från dagvattenledningar tränger in i ledningar för spillvatten, vilket riskerar att överbelasta dessa. Konsekvensen kan då bli att orenat spillvatten rinner rätt ut i stadens vattendrag. Vid Kvibergs multisportsarena är det extra viktigt att rena det dagvatten som rinner från anläggningen eftersom Säveån, ett Natura 2000-område, ligger alldeles i närheten.

Vid stadens 400-årsjubileum 2021 skall minst 7 000 nya bostäder stå färdiga vilket gör det viktigare än någonsin att hitta åtgärder för att förhindra att staden hamnar under vatten. Det finns alltså ett stort behov av klimatanpassningsåtgärder inom området. Göteborgs stad har också ett uttalat miljömål om naturlig dagvattenrening som staden ska sträva efter att uppfylla. Därför har ett samarbete inletts mellan de kommunala förvaltningarna Kretslopp och Vatten samt Park och Natur. Även Göteborgs Stads parkeringsbolag har sedermera visat intresse och finansierade anläggandet av dessa regnrabatter.

Varför regnrabatter?

Göteborgs Stad har funnit inspiration till de så kallade regnrabatterna som en lösning för dagvattenhantering från färdigställda projekt i andra städer både innanför och utanför rikets gränser, till exempel Tyresö utanför Stockholm samt Portland, USA. Regnrabatter kallas också biofilter, regnbäddar eller rain gardens. De utgör en smart och kostnadseffektiv lösning som täcker flera funktioner vilket gör att man därmed slipper lägga resurser på flera separata åtgärder. Med hjälp av rabatternas olika lager av speciell jord kan dagvatten avrunnet från hårdgjorda ytor filtreras och renas. Rabatterna fördröjer inte bara flödet av stora mängder dagvatten vid skyfall, utan de specialkomponerade växtbäddarna gör också att jorden bättre bibehåller fukt vilket är särskilt bra för växterna under långa torrperioder. Vidare kan anläggningar med mycket grönska i stadsmiljö minska buller, förbättra lokalklimat och luftkvalitet. Därmed bidrar regnrabatter till viktiga ekosystemtjänster. Människor mår dessutom bättre med närhet till naturen, samtidigt som insekter och andra organismer får möjlighet att frodas.

Utformningen av regnrabatter

Regnrabatterna utformas på ett speciellt sätt för att kunna rena samt även fördröja stora tillflöden av regnvatten. Utformning och placering av regnrabatter varierar beroende på anläggningsförhållanden, föroreningshalten och önskemål. Alla regnrabatter har åtminstone följande beståndsdelar: Inlopp, fördröjningszon, erosionsskydd, olika lager av jord, bräddavlopp och någon form av avvattnande system. Även rabatterna i Kviberg utformades på detta sätt, samtidigt som man tog hänsyn till problem och lokala förhållanden på den aktuella platsen.

Dimensionen på rabatterna i Kviberg är 700 kvadratmeter, vilket motsvarar cirka 5 % av parkeringens totala avrinningsyta på 13 500 kvadratmeter. Parkeringen lutar ner mot rabatterna och i kantstenen på parkeringen har breda mellanrum lämnats så att vatten lätt kan rinna ner till rabatterna. Mellan parkeringen och rabatterna har gräs såtts på slänterna. Själva rabatterna lutar också för att överflödigt vatten skall kunna ledas bort från anläggningen. Slutligen finns det dämmen i rabatterna med cirka 15 meters mellanrum för bättre kunna utjämna vattenflödet.

För utloppet av vatten finns det flera vägar. En del vatten tas upp av vegetationen och resten dräneras bort via ledningar i botten av växtbädden. Ytligt vatten som inte tas upp i växtbädden fördröjs på ytan av filtret och infiltrerar sedan ner till dräneringsledningen. Rabatterna är också dimensionerade för att klara av att rena 10-20 millimeter regn per kvadratmeter hårdgjord yta. Det bedöms därför finnas en viss marginal för att hantera ökade vattenmängder till följd av framtida klimatförändringar. Vid ännu kraftigare regn kommer vattenytan i botten av filtret att stiga varpå vatten bräddar till kupolbrunnarna. I brunnarna renas det mest förorenade vattnet innan det leds vidare ut i det allmänna ledningssystemet.

Bra genomsläpplighet, men tillräckligt med fukt

Det är viktigt att rabatterna har bra genomsläpplighet, men också att de kan hålla tillräckligt med fukt i jorden för att växterna ska klara sig under långa torrperioder. Att ha rätt material i växtbädden är därför ett ofrånkomligt krav för en fungerande anläggning.

Växtbädden komponeras speciellt för regnrabatten. Bädden består av flera lager med olika funktioner. Genom dessa lager renas vattnet.

  • Växtjord- översta lagret: Ska innehålla lagom mycket organiskt material, mindre lera och mer sand för att få regnrabatten att fungera på rätt sätt samtidigt som växterna trivs i jorden.
  • Mineraljord- näst översta lagret: Skapar stabilitet i växtbädden och ska inte innehålla för mycket organisk material för att undvika sättningar.
  • Grovsand- lagret mellan jord och grus (makadam): Håller partiklarna på plats.
  • Makadam- dräneringslager i botten på växtbädden: Här går dräneringsledningar som lagrar och samlar upp vatten.
  • Geotextil: Omsluter och isolerar regnrabatten från den leriga marken runt om.

I växtbäddar där träd skall planteras används också skelettjord (jord blandat med makadam) för att rötterna ska få tillräckligt med syre.

Växterna i Kvibergs regnrabatter varierar från gräs till träd. I västra delen av parkeringen har buskar, perenner och träd planterats tillsammans efter olika teman. De växtsorter som används ska klara levnadsvillkoren i rabatten. Dels kan det förekomma mycket vatten, men det kan också bli väldigt torrt.

Utvärdering med reningseffekt

I projektet används ett modelleringsprogram kallad StormTac för att undersöka föroreningsgraden i vattnet. Nivån av föroreningar jämförs mot riktvärden uppsatta av Göteborgs Stads miljöförvaltning. I vattnet som kom från anläggningen låg koncentrationen av fosfor, bly, koppar, zink, kadmium och suspenderat material över riktvärdena, men efter rening genom regnrabatterna hade koncentrationen av samtliga föroreningar sjunkit markant. Dock är koncentrationen av koppar fortfarande högre än miljöförvaltningens riktvärden.

Erfarenheter från projektet

Erosionsproblem: På grund av att vatteninloppet går över grässlänter ner mot växtbädden eroderades gräsfröerna innan rötterna hunnit etablera sig ordentligt.

Lösning: Användning av färdigsådd gräsmatta.

Problem med byggnadsordningen: På grund av att parkeringen skulle vara klar till invigning av multisportarenan saknades från början befintliga ledningar för att leda bort vattnet från anläggningen. Därför samlades mycket vatten i vissa områden. 

Lösning: Bygge och inkoppling av en ny ledning.

Kommunikation med samarbetsparters: Idén var så ny att det krävdes att man tydligt beskrev konceptet med regnrabatter och förklarade dess syften för alla inblandade parter. Till exempel: Varför skall man använda en liten andel av en särskild typ av jord? Hur ska det byggas och besiktigas?

Lösning: Upprätthållande av en ordentlig dialog med alla inblandade aktörer redan från början av projektet. Missförstånd kunde också undvikas genom att hålla utbildningstillfällen om regnrabatter, både övergripande och om betydelsen av olika detaljer.

Kostnader

Kostnaderna för hela projektet beräknas uppgå till cirka 2,6 miljoner kronor. Själva anläggningsarbetet bekostades av det kommunala parkeringsbolaget, men kostnaderna för utredning och projektering finansierades av förvaltningen Kretslopp och Vatten. Beroende på storlek, utrustning och markförhållanden varierar kostnaden för att bygga regnrabatter. I fallet Kviberg beräknas kostnaden vara ungefär 2 500-3 000 kronor per kvadratmeter, inklusive material, dränering och arbetskostnader under byggnationen.

Beträffande kostnaderna för underhåll så kommer de inte bli mycket dyrare än för vanliga rabatter eftersom rutinerna ungefär är de samma. För att underlätta underhållet används checklistor där olika moment enkelt kan bockas av.

Framtiden

Utifrån erfarenheterna från Kviberg har Göteborgs Stad som ambition att bygga flera liknande anläggningar i andra offentliga miljöer. Genom att sprida kunskapen om regnrabatter är förhoppningen att även privatpersoner inspireras till att bygga regnrabatter i sina egna trädgårdar.