Översvämningsskydd för jordbruk, Åkra gård, Södermanland, fördjupning

Klimatförändringarna kommer att påverka svenskt jordbruk på många sätt. Längre torrperioder men också en ökning av intensivare nederbörd förväntas. Många grödor är känsliga för översvämningar men genom breddning av ett traditionellt dike, det så kallade tvåstegsdiket, på Åkra gård i Södermanland skyddar gården sin produktion. Vallproduktion har kunnat ersättas med spannmålsproduktion vilket ger en högre avkastning.

Under sommaren år 2012 grävdes det första tvåstegsdiket i Sverige på en åkermark strax utanför Nyköping i Södermanland. Det var via en informationsträff, som anordnades av Länsstyrelsen i Södermanland, som Andreas Herlitz på Åkra gård första gången fick höra om tvåstegsdike och blev intresserad. För honom betyder det en minskad risk att den produktiva jordbruksmarken översvämmas.

Bristen på jordbruksmark under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet medförde att många våtmarker dikades ut. Under början av 1900-talet tillkom även dikningar av skogsmark. På detta sätt dikades även marken runt Åkra gård. Raka diken grävdes för att dränera åkermarken och skapa mer jordbruksmark. Genom täckdikning och dränering skulle de mest gynnsamma förutsättningarna för grödan skapas.

Klimatförändringarna förväntas ge nya förutsättningar för jordbruket. De flesta växter klarar av en torrperiod, medan längre blötperioder är svårare att hantera. Vid långvarig översvämning kan inte vatten dräneras och grödornas rötter får syrebrist vilket leder till minskad produktion. Vid ökad nederbörd och ett ökat flöde i ett traditionellt dike stiger vatten från diket upp på åkern. Vattenfyllda porutrymmen i dikeskanterna resulterar i att kanterna blir instabila och eroderar ner i diket. Åkra gård löste detta genom att gräva ett så kallat tvåstegsdike.

Processen

Jordbruksmarken där Åkra gård är belägen ligger inom Svärtaåns avrinningsdistrikt, och var därmed involverad i Svärtaåprojektet (2009–2012). Svärtaåprojektet drevs av Länsstyrelsen i Södermanland och syftet var att minska näringsläckaget till Östersjön. Andreas Herlitz på Åkra gård blev inbjuden av Länsstyrelsen till en informationsträff angående projektet där det informerades om tvåstegsdike i jordbrukslandskap.

För att få gräva i dikets kanter krävdes två ansökningar till Länsstyrelsen; dispens från biotopskydd (enligt 7 kapitlet 11 § miljöbalken) och anmälan om vattenverksamhet (enligt 11 kapitlet 9a § miljöbalken).

Ett tvåstegsdike anlades under sommaren 2012 i det 800 meter långa diket i åkermarken. Jordmassor grävdes ur på sidorna runt diket och lades uppe på låglänta delar i åkermarken med hjälp av en grävmaskin, och de ditlagda jordmassorna jämnades sedan ut under hösten. I det övre översvämningssteget fick vegetationen komma spontant. Tvåstegsdiket har tagit totalt 1 hektar i anspråk av marken.

Tvåstegsdike före grävning
Diket före grävning. Foto Lars Juhlin

Tvåstegsdikets funktion

Diken i jordbrukslandskap är skapade som raka fåror som ofta korsar en åker vilket också är fallet på Åkra gårds jordbruksmark. Efter åtgärden av dikeskanterna är diket breddat på båda sidorna och dikets slänt är flackare.

Tvåstegsdike efter grävning
Diket efter breddning - ett färdigt tvåstegsdike. Än så länge har inte växtligheten kommit upp på bilden. Foto Lars Juhlin

Vid höga vattenflöden stiger vattnet och svämmar upp på översvämningsplanet istället för att stiga upp på åkern, vattenhastigheten minskar och därmed erosionen. Stor del av fosfortransporten i jordbruksmark är kopplad till partiklar och erosion. När växtligheten har etablerat sig på översvämningsplanet blir dikeskanterna mer stabila genom att rötterna stabiliserar kanterna och hindrar markpartiklar att följa med vattnet nedströms. Växtligheten minskar ytterligare vattenhastigheten. Vid normalvattenföring rinner vattnet i det gamla diket. Med den ursprungliga mittdelen minskar risken för att diket ska torka ut under sommarmånaderna när temperaturerna är höga.

Tvåstegsdiket behöver underhållas vilket betyder att ungefär vart femte år putsas det övre planet i diket. Delar av vegetationen tas bort för att sedan användas som gödning på åkermarken då kväve och fosfor bundits i vegetationen. Underhållet, det vill säga ”avhyvlingen” av den övre nivån, kan vara svår att utföra utan fallenhet för grävmaskinsarbete. Detta kan innebära varierande kostnader och tidsåtgång för arbetet.

Innan tvåstegsdiket grävdes hade gården vallproduktion på åkermarken vid diket, men efter tvåstegsdiket hade grävts möjliggjordes att mer vattenkänsliga grödor kunde odlas. Vallproduktionen kunde därför ersättas med spannmålsproduktion vilket ger en högre avkastning.

Effekter

+ Minskad erosion genom stabilare dikeskanter
+ Skapar ett översvämningsplan
+ Minskat underhåll av diket
+ Större valmöjligheter av gröda
+ Minskad risk för uttorkning i diket under sommarhalvåret
+ Ökad sedimentation av partiklar
+ Kväve och fosfor kan minska
+ Gynnar biologisk mångfald
+ Möjlighet till ökad avkastning

- Hög anläggningskostnad
- Minskad produktiv yta

Finansiering

Att planera och anlägga tvåstegsdiket innebar en kostnad på nästan 220 000 kronor år 2012. Det finansierades av Länsstyrelsen då det var ett försök inom Svärtaåprojektet med havsmiljöanslag från Naturvårdsverket (idag är det Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, som är ansvarig för havs- och vattenmiljöanslaget). Andreas Herlitz bistod med markinvesteringen och frivillig arbetstid.

Mindre underhållskostnader ingår fortsättningsvis för att putsa diket. Det innebär att ta bort en del av vegetationen på översvämningsplanet, för att sedan sprida det på åkermarken.

Delkostnader 2012

Avgift till mark- och miljödomstolen inklusive kungörelseannonsering cirka 15 000 kr

Planering och anläggningskostnad av diket cirka 200 000 kr

Avgift för anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen 1350 kr

Avgift för anmälan om dispens från biotopskydd till Länsstyrelsen 2300 kr

Utmaningar & erfarenheter

Sommaren 2012 var en nederbördsrik sommar och maskinerna som utförde arbetet körde fast vilket hade kunnat undvikas om det varit torrt. Inga större problem observerades under grävningen men rekommendationer finns att gräva när det är lågt flöde och torr väderlek då nygjorda tvåstegsdiken är känsliga för yttre påverkan som tar med sig partiklar nedströms.

Uppdatering 2021

Vid ett antal tillfällen har även den ”övre nivån” varit vattenfylld. Vid ett tillfälle svämmade diket över till intilliggande åkermark. Det medförde lyckligtvis mycket liten påverkan på grödan. Totalt har antalet översvämningar minskat rejält. På översvämningsplanet har träd (huvudsakligen björk) planterats. De har tagit sig någorlunda, men är tämligen påverkade av betesskador.

Eftersom Åkra gård fungerar som en försöksgård tar man gärna emot studiebesök om det finns ett intresse av att få veta mer om hur tvåstegsdiket fungerar.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.