Minskad översvämningsrisk med våtmarker, Häckenstad gård, fördjupning

Häckenstad gård utanför Västervik drabbades år 2010 av en översvämning som resulterade i stora produktionsförluster.  Fyra år senare var gården till stor del säkrad från framtida översvämningar genom anläggandet av våtmarker som fångar upp vattnet och bromsar flödeshastigheten. Åtgärden har torkat upp mark som tidigare varit sumpmark, bidragit till en ökad produktion och även minskat smittspridning och hälsoproblem bland betesdjuren.

Häckenstad gård ligger utanför Gamleby i Västervik kommun. Lantbrukaren Fredrik Andersson tog över gården år 2006 och driver den ekologiskt sedan år 2008. Fredrik bedriver kravmärkt köttdjursuppfödning och den brukade marken består av åker-, betes- och skogsmark. Gården består av cirka 300 hektar mark, vilket kompletteras med hyrd mark på ungefär samma areal. Odlingen består av foder till djuren.

Återkommande översvämningar

Gården ligger i ett låglänt område och har genom historien ofta drabbats av översvämningsproblem då vatten kunde ligga kvar i flera veckor på marken efter kraftig nederbörd. De blöta förhållandena gjorde att vissa delar av betesmarken var ständiga sumpmarker som behövde hägnas in för att förhindra att boskap och vilda djur fastnade. Vissa lågt belägna områden var helt obrukbara. Jorden består till stor del av lera som eroderar väldigt lätt och vid nederbörd bildades ofta lervälling som rann iväg ner i vattendragen.

Mängden nederbörd i Sverige kommer sannolikt att öka på årsbasis fram till nästa sekelskifte men mönstret för sydöstra Sverige, och speciellt för sommaren, är mer otydliga. Risken för extrema skyfall och långvarig torka ökar. Det förändrade klimatet kommer därför ställa högre krav på jordbrukets vattenanläggningar. Ökade vattenmängder betyder större behov av dränering, men det påverkar också markens bärighet för lantbruksmaskiner. Medan långvarig torka ökar behovet att ha tillgång till vatten med bra vattenkvalitet. Det växer dåligt när det är torka och sedan kan det komma väldigt mycket regn under kort tid. Då hänger inte vattensystemen med, markerna måste vara robusta och klara av både torka, extrema skyfall och översvämningar.

Ett förhöjt vattenstånd kan leda till försämrad dränering på åkern och att grödornas rötter kan riskeras att drabbas av syrebrist. Syrefria förhållanden i jorden kan även resultera i toxiska koncentrationer av reducerat järn och manganföreningar, sulfider och organiska gaser. Detta gör att avkastningen från jordbruket minskar.

Översvämning Häckenstad gård
Exempel på översvämning som tidigare var vanlig på Häckenstad gård. Vattnet kunde ligga kvar i flera veckor. Foto Fredrik Andersson

År 2010 drabbades Häckenstad gård av en stor översvämning då cirka 40 hektar av foderproduktionen gick förlorad. Vattnet stannade kvar på marken under flera veckor, vilket ledde till att grödorna dog. Behovet av att åtgärda problemet växte och när Fredrik år 2011 blev kontaktad för att delta i ett projekt om minskat näringsläckage genom olika åtgärder på gården tackade han ja då det innebar ett mervärde i form av minskad översvämningsrisk på gården.

Havsmiljö Gamlebyviken

Viken utanför Gamleby har sedan länge haft problem med bristande vattenkvalitet till följd av näringsläckage från tillrinnande vattendrag. Sedan mitten av 1990-talet har Västerviks kommun arbetat med ”Projekt Havsmiljö Gamlebyviken”. Med en helhetssyn i landskapet skapades strategiska åtgärder tillsammans med markägarna kring Baggetorpsån, som var en av punktkällorna med högt näringsläckage på grund av de geografiska omgivningarna. Baggetorpsån flyter genom Häckenstad gårds marker och därför var gården inkluderad i projektet, som avslutades år 2013.

Våtmarker bromsar vattnet och minskar smittspridning

Då lerjorden på Häckenstad gård är så pass instabil är det svårt att justera dikeskanten vilket medför att vattenflödet bör kvarhållas längre, uppströms jordbruksmarken, för att minska översvämningsrisken. Detta gjordes genom att anlägga tre våtmarker och två fosfordammar.

Anlagda våtmarker är en åtgärd, som genom att samla upp regn- och smältvatten från snö och is, kan bromsa upp vattnets flöde genom landskapet och skulle kunna bidra till ökad grundvattenbildning med minskad översvämningsrisk som följd. En fosfordamm är en damm som anläggs i åkermark för att bromsa upp vattnet och fosforn. Följden blir en reducerad risk för näringsläckage. Våtmarker av olika slag kan bidra till flödeskontroll, filtrering av föroreningar, näringsämnesåtervinning, sedimentinsamling, grundvatteninfiltration, erosionskontroll samt bevarande av växt- och djurliv.

Fosfordamm
Fosfordamm som anlades år 2011. Foto Fredrik Andersson.

Hittills har tre våtmarker placerats i skog- och betesmark samt fyra fosfordammar på åkermark. Två våtmarker och en fosfordamm är gjorda inom projektet Havsmiljö Gamlebyviken och resterande våtmark och fosfordammar har Fredrik Andersson anlagt på egen hand.

Våtmark i skog
Våtmark i skog som anlades år 2013. Foto Fredrik Andersson

Den markareal som våtmarkerna i dagsläget upptar är 3 hektar. Från våtmarkerna går det två rör som leder till närmsta dike, så att de kontinuerligt tappas på vatten och därför också klarar kraftiga regnskurar. Rören är placerade i olika höjd. Det övre röret används endast vid högvattenstånd när våtmarken har nått sin vattenkapacitet. Det andra röret är lite mindre och är placerat cirka 30 centimeter lägre, vilket ger ett lågt men konstant flöde. På så sätt bromsas vattenflödet effektivt. Den jordmassa som grävdes ut placerades på åkermarken eller användes till att förstärka vallar runt diken.

Rör från våtmark.
Från våtmarken går två rör som reglerar vattenmängden och hindrar översvämning. Vattnet från rören leds ut i Baggetorpsån. Foto Fredrik Andersson

Resultatet är torrare marker i området där våtmarkerna är belägna. Totalt sett påverkas 50 hektar mark av de positiva effekterna. De sumpmarker som tidigare hägnades in för att inte djuren skulle vistas där är nu betesmark. Innan åtgärden resulterade 50 mm regn i stora översvämningsproblem, de mängderna kan idag hanteras utan några negativa konsekvenser för bete eller skörd. I framtiden kommer våtmarkerna spela en viktig roll för att mildra effekterna av extrem nederbörd.

Positiva bieffekter

En positiv effekt av torrare betesmarker är att hälsoläget bland betesdjuren har förbättrats då smittspridningen av parasitburna sjukdomar har minskat, eftersom parasiterna trivs i fuktiga marker. Detta syns tydligt på de marker som har åtgärdats. Det är främst tidigare problem med sommarsjuka och mastit som har minskat. De sjukdomarna ledde tidigare till att kvaliteten på mjölken försämrades sommartid när korna var ute på blöt och försumpad betesmark.

Effekter av lösningen

+ Mindre problem med översvämmad mark

+ Jämnare flöde i vattendrag

+ Skörden har blivit jämnare och högre

+ Mer foder på åkermarken

+ Minskat läckage av kväve och fosfor

+ Friskare djur

- Tidskrävande

- Omständiga tillståndsansökningar

- Hög anläggningskostnad

- Strandskydd kan gälla även för anlagda dammar och tekniskt konstruerade vatten. Detta innebär att om så är fallet får ingen bebyggelse anläggas inom 100 meter från den anlagda våtmarkens strandlinje.

Finansiering och budget

De två första våtmarkerna och den första fosfordammen, som rymdes inom projektet Havsmiljö Gamlebyviken var till 90 % finansierade av Jordbruksverket och till 10 % finansierade av Västervik kommun och kostade 438 980 kronor. Det inkluderar kostnader för bland annat grävning, schaktning, bortfraktning av jordmassa, maskinförare, sten och fiberduk samt kostnaden för tillståndsansökan till Länsstyrelsen för vattentäkt. Utöver det har Fredrik Andersson gått in med eget arbete i anläggningsarbetet till ett värde av 182 100 kronor.

Delkostnader, till och med 2014 (i kronor)

Anläggning av dammar/våtmarker 437 480
Tillståndsansökan 1500
Eget arbete 182 100

Totalt 621 080

Våtmarken som anlades år 2013 ligger i skogsmark. Tillstånd söktes från Skogsstyrelsen. Ansökan och utförande gjordes av Fredrik Andersson med ett bidrag på 5000 kronor från Skogsstyrelsens miljöprogram Nokås. Värdet på det egna arbetet uppgår till 30 600 kronor.

För fosfordammen som anlades år 2014 beräknas anläggningskostnaden till ca 50 000 kronor, vilken har planerats och bekostats av Fredrik Andersson.

Övriga två fosfordammar anlades under 2015.

Sedan 2015 har åtgärder på Häckenstad gård finansierats genom bland annat LONA-bidrag.

Erfarenheter

Ytterligare en åtgärd som minskar översvämningsrisken på åkermarken är en breddning av Baggetorpsån från ca 4,5 till cirka 12 meter så att ån kan rymma mera vatten innan det påverkar grödorna. Fler åtgärder som har hjälpt till att förbättra markstrukturen och öka dräneringen är strukturkalkning och kalkfilterdiken. Dessa åtgärder har dock främst gjorts för att minska näringsläckaget till Baggetorpsån.

En stor bidragande orsak till att resultatet har blivit så lyckat är att det inom projektet Havsmiljö Gamlebyviken fanns en person förankrad på kommunen som tog hand om det administrativa arbetet. Den främsta utmaningen har varit tidsåtgången för det administrativa arbetet med anläggandet av våtmarken i skogsmark. Det är viktigt att de positiva effekterna väger upp all den tidsåtgång en våtmark kräver och därför krävs det mycket planering och intresse från den enskilda lantbrukaren. Länsstyrelsen är tillståndsgivare av våtmarker och kan bidra med mycket kunskap och information om hur processen går till.

Den största erfarenheten är att nyttja geografin så klokt som möjligt och att anlägga rätt åtgärd på rätt plats. Ju längre upp i systemet åtgärden placeras, desto lägre blir kostnaden, eftersom det ofta innebär att mindre mängd vatten behöver hanteras än längre nedströms. Då krävs ofta tillstånd från länsstyrelsen.

Framtiden

Sedan år 2010 har det inte varit några större översvämningar på Häckenstad gård. Åtgärderna har bidragit till ökad lönsamhet och bättre miljö för djuren på gården och i takt med att arbetet fortskred upptäcktes nya områden som kunde förbättras. Men efter torkan sommaren 2018 har fokus varit att anpassa åtgärderna så att de vid behov kan fördröja vatten i markerna.

En bergskärning har renoverats och en så kallad munk har monterats i början av en kulvert så att vattennivån kan regleras mellan pumpstation och kulverten, en sträcka på cirka 800 meter. Systemet kan fyllas med ungefär 3000 kubikmeter vatten inför torrare perioder så att dräneringen kommer att fungera lite som underbevattning. Pumpstationen som avvattnar cirka 300 hektar ska bytas ut. Det är en stor pump som har varit i drift sedan 1957. Den ska ersättas av tre mindre pumpar i stället så att vattnet kan regleras på ett effektivare sätt.

Gamlebyån som rinner genom hela fastigheten har rensats och ungefär halva sträckan har restaurerats. En laxtrappa har byggts i Gamlebyån, så att laxöringen kommer vidare upp i systemet och den andra halvan av sträckan ska åtgärdas.

Häckenstad gård är ett exempel på där många intressen kan tillgodoses och där det ursprungliga syftet har givit ett mervärde i form av ett klimatanpassat jordbruk. För sitt arbete tilldelades Fredrik Andersson år 2014 priset Årets Östersjöbonde av Världsnaturfonden.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.