År 2010 skedde en omfattande torka i Ryssland, Ukraina och Kazakstan som då minskade spannmålsskördarna i dessa länder. Torkan ledde till en minskning med 1,4 % av den totala spannmålsproduktionen i världen jämfört med året innan, enligt en OECD-analys.
OECD-FAO Agricultural Outlook 2011-2020
Ryssland införde då exportförbud av spannmål, och som en direkt orsak bidrog detta till en kraftig ökning av de globala priserna av de berörda spannmålen. Det är ett exempel på hur vädret kan bidra till svängningar på jordbruksmarknaden.
Klimatförändringarna innebär att extrema väderhändelser blir allt mer frekventa, vilket kan komma att förstärka svängningarna i framtida spannmålspriser. Att torka och lagra spannmål kan vara ett sätt att möta prissvängningarna; åtgärden ger möjligheten att sälja det skördade spannmålet när priserna är som mest gynnsamma. Torkningen och lagringen bidrar därmed till att minska sårbarheten mot vädrets och jordbruksmarknadens förändringar. De flesta spannmål kan under rätt förhållanden dessutom lagras så pass länge att det ofta är kostnaderna för själva lagringen som avgör hur länge de ska lagras – såvida ett säljtillfälle inte uppstått innan dess.
Förutom att gynna producenten skulle också lagring av spannmål generellt sett kunna säkra den totala tillgången på livsmedlet.
Spannmål torkas och lagras i Säffle
Christian Hidén, en lantbrukare i Säffle, investerade år 2008 i en anläggning för spannmålshantering med kapacitet att torka spannmål i hög takt, för att sedan kunna lagra dem en längre tid i samma anläggning. Denna kapacitet är betydelsefull då det finns smala tidsfönster att förhålla sig till vid skörd, som när vädret är gynnsamt men förväntas bli sämre. Stora mängder spannmål behöver då skördas på kort tid. Verksamhetens spannmål innefattar höst- och vårvete, korn, havre, oljeväxter, ärtor, samt åkerbönor, och den huvudsakliga skörden sker under en intensiv period i augusti och september.
Anläggningen byggdes för att ersätta verksamhetens dåvarande fem enheter för spannmål. Anläggningarna byttes främst ut på grund av att de med tiden blivit slitna, utdaterade och ineffektiva. Redan 2009 fördubblades lagringskapaciteten och 2018 byggs mottagningsenheten om för att tredubbla intagshastigheten.
En spannmålshantering för framtiden
Vid nybyggnationen klimatanpassades anläggningen baserat på tidigare problem vid regn. Bortsett från de primära klimatanpassningsfunktionerna - att kunna torka och lagra spannmålet för att öka gårdens motståndskraft mot väderomställningar och globala marknadsförändringar - tillkom även ytterligare ett antal praktiska åtgärder:
Anläggningen har byggts vid en stor asfalterad väg som är körbar året runt. Att vägen är asfalterad gör att den inte blir mjuk vid blöta förhållanden, vilket annars kan vara fallet med icke-hårdgjorda vägar (såsom grusvägar).
Marken runt anläggningen har, av samma anledning, hårdgjorts med bergskross så att tunga transporter ska kunna köra där året om, utan att försämra markens infiltrationsförmåga på ett sätt som exempelvis asfalt hade gjort.
Anläggningens spannmålsintag ligger ovan mark, istället för i en grop som löper risk att fyllas med regnvatten.
Silona där spannmålet lagras har byggts en bit över marknivån för att inte översvämmas vid skyfall. Höjden bestämdes även med extra marginal, med syfte att kunna tåla ännu kraftigare regn än vad som upplevts vid anläggningen tidigare.
Fördelar med denna anläggning
Klimatanpassningsåtgärderna innebär att arbetet vid anläggningen kan ske under kraftiga regn. Dessutom är den kraftiga torken väldigt effektiv, vilket medför att spannmålet hinner torkas i ungefär samma takt som det skördas. Anläggningen har även byggts på en plats som gör det möjligt att utöka kapaciteten på anläggningen om det skulle bli aktuellt. Den största generella fördelen med klimatanpassningarna av anläggningen är att företaget inför kommande klimatförändringar inte är lika sårbart som tidigare, både vad gäller lokala och globala omställningar. Gården är rustad för framtiden.
Finansiering
Anläggningen är finansierad genom bidrag från Landsbygdsprogrammet och lån. Bidraget godkändes då verksamheten tydligt stärktes av investeringarna, grannskapet kom att gynnas då även kringliggande gårdar kunde använda anläggningen, logistiken avsevärt förbättrades genom att de fem äldre anläggningarna istället blev en, och att den gamla oljan som tidigare använts som bränsle byttes ut mot gasol. Beslutet om bidrag togs av Länsstyrelsen i Värmland.
Landsbygdsprogrammet 2014-2020
| Investeringar | Kostnader |
|---|---|
| Monteringsarbete | 1 500 000 |
| Markarbete | 1 000 000 |
| Inköp av gasoltork, elevatorer, silos, med mera | 3 400 000 |
| Elabonnemang | 100 000 |
| Totalt | 6 000 000 |
Utvärdering
Anläggningen har visat sig vara driftsäker och ändamålsenlig. Den förenklar skördearbetet för verksamheten genom den effektiva torken och det stora utrymmet som finns för lagring. Motståndskraften mot kraftiga regn är också en klar förbättring. Anläggningen har dessutom utvecklingspotential eftersom det finns markutrymme för eventuell expansion av verksamheten.
En fördel hade varit att ha byggt fler, men istället mindre silos. Olika kvalitet på grödorna kräver olika förvaring för att inte värdet ska sjunka på grödorna med högst kvalitet. Detta blir särskilt tydligt då oväder inträffar vilket kan ge en kvalitetsvariation hos spannmålet från dag till dag. Detta gör verksamheten ekonomiskt sårbar vid alltför omväxlande väder.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.