Översvämningsskydd för jordbruk, Åkra gård, Södermanland

Klimatförändringarna kommer att påverka svenskt jordbruk på många sätt. Längre torrperioder men också en ökning av intensivare nederbörd förväntas. Många grödor är känsliga för översvämningar men genom breddning av ett traditionellt dike, det så kallade tvåstegsdiket, på Åkra gård i Södermanland skyddar gården sin produktion. Vallproduktion har kunnat ersättas med spannmålsproduktion vilket ger en högre avkastning.

Under sommaren 2012 grävdes det första tvåstegsdiket i Sverige på en åkermark strax utanför Nyköping i Södermanland. Detta för att förhindra översvämning och erosion av brukningsbar åkermark. De flesta växter klarar av en torrperiod men inte en längre blötperiod. Rötterna får syrebrist och grödan dör.

Tvåstegsdike

I ett tvåstegsdike behålls den ursprungliga bottenfåran medans de övre delarna av dikets kanter breddas så att svämplan skapas, översvämningssteg. Vid höga vattenflöden stiger vattnet och svämmar över till det övre översvämningssteget, istället för att svämma upp på åkern, så vattenhastigheten minskas och därmed minskas erosionen och fosfortransporten. Växtligheten på översvämningssteget stabiliserar marken vid vattnet och förhindrar att markpartiklar följer med vatten nedströms.

Tvåstegsdike färdiggrävt
Nygrävt tvåstegsdike i jordbrukslandskapet, Åkra. Foto Lars Juhlin

Tvåstegsdiket grävdes under sommaren 2012 i det 800 meter långa diket i åkermarken och var ett försök inom ett större projekt. Jordmassorna som grävdes bort spreds på låglänta delar på åkern bredvid. Tvåstegsdiket har tagit totalt 1 hektar av åkermarken.

Med bortgrävningen av de brantare dikeskanterna följer en säkrare brukning av marken. Erosion av dikeskanterna minskar och risken för översvämning på jordbruksmarken blir mindre. På åkermarken odlas nu spannmål som är känsligare för översvämning istället för vallodling som tidigare vilket leder till en högre avkastning.

Finansiering

Tvåstegsdiket i Åkra är det första tvåstegsdiket som grävdes i Sverige och fungerar som ett försöksdike. Därmed finansierades projektet av Länsstyrelsen genom Svärtaåprojektet. Projektet hade en totalkostnad på nästan 218 600 kronor. I kostnaden inkluderas bland annat tillståndsansökningar och grävning. Mycket frivillig arbetstid från markägarens sida krävdes.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.