Öppen dagvattenhantering i Malmöstadsdelen Augustenborg, fördjupning

I Augustenborg infördes ett öppet dagvattensystem i slutet på 90-talet som åtgärd mot regelbundna källaröversvämningar. Efter införandet har det inte blivit några översvämningar trots kraftiga regn. Åtgärderna var en del av ett omfattande projekt för att renovera stadsdelen och göra den ekologiskt hållbar.

Stadsdelen Augustenborg byggdes i Malmö på 1950-talet av Malmös kommunala bostadsbolag MKB. Området är cirka 20 hektar stort med 3000 invånare i lägenhetsblock med tre till sex våningar. När området var nybyggt hade stadsdelen hög status men på 1970-talet började området förfalla när lägenheterna blev omoderna. Arbetslösheten steg bland de boende och Augustenborg började utvecklas till ett problemområde.

Ett besvärande problem i området var också regelbundna översvämningar av källare vid kraftig nederbörd. För att vända utvecklingen och åtgärda översvämningsproblematiken började MKB på 1990-talet arbeta med projektet Ekostaden Augustenborg. Projektet gick ut på att höja områdets status, lösa sociala problem och bli av med källaröversvämningarna genom att renovera stadsdelen till ett miljömässigt föregångsområde.

Den största förändringen i stadsdelen utgjordes av övergången till ett öppet dagvattensystem med kanaler och dammar istället för rör under marken. Projektet utvecklades i ett samarbete mellan MKB och Malmö stad men många andra aktörer var också delaktiga. I projektet Ekostaden Augustenborg ingick renoveringar av bostäder, ökad sopsortering, sociala projekt med mera. För en beskrivning av projektet i sin helhet se Malmö stads material Ekostaden Augustenborg, samt MKBs material Augustenborg. Det finns även mer information om stadsdelen på Scandinavian Green Roofs hemsida.
Studiebesök Ekostaden Augustenborg (Malmö stad)
Augustenborg (MKB)
Ekostaden Augustenborg (​​​​​​​Scandinavian Green Roof)

Augustenborgs öppna dagvattensystem

Det öppna dagvattensystemet i Augustenborg utformades i ett samarbete mellan MKB, institutionen för landskapsarkitektur vid SLU, Malmös VA-verk (innan de blev kommunförbundet VA-Syd 2008) och boende i området med stort intresse för vattenfrågor. Malmö stad var delaktiga i det övergripande projektet Ekostaden Augustenborg med representanter från Fosie distriktet och serviceförvaltningen i Malmö.

Att anlägga kanalerna och dammarna i den befintliga miljön var utmanande men kunde utformas så att d
Dagvattendamm på en grönyta i Augustenborg. Att anlägga kanaler och dammar i den befintliga miljön var utmanande men kunde utformas så att de tillförde estetiskt värde till utemiljön. Foto VA-syd. Förstora Bild

Systemet har 6 km kanaler, 0,2 ha gröna tak som täcker en mindre del av byggnaderna och 11 dammar som kan fördröja vatten och utjämna flödet. I anslutning till området ligger Sveriges enda botaniska takträdgård med nästan en hektar gröna tak.

Augustenborgs öppna dagvattensystem designades för att kunna ta emot regn med en återkomsttid på 15 år men systemet klarar större nederbördsmängder än så utan att skador uppstår. I juli 2007 kom ett 50-års regn med drygt 75 mm som bland annat fick trafiklederna till och från Malmö att översvämmas och skar av staden från övriga Sverige. Det regnet orsakade inga skador i Augustenborg och det öppna dagvattensystemet fungerade som det var tänkt.

Dagvattensystemet i Augustenborg byggdes om för att anpassa ett från början underdimensionerat system till dagens klimat. Den väl tilltagna kapacitetsökningen av dagvattensystemet räcker dock troligen även i ett framtida klimat. Livslängden för det öppna dagvattensystemet borde enligt VA-syd vara minst densamma som för deras konventionella system med förväntad livslängd på 150 år.

Så fungerar dagvattensystemet

Fördröjningen av regnvattnet börjar på de gröna taken där växterna tar upp en del av vattnet. Resten rinner sakta vidare till en liten kanal, se bild nedan.

Dagvattenkanal
Dagvattenkanal med vegetationsytor vid sidorna som fördröjer och delvis renar dagvattnet innan det kan rinna bort i kanalen. Det finns även säkra gångpassager över kanalen för funktionshindrade. Foto VA-syd. Förstora Bild

Fördröjningen fortsätter sedan i kanalerna där vegetation eller andra fysiska hinder sänker hastigheten. Dammarna lagrar vattnet och vid riktigt stora nederbördsmängder kan de även översvämma den närmaste omgivningen utan att orsaka skada.

Kontrollerad dammöversvämning 2004 i Augustenborg
Fulla dagvattendammar som kan fortsätta stiga utan att orsaka skada i den närmaste omgivningen i en kontrollerad översvämning. Bilden är tagen sommaren 2004 vid ett kraftigt regn. Foto VA-syd. Förstora Bild

Från dammarna leds sedan vattnet bort från Augustenborgsområdet i större kanaler. Avdunstning från de öppna vattenytorna och växterna minskar dessutom mängden dagvatten med cirka 10 % jämfört med ett konventionellt system. Växterna bidrar också med en del naturlig rening.

Separeringen av dagvattnet från övrigt avloppsvatten tillsammans med reningen i det öppna dagvattensystemet gör att vattnet kan rinna ut i ett närliggande vattendrag istället för att skickas till reningsverket. Det innebär minskad belastning på reningsverket och sänker deras användning av energi, kemikalier samt antalet bräddningar. Augustenborg slipper då också att betala för omhändertagandet av vattnet.

Effekter av det öppna dagvattensystemet

  • Kapacitet för minst ett 50-årsregn
  • Ökad biologisk mångfald
  • Positiv marknadsföring av området möjlig 
  • Viss kylande effekt på sommaren
  • Rening av dagvatten
  • Estetiska dammar
  • Pedagogiskt för skolelever

Finansiering

Den öppna dagvattenhanteringen beräknas ha kostat cirka 35 miljoner kronor, exklusive gröna tak, och var en del av det större projektet Ekostaden Augustenborg. Hela det projektet kostade cirka 200 miljoner kronor när det genomfördes mellan 1998 och 2002. Det kommunala fastighetsbolaget MKB stod för cirka 100 miljoner och Malmö stad med 66 miljoner. Malmös VA-verk var också en betydande finansiär till dagvattensystemets kostnad på 35 miljoner kronor, de pengarna ingår i de 66 miljonerna från Malmö stad. Projektet fick också 24 miljoner i statligt stöd från dåvarande Lokalt investeringsprogram (LIP). Den botaniska takträdgården fick 4 miljoner i bidrag från miljödepartementet och 6 miljoner från EU-programmet LIFE.

Underhållskostnaden för det nya dagvattensystemet är troligtvis något högre än för det gamla beroende på skötsel av dammar och kanaler plus ansamling av skräp i dessa. Underhållsarbetet har delvis överförts från VA-syd till Gatukontoret vilket försvårar en noggrannare uppskattning av kostnader. Däremot minskar risken att behöva göra omfattande dyra underhållsarbeten som när dagvattenrör måste grävas upp och bytas ut i stor skala. För mer information om underhåll se rapporten Skötsel av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg av Augustenborgs Botaniska Takträdgård. 
Skötsel av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg (pdf)

Erfarenheter

Ekostaden Augustenborg kom till genom en tidspressad process samtidigt som det fanns ett antal problem att lösa. Projektet hade högt ställda mål och när LIP-ansökan beviljades låstes delar av målen till en budget och en snäv tidsplan. Det gjorde att mål om de boendes möjlighet att påverka krockade med en budget och tidsplan, för mer information se intervjuutvärdering om uppfattningar om Augustenborgs öppna dagvattensystem gjord av Augustenborgs Botaniska Takträdgård. Det blev också en lång byggtid på grund av att anläggandet av det öppna dagvattensystemet startade innan all planering var färdig.
Uppfattningar om öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö - utvärdering efter några års drift (pdf)

Det öppna dagvattensystemet har till största delen fungerat som planerat utom två dammar som var överdimensionerade och fick byggas om för att komma till rätta med illaluktande alger. Viktiga faktorer för underhåll av dammarna är att de är djupa i mitten, är lättömda med avlopp i botten och har god vattenomsättning. Nedan beskrivs två viktiga utmaningar med respektive lösning. Mer information om olika typer av dagvattenlösningar går att läsa i en rapport som VA-syd tagit fram.
Blue-Green fingerprints in the city of Malmö, Sweden (VA-syd, pdf)

Utmaning 1: Att hitta fysisk plats för dagvattenlösningarna mellan byggnader och infrastruktur för el, vatten, fjärrvärme, telefon och utryckningsvägar utan att skada dem under anläggning eller drift. De fick heller inte minska tillgången till rekreationsområden eller ge ett försämrat estetiskt intryck.

Lösning: De öppna dagvattenlösningarna integrerades i de befintliga
grönområdena som ett naturligt och vackert inslag. De små dagvattenkanalerna kunde anläggas över nedgrävd infrastruktur intill de hårdgjorda ytorna. Dammarna placerades mer centralt i grönområdena så att kontrollerade översvämningar av den närmaste grönytan var möjlig utan att gångvägar och byggnader påverkas.

Utmaning 2: Byggnaderna på området bedömdes vara känsliga för mer markvatten och fukt därför kunde infiltration av vatten ner i marken användas endast i mycket liten skala.

Lösning: Infiltration från kanaler och dammar undveks genom att lägga in en geotextil eller gummiduk. Flödet i dagvattensystemet regleras med väldimensionerade dammar.
 

Kontakt för mer information om exemplet