Plöjningsfritt jordbruk som metod i ett framtida klimat, fördjupning

Plöjningsfritt jordbruk tillämpas på gårdar runt i Sverige, bland annat på två skånska gårdar. Metoden gynnar mikroorganismer som bearbetar jorden samtidigt som det motverkar erosion och andra konsekvenser av ett förändrat klimat. Gårdarna har också kunnat behålla sin produktionsnivå med minskad arbetsinsats.

Klimatförändringarna påverkar det svenska jordbruket genom att temperaturen stiger och att nederbörden ökar. Även nederbördens variationsmönster har förändrats över säsongerna. Variationen i vädermönstret kräver en omställning i hur tiden utnyttjas för arbetet i jordbruket. Det påverkas även genom en ökning av extrema väderhändelser så som stormar och skyfall.

Skyfall och hårda vindar är faktorer som bidrar till jord- och vinderosion. Erosion urlakar jorden och drar med sig lera ner i vattendragen, vilket bidrar till näringsläckage från åkrarna. Jordens kvalité påverkar dock hur effektivt åkern kan hantera erosionen.

Plöjningsfritt jordbruk ger fördelar

Plöjningsfritt jordbruk är en metod som har visat positiva effekter på några av dessa utmaningar. Metoden innebär att plogen inte används och att jorden bearbetas så lite som möjligt. Skörderester lämnas kvar vid ytan vilket ger en gynnsam miljö för nyttodjur samtidigt som det fungerar som ett skydd för jorden och plantorna. En tydlig effekt av att inte plöja är att antalet maskar ökar i jorden. Dessa gör det stora jobbet med att bearbeta jorden för att förbättra dess kvalité.

Mask på jordhög
Maskarna gör jobbet. Foto Per Landén

De två exempel som ges här har olika förutsättningar och perspektiv på plöjningsfritt jordbruk. Charlottenlund är en konventionell gård som har använt sig av plöjningsfritt jordbruk i 17år. Körslätts gård är en KRAV-märkt gård som på en del av sin areal inte har plöjt på fem år.

Charlottenlunds gård

Charlottenlund finns belägen i Svarte, en bit utanför Ystad i södra Skåne. År 2001 ställde gården om det konventionella jordbruket till ett plöjningsfritt jordbruk. Gården är 540 hektar och drivs av två personer. Jorden består av 20 procentig sandig lera och området är relativt kuperat där jorden i backarna främst består av mulljord. Charlottenlund använder sig av plöjningsfritt jordbruk över hela sin areal.

De grödor som gården producerar varierar beroende på de förutsättningar som finns. Man alternerar främst mellan sockerbetor, maltkorn, höstvete, raps, ärtor och ibland havre. På Charlottenlunds gård använder de sig av handelsgödsel samt bekämpningsmedlet glyfosat. Sedan införandet av plöjningsfritt jordbruk är den totala mängden glyfosat oförändrad, men skörden medför en minskning per producerat kilo.

Körslätts gård

Körslätts gård ligger i Kvidinge i Klippans kommun i nordvästra Skåne. År 2000 blev gården ekologisk och KRAV-märkt. Utöver odling på åkermarken har de även andra sysselsättningar på gården, så som uthyrning av maskiner och tidigare har de haft kycklingproduktion. Gården är totalt 130 hektar och på en hektar av denna mark har de inte plöjt sedan fem år tillbaka.

Den del av gården som innefattar plöjningsfritt jordbruk består av en tyngre 40 procentig mellanlera. Området är lätt lutande men är inte speciellt kuperat.

På den plöjningsfria delen av Körslätts gård har de än så länge odlat korn, vete och konservärtor. Mellan varje skörd och sådd odlas oljerättika som en mellangröda. Planen är att alternera mellan ungefär sex olika grödor på denna mark.

På gården har man fram till årsskiftet 2018 använt sig av gödsel från den ekologiska kycklingproduktionen som fanns på gården. Inget bekämpningsmedel används utan i mån av behov bearbetas marken en extra gång för att minska ogräs.

Beskrivning av metoden

Metoderna inom så kallat plöjningsfritt jordbruk varierar utifrån de lokala förutsättningarna. De sträcker sig från direktsådd, vilket innebär ingen bearbetning alls, till reducerad efterbearbetning i mån av behov. Det som oftast skiljer metoden åt är hur ofta och på vilket djup bearbetningen sker samt hur skörderesterna hanteras. Generellt sett fungerar plöjningsfritt jordbruk bra i tyngre jordarter, vid höstsådd och där det finns måttligt med ogräs.

Åkermark med skörderester
Halm lämnas kvar vid markytan. Foto Per Landén

Bearbetning av jorden

På Charlottenlunds gård används en kultivator för att bearbeta stubben, det vill säga de strån som står kvar i marken efter skörd. Kultivator är en harv med ”piggar” som gör att växtresterna blandas in i jorden. De använder även en diskharv, vilket sönderdelar ytan och luckrar upp jorden. Likt kultivatorn används den för att vända ner stubben i jorden.

För att kunna följa den biologiska processen är det viktigt att kontrollera jordens kvalité. På Charlottenlund använder de kontinuerligt spjut för att känna på motståndet i jorden. Dessutom gräver de i jorden med en vanlig spade för att kontrollera maskbeståndet och följa jordens process.

Även på Körslätts gård bearbetas jorden med en kultivator. Denna är försedd med en rotor bakom som efter skörd lyfter upp och skär av rötterna cirka en decimeter ner i jorden. Rotorn, liknande fingrar, sorterar jorden så att rötterna hamnar överst och lämnas vid ytan för att torka ut. Här används även en maskin för mekanisk ogräsbekämpning. I samband med den körningen sås oljerättika som en mellangröda. Oljerättikan fungerar som en konkurrent till ogräset.

Vid behov, som vid uppkomst av oönskat ogräs, kör de en extra bearbetning. Det kan till exempel göras med någon typ av tallriksredskap på ytligt djup. Genom att röra runt på några centimeters djup motverkas att jorden blir torr och det förser utsädet med fuktig jord. En grundare bearbetning ger även större effekt på humushalten i jorden. Om restmaterialet inte blandas in på plogdjup går det fortare att få gensvar och mullhalten ökar. Ju mer biologisk aktivitet med ett bra mikroliv runt kärnan när man sår desto bättre skörd kan man få.

Ekologiskt jordbruk kräver mer bearbetning

Både Charlottenlunds gård och Körslätts gård utgår ifrån att bearbeta jorden så lite som möjligt och på så grunt djup som möjligt. Det ekologiska jordbruket på Körslätt kräver mer mekanisk bearbetning för att kunna hantera uppkomsten av ogräs. Att inte använda bekämpningsmedel inom plöjningsfritt jordbruk kräver även mer tajming. På Körslätts gård har man valt att inte jaga de sista toppskördarna utan att istället ligga lite lägre i skörd men med låga insatser.

Skörderester

Vid plöjningsfritt jordbruk lämnas ofta skörderester kvar på åkern. Att lämna skörderester kan innebära att etablering av grödor försvåras. Bland annat på grund av att ljuset kan ha svårt att tränga igenom till plantan och att det kan hindra kontakt mellan utsädet och finmullen. Dessutom finns det en risk att den efterlämnade skörden gynnar svampar och skadedjur. Även om det finns risk för spridning av skadedjur gynnar det även naturliga fiender till dessa skadegörare. Dessa kan motverka angrepp av exempelvis rapsbaggar och bladlöss.

Det är viktigt att den halm som lämnas kvar fördelas jämt samt att den är finhackad. Hamnar skörderesterna i koncentrerade skikt kan nedbrytningsprocessen leda till kväve- eller syrebrist, som i sin tur gör att det bildas svavelväte. De skörderester som lämnas ska helst vara korta och splittrade strån. Detta gör att greppsytan för mikroorganismerna blir större och de kan lättare ta hand om materialet.

Åkerodling med skörderester som bearbetats av mikroorganismer
Skörderester som bearbetats av mikroorganismer och mask. Foto Per Landén

Växtföljd

Att lämna skörderester innebär att växtföljden har stor påverkan på resultatet. Att ha en bra förfrukt i växtföljden har visat sig ha stor effekt på avkastningen. Till exempel kan höstvete ge 25 % högre avkastning om oljeväxter används som förfrukt, jämfört med om det odlas vete efter vete. Upprepade följder av vete fungerar även dåligt på grund av att det är stor risk för växtföljdsjukdomar.

Val av växtföljd beror bland annat på förutsättningarna i väder och jordkvalité. På Charlottenlunds gård växlar de mellan 6-8 grödor, som sockerbetor, höstvete, raps med mera. På Körslättsgård använder de en mellangröda för att konkurrera med ogräset. Mellangrödan får ligga över vintern och sedan bearbetas det med såmaskinen samtidigt som de sår på våren.

Maskar och nyttodjur

På Charlottenlunds gård har de märkt en ökning av hoppstjärtar, spindlar och jordlöpare efter införandet av reducerat jordbruk. Genom att inte överarbeta jorden blir det en gynnsam miljö för dessa nyttodjur. Det är även bra för tillväxten av maskar. Vid plöjningsfritt jordbruk finns det upp till 8 gånger fler maskar i marken jämfört med plogad åkermark. I och med att plog inte används klarar sig maskäggen bättre och dessutom har maskarna större chans att växa sig stora.

De biologiska resterna som lämnas kvar på marken efter skörd gör att maskarna lockas upp till ytan. Maskarna skapar gångar i jorden som luckrar upp den och gör den bördig. Genom att inte bearbeta jorden förstörs inte maskgångarna utan de finns kvar och håller jorden luftig.

För den som vill läsa mer finns rapporter från Jordbruksverket i Sverige och SEGES i Danmark.

Reducerad jordbearbetning (Jordbruksverket, pdf)

Inspiration og vejledning til plöjefri dyrkning (SEGES, pdf)

Positiva effekter av plöjningsfritt jordbruk

Nederbörd

På Charlottenlunds gård undersöker de ständigt jorden och maskbeståndet. Uppskattningsvis finns det cirka 200 maskar per kvm här. Maskgångarna som bildas ända upp till ytan fungerar som en golvbrunn vid nederbörd. Det gör att regnvatten lättare tas upp av marken vilket motverkar översvämning till viss del.

Erosionsskydd

Plöjningsfritt jordbruk har haft goda resultat för att motverka erosion. Detta beror bland annat på den ökade mängden maskar i jorden. När maskarna tränger igenom jorden för de med sig biologiskt material ner i marken samtidigt som de bearbetar jorden. Dessutom avger de exkrementer, som avföring och slem, vilket ökar stabiliteten i jorden.

Ytterligare en faktor till att plöjningsfritt jordbruk motverkar erosion är att de skörderester som lämnas kvar vid markytan gör att vattenflödet och vinden bromsas upp och inte får lika stor påverkan på jorden. Dessutom blir jordens stabilitet bättre med en ökad halt organiskt material i det översta jordskiktet.

På Charlottenlunds gård har detta främst märkts av i de kuperade områdena. Där har de tidigare haft svårt att få plantor att etablera sig men med reducerad bearbetning kan de odla över hela åkermarken, vilket ger en ökad avkastning.

Kortare etableringstid

I och med den reducerade bearbetningen effektiviseras arbetstiden. Detta innebär att den etableringstid gården behöver för processen är kortare. Nyttan av detta kan användas när nederbörden ökar. Det vill säga när luckorna för när arbetet kan utföras minskar, så gynnas gårdar med en kortare och mer flexibel metod. En genomsnittlig tidsåtgång för en gård som plöjer kan vara två timmar per hektar vilken ligger på motsvarande 50 minuter för en gård som inte plöjer. På Körslätts gård uppskattas tidsåtgången att ha minskat med ungefär 50 % på den plöjningsfria arealen.

Den korta etableringstiden innebär även att plantorna har mer tid att stärkas. På Charlottenlunds gård har de märkt av att plantan klarar sig bättre i hårt väder, så som skyfall och vid torka.

Utmaningar och erfarenheter

En utmaning med att ställa om till reducerat jordbruk är inte bara att byta metod utan även att göra en omställning i tankesättet. Det innebär ett annat förhållningssätt till sitt jordbruk. Omställningen består till stor del av att kunna anpassa sig vilket innebär att man måste vara väl förberedd.

Körslätts areal består till stor del av lättare jordar. Dessa plöjs fortfarande men målet är att på något sätt reducera bearbetningen ännu mera. De lättare jordarna är en stor utmaning att kunna bearbeta utan plog, då jorden faller samman.

Tips från Charlottenlunds gård

  • Gör det fullt ut från början. Investera helt i den nya metoden och behåll inget från det gamla.
  • Alla har olika förutsättningar, det går inte att göra en generell plan utan varje gård måste ha sin strategi.
  • Var noggrann. Vid plöjning kan du dölja dina misstag genom att vända upp och ner på jorden.
  • Tänk på att i början är den biologiska processen långsammare.
  • Dåliga växtföljder, till exempel bara odlar vete, ger ett större behov av växtskydd.
  • Dela erfarenheter i relevanta nätverk.

Finansiering

Att gå över till reducerat jordbruk har inte inneburit några extra kostnader för någon av gårdarna. När Charlottenlunds gård införde metoden sålde de av de gamla maskinerna och kunde för den summan köpa de nya maskiner som behövdes. Körslätts gård har använt de befintliga maskiner de har på gården och anpassat bearbetningen efter det.

Underhållskostnaderna för maskinerna minskar då slitaget inte är lika hårt. Dessutom är dieselförbrukningen lägre och det kräver mindre arbetskraft, vilket minskar omkostnaderna. Detta är ekonomiska fördelar som både Körslätt och Charlottenlund kan notera. Charlottenlunds gård uppskattar att de sparar i snitt 1000kr/ha.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.