Under sommaren 2014 genomförde nordöstra Skåne en övning som innehöll en simulerad värmebölja. I augusti samma år fanns en färdig beredskapsplan för Kristianstad kommun avsedd för verkliga värmeböljor. Beredskapsplanen innehåller information om värmeböljor och vilka temperaturer som motsvarar klass 1 och 2 på varningarna som SMHI skickar ut vid höga temperaturer. Hälsoeffekter, riskgrupper och förebyggande åtgärder tas upp. Allmänna råd finns med, och avslutningsvis även specifikt utformade checklistor åt anställda inom såväl vård och omsorg som vid förskolor.
I beredskapsplanen tas det upp att man vill skapa sig en uppfattning om vart det finns särskilt svala lokaler i kommunen, i särskilda boenden, samt utomhus. Detta för att allmänhet ska kunna finna skugga och svalka vid värmeböljor. Dessutom finns mål om att säkerställa en kylkedja för matdistribution inom omsorgen i kommunen vid händelse av värmeböljor. Beredskapsplanen är nu aktiv, och flera av de planerade förebyggande åtgärderna har också blivit genomförda.
Inventering av omvårdnadsförvaltningens lokaler i samband med värmebölja
Under sommaren 2014 köptes närmare 1200 termometrar in och placerades ut i lägenheter och samlingsrum på gruppboenden och äldreboenden i kommunen. Mätningar utfördes av ordinarie vårdpersonal två gånger dagligen under en förväntat mycket varm vecka. Resultatet dokumenterades och utvärderades. Tjugo inventerade utrymmen bedömdes vara för varma, vilket åtgärdades genom att portabla luftkonditioneringsapparater köptes in och placerades ut. Den nödvändiga luftgenomströmningen ordnades via nya ventilationshål i väggarna.
Även skolor, kultur- och kontorsfastigheter, idrottsanläggningar, samt lokaler inom barnomsorg har inventerats för höga temperaturer. Mätningarna sker kontinuerligt via kommunens driftövervakningssystem Desigo. Resultatet av mätningarna analyseras löpande och temperaturer justeras vid behov.
Kostnad och utvärdering
Termometrarna köptes in för cirka 8 kronor styck, och dessa sitter kvar i de utrymmen de först sattes upp i. De portabla luftkonditioneringsapparaterna kostade 4000-5000 kronor styck, inklusive kostnaden för luftgenomströmningen.
Lösningen med portabla luftkonditioneringsapparater anses vara temporär. Utan ekonomiska restriktioner hade man istället kunnat använda värmepumpar. Allra mest önskvärt hade dock varit att installera en enhet för både mekanisk tilluft och frånluft i anslutning till varje byggnads ventilationssystem. Denna lösning kräver dock att installationen görs vid själva byggandet av fastigheten. Detta utfördes vid byggnationen av Kristianstads senaste ålderdomshem, medan äldre byggnader i motsats oftast bara har mekanisk frånluft. När systemet väl finns på plats handlar det därefter mest om en låg driftkostnad, jämfört med de mer temporära lösningarnas driftkostnader. Önskvärt för framtiden vore att kylningen sätts igång automatiskt vid en viss temperatur. Ett problem som upplevts nu är att de portabla apparaterna varit relativt högljudda, medan ett inbyggt system istället jobbar mer i det tysta.
Kylsystem för matdistribution i samband med värmebölja
Inom Kristianstads vård och omsorg har man länge arbetat med att anpassa transport av mat efter vilken årstid och vilket väder det är. Matens kvalitet ska kunna bibehållas i upp till fem dagar vid rätt förhållanden. Att förvaringen sker vid rätt temperatur under transport är därför en viktig faktor.
I slutet av 2014 togs en handlingsplan fram över hur man mer specifikt ska agera vid en värmebölja. Handlingsplanen aktiveras då SMHI varnar för höga temperaturer, precis som övriga handlingsplaner för värmebölja i Kristianstad kommun. I korta drag innehåller handlingsplanen förslagsmatsedlar till de olika köken, riktlinjer för temperaturer, hur man kan bibehålla dessa under transporter, och upplysningar om vilken typ av mat som fungerar svalkande vid höga temperaturer. Dessa råd och direktiv är framtagna utifrån mångårig praktisk erfarenhet från kommunens kallmatskök.
Hur handlingsplanen fungerar
De flesta äldreboendena i Kristianstad kommun har egna kök, vilket underlättar för transporten av maten. Hemtjänsten däremot kör ut maten till sina kunder med hemtjänstens bil eller gör det med taxi. Transporterna under värmebölja sker idag på samma sätt som när det inte är värmebölja. Hemtjänstens personal och taxichaufförerna hanterar maten enligt de riktlinjer som finns över vilka temperaturer maten ska hålla. För att mer långsiktigt se hur temperaturerna står sig under transporterna placeras ”puckar” slumpmässigt ut i förvaringsutrymmena som maten fraktas i. Dessa mäter temperaturerna genom hela matdistributionen. All data från puckarna matas sedan in i ett analyseringsverktyg som hjälper personalen att upptäcka avvikelser.
Under sommaren finns alltid ordinarie personal på plats i köken. Dessa har extra kännedom om vilka maträtter som anses lämpliga vid en värmebölja, och kunskap om hur kökspersonalen i övrigt bör bemöta högre temperaturer. Sommarpersonal vet, sedan handlingsplanen kom till, generellt var information om värmeböljor finns.
Den mat som vid värmebölja anses mest lämplig är den som innehåller mycket vätska. Gurk- och tomatsallad, kräm med mjölk, soppa, och frukt är alla exempel på användbara rätter. Kaffe och fikabröd som normalt serveras till fika kan bytas ut mot fruktsallad för att förebygga vätskebrist. Generellt anses också kall mat mitt på dagen, och ett större mål mat på kvällen fungera, då man i regel mister delar av aptiten vid höga temperaturer.
Kostnad och utvärdering
Handlingsplanen skapades utifrån befintlig kunskap och erfarenhet, av enhetschefen för omsorgsförvaltningens kök under ordinarie arbetstid. Inga speciella inköp gjordes, utan arbetet har istället handlat om nya rutiner. Därtill har gamla rutiner förtydligats, och medvetenheten och förståelsen ökat för konsekvenserna av höga temperaturer inom vård och omsorg.
Troligtvis kommer det fortsatta arbetet att fokusera på att klargöra vad som gäller vid en eventuell kris, och detsamma när det kommer till samarbete mellan de olika köken. Ökad tydlighet i riktlinjerna kring extremt höga temperaturer och långvariga perioder av höga temperaturer kommer också prioriteras. Hittills har beredskapsplanen inte behövt sättas på prov, men beredskapen finns, och så även flexibiliteten som krävs av enhetschefer och övrig personal.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.