I Mullhyttan utanför Örebro ligger den KRAV-märkta Jannelunds gård. Gården är på 100 hektar varav cirka 50 hektar åkermark. De odlar kulturspannmål av sorterna petkus-råg, solhavre och nakenhavre. Som mest har de odlat 20-30 hektar solhavre.
De odlar dessutom mindre partier kultursorter av baljväxter, som gråärt och alplins. De har 100 får av rasen svensk finull, 2 grisar av rasen linderöd och 6 kossor av sorterna fjällko och angus.
Intresset för kulturspannmål
Det var främst tre anledningar till varför lantbrukarna på Jannelunds gård blev intresserade av kulturspannmål.
Erfarenhet: det har gått bra för andra lantbrukare att odla grödorna.
Hälsoskäl: kulturspannmål är inte så förädlad och har därför behållit ett högt näringsinnehåll.
Efterfrågan: den ekonomiska faktorn har bidragit då intresset för kulturspannmål tycks öka.
Anpassade till klimatförändringar
Kulturspannmål har längre strån och djupare rötter vilket gör att de kan ta upp mer av mineraler och vitaminer i backen. På Jannelunds gård odlas främst solhavre och petkus-råg. Dessa har långa strån och stora blad som konkurrerar med ogräs vilket är en anledning till varför de passar bra i ekologisk odling. Tack vare det djupa rotsystemet har kulturspannmål möjlighet att ta tillvara en större del av näringen i jorden och under ett torkår når rötterna dessutom ner till den blöta jorden. Kulturspannmål kräver även väldigt liten insats växtnäring, är inte beroende av konstgödsel eller bekämpningsmedel men ger ändå en god skörd. Variationen inom kulturspannmål är hög, detta vilket gör att grödorna har bra resistens mot svampsjukdomar, och sorterna klarar av insekter och olika väderförhållanden bättre. Robusta grödor som kulturspannmål är därför väl anpassade till ett förändrat klimat.
Vid odling av kulturspannmål blir det något lägre skörd än med moderna sorter. Detta på grund av att de äldre sorterna inte är förädlade för att avkasta så mycket som möjligt i ton utan har fördelar på andra sätt: de är exempelvis mer tåliga mot variation i vädret och mer näringsrika.
Kulturspannmålen har längre strån vilket lantbrukarna på Jannelunds gård tar tillvara för halm till djuren på gården.
Omställning för klimatet
Jannelunds gård var med i ett forskningsprojekt där de fick ställa om gården från enbart djurhållning till mer spannmålsodling för människor. Forskaren studerade gårdens utsläpp året innan och året efter omställningen. Före år 2015 gick all omsättning till djuren och då kunde de försörja 60 personer per år med mat. På ett år ställde gården om så att 40-50 procent av omsättningen blev odling av kulturspannmål för humankonsumtion. Detta bidrog till att de kunde försörja närmare 200 personer per år. Dessutom halverades klimatpåverkan per kalori som de producerar. Grisarna är en del av växtföljden och hjälper till att böka upp jordarna och resterande djur betar där jorden inte är brukbar och bidrar till att öka den biologiska mångfalden.
Efter studien har de ökat kulturspannmålsodlingen och vill fortsätta öka, vilket förhoppningsvis ska leda till minskad klimatpåverkan och samtidigt högre robusthet för framtida klimatförändringar.
Arbetet på gården
Kulturspannmålen i sig har inte medfört en större belastning utan sköts på samma sätt som tidigare. På Jannelunds gård används samma maskiner som vid odling av moderna sorter.
Långa strån kan göra det svårt att skörda om plantorna lägger sig ner, men det är inget som lantbrukarna på Jannelunds gård har erfarit än så länge. De långa stråna har istället vikts lite högre upp och plantorna lagt sig på varandra. Därför har det gått bra att skörda med tröskan underifrån.
Dela utsäde inom förening
Jannelunds gård är med i föreningen Allkorn där växtförädlare arbetar för att bevara de äldre spannmålssorterna, kultursorter. De delar ut utsäde till medlemmar och medlemmar tillåts byta utsäde med varandra, i enlighet med Jordbruksverkets regler. För att bli medlem i Allkorn behöver personen i fråga dela föreningens vision kring främjandet av kultursorter. Allkorn har 2018 330 medlemmar och finns över hela landet.
Finansiering
Tack vare att Jannelunds gård har köpare som investerar i gårdens omställning så har de vågat satsa fullt ut. Ett företag har valt att investera i gårdens omställning till kulturspannmålsodling. De har även samarbete med ett lokalt bageri som köper råg och en egen gårdsbutik.
Lönsamt
Kulturspannmålsodlingen har gjort att omsättningen ökat och omställningen har därför varit en lönsam investering. Spannmålsodling för humankonsumtion blir mer effektiv både ekonomiskt och klimatmässigt.
De djupa rötterna som kulturspannmålssorterna har når ner till den blöta jorden och bidrog därför till att de kunde få en säker skörd trots sommarens torka 2018. Kultursorterna avkastade som under ett normalår, medan de moderna sorterna gav en skörd på ungefär 50 procent av normal skördenivå.
Framtid
Jannelunds gårds framtidsplaner är redan igång. Odlingen av kulturspannmål ska rationaliseras och de vill ställa om helt till kulturgrödor, totalt 50 hektar kulturspannmål. För att kunna öka skörden har gården investerat i att bygga en ny byggnad där de ska kunna torka, sortera och lagra spannmålen själva.
Experimenterandet
Adam på Jannelunds gård har intresserat sig för olika typer av kultursorter, både spannmål och andra grödor som bönor och linser. Men eftersom dessa inte odlats så mycket i Sverige på många år så finns sällan några större mängder utsäde att få tag på. Därför får lantbrukarna beställa små partier utsäde från NordGen, eller genom byte inom föreningen. De får sen själva odla upp grödorna vilket tar flera år innan det ha nått en större mängd. Att experimentera på det sättet är mycket arbetskrävande men intresset finns och utgör drivkraften bakom. Lantbrukarna ser förökningen av de äldre sorterna som investering för framtiden.
Kultursorter från experimenterandet är bland andra sojabönor, borlottibönor, alplins som är en kultursort från Alperna, gråärten bergslagen som är en lokal sort. Linser och havre ska också odlas tillsammans på åkern för att sorterna ska stödja varandra på olika sätt, så kallad samodling.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.